hej, jag fick min as diagnos när jag blev 21.
finns det någon möjlighet för mina föreldrar att söka aktivitetsbidrag nu på efterhand så dom/jag får ersättning av det?

samt finns det något skadestånd, liksom as är en diagnos som lärarna skall märka på grundskola, skola gick åt helvete för mig. lärarna visa ingen nod....

Om du har en barnförsäkring som täcker NPF-diagnoser kan du få ersättning för det.

Om du inte kan jobba så kan du bli sjukskriven och få aktivitetsersättning, det kan du dock inte få i efterhand.

Nej, du kan inte få aktivitetsersättning i efterhand och du kan inte få något skadestånd.

Jag förstår inte den här driften som vi ser överallt i samhället nu för tiden, att kräva skadestånd för allt möjligt. Kan det verkligen vara rimligt?

Tycker också detta med skadestånd är lite överdrivet i vissa fall. I vissa fall är det mer självklart. T ex när normalbegåvade satts i särskola. Den ger helt enkelt inte samma kunskap och kompetens och ska då personen efter 8 år i skolan försöka ta igen det... det blir ganska svårt. Och det kommer påverka den personens hela yrkesliv. Eller brist på kanske.

Men just aspergerdiagnosen som inte ens är skriven i sten, där tycker jag det är lite annorlunda. Visst fattade nog vuxna att jag var lite annorlunda men det är inte deras sak att ställa speifika diagnoser. Och trots att själva diagnoskriteriet sett likadant ut sedan diagnosen började existera har man tolkat helt olika. Nästan från år till år att man sett det olika.

Därför så tycket jag inte att en missad diagnos är en stor grej. Eftersom vad som ens ska ingå har varierat stort.

Det är ju inte som med cancer som man antingen har eller inte har. En missad diagnos kan man lätt dö av.

Asperger är ett spektrum. Vilken sida av gränsen man hamnar på beror på tolkningen av diagnosens kriterier. Ibland får man "förlåta" och gå vidare.

Huggorm skrev:Jag förstår inte den här driften som vi ser överallt i samhället nu för tiden, att kräva skadestånd för allt möjligt. Kan det verkligen vara rimligt?

Det är den Amerikanska modellen. Inget skyddsnät. Men om någon annan orsakade dina problem så kan man stämma denne och det behövs när det inte finns något annat sätt att klara den ekonomiska livhanken.

Huggorm skrev:Kan det verkligen vara rimligt?

Nej.
Det går faktiskt att jobba och försörja sig själv utan att snylta på andra.

nallen skrev:

Huggorm skrev:Kan det verkligen vara rimligt?

Nej.
Det går faktiskt att jobba och försörja sig själv utan att snylta på andra.

Återigen; det är bara fascism att anse att alla som lever på bidrag "snyltar på andra".

Varför hör man dig aldrig klaga på kungafamiljen eller riskkapitalister som skor sig på det allmänna genom att roffa åt sig skattepengar och sen göra nedskärningar i sina verksamheter? Aktieskojare? Höga politikerlöner?
Playboys och stekare?

Vill man klaga på snyltare finns det gott om bättre irritationsmoment än människor som inte kan eller får lönearbeta.

Det här med AS och skadestånd, om någon ska betala för det här så er det vel föreldrarna? Det er ju dom som har fuckat upp. Så det är nog mamma och pappa som borde betala om någon ska det.

KrigarSjäl skrev:Återigen; det är bara fascism att anse att alla som lever på bidrag "snyltar på andra".

fast det var inte folk med bidrag som åsyftades utan med försäkringar/familjer med försäkringar på dem(ungarna).för att kunna vara en av dem behöver man själv eller ens familj ha en fungerande eller tillåmed rätt bra ekonomi.

KrigarSjäl skrev:Återigen; det är bara fascism att anse att alla som lever på bidrag "snyltar på andra".

Det må vara en språklig finess, men var skulle du kalla de som inte tjänar ihop till sitt eget uppehälle?

EDIT:

KrigarSjäl skrev:Varför hör man dig aldrig klaga på kungafamiljen eller riskkapitalister som skor sig på det allmänna genom att roffa åt sig skattepengar och sen göra nedskärningar i sina verksamheter? Aktieskojare? Höga politikerlöner?Playboys och stekare?

Om vi tills vidare bortser från kungahuset, som är ett specialfall och politikerna som tillåtits hamna i ett obegripligt jäv där de tillåts besluta om sina egna ersättningar. Övriga faller då in i tre kategorier: smarta affärsmän, kriminella eller folk som ärvt sin förmögenhet. De kriminella är självklart förkastliga. Däremot är det inget fel med att vara smart eller duktig i affärer. Om man nu skall acceptera ditt uttryck och gå med på att vissa "roffar åt sig" av gemensamma medel, så är det för all del inte bra - men det är beställarna, som i slutänden får ut mindre än de kunnat för de satsade medlen, som är klandervärda - inte de som faktiskt bara gjort en bra affär. Slutligen är det väl inget konstigt att man ärver något, det är ju bara en postum (och ofrivillig) gåva.

Trasiga?