Låt honom själv få välja schampo och balsam och tvål som tidigare nämnts. Vidare är det ju viktigare att lära honom att komma in i duschen, inte att tvåla och schamponera. Att undvika tvål i ansiktet kan också vara en möjlighet och att då bara ha vatten i ansiktet.

Kan också delas upp i två steg om man skulle vilja. Har man badkar kan man ju ställa sig dubbelvikt och tvätta bara håret och på så sätt minska risken för att schampo rinner ner i ögonen och svider. Vid ett annat tillfälle tar man och duschar utan att tvätta håret.

pasadena skrev:Hej!
Jag är ny här. Mamma till en son som har diagnos Asperger coh ADHD.

Sonen är 11 år och är förpubertal. Har förklarat för honom att man behöver sköta sin hygien ännu noggrannare nu när man blir äldre och hormonerna börjar sprudla. Man luktar mera av svett och man får finnar. Han vill inte duscha och tvätta sig med schampo och tvål. Det är mitt problem att han luktar tycker han och han bryr sig inte helt enkelt. Blir ju väldigt arg när jag tjatar och jag får honom helt enkelt inte till duschen. Är det någon som har något bra råd eller tips?

Yack på förhand!

Har du frågat honom VARFÖR han inte vill duscha?

För vissa personer med Asperger kan duschstrålar göra ont, kanske funkar det bättre att bada?
När jag var i hans ålder fick jag kväljningar av all form av tvål, krämer, salvor och liknande. Min mamma tvättade mig i duschen väldigt länge av just den anledningen, när jag var i tolvårsåldern hade jag någon sorts tvättsvamp som jag hällde duschtvål på och sen tvättade mig med. Det funkade mycket bättre.

En annan grej vi hade när jag var liten var bestämda veckodagar då vi alltid duschade, det funkade bra för både mig och min bror med samma diagnos.

Jag är ingen förälder, och säkert en dålig människa också, men jag tror att följande hade fungerat på mig när jag var ung.

Ta och begränsa hans tillgång till något som han eftersträvar som du kan kontrollera. Han kommer inte att ändra sin uppfattning att hans doft är ditt problem. Lösningen är istället att göra ditt problem till hans problem.

Säg till varje gång du märker att han luktar illa, och dra för varje ertappad dag av 20% av eventuell veckopeng eller liknande. Bete dig precis som normalt i övrigt, använd inget tvång. Bli inte mer auktoritär än du är, tonåringar reagerar väldigt dåligt på kontrollerande beteende.

Bete dig som att regeln finns där oavsett vad du tycker och du MÅSTE följa den.
Istället för att stålsätta dig och bli arg vid en konflikt, så bli ledsen och förklara att alla människor, killar och tjejer kommer att märka och särbehandla honom om han luktar illa.

Att hålla sig hel och ren är inte ett krav, betona det. Att vägra medför däremot en kostnad.

Khunark skrev:Ta och begränsa hans tillgång till något som han eftersträvar som du kan kontrollera. Han kommer inte att ändra sin uppfattning att hans doft är ditt problem. Lösningen är istället att göra ditt problem till hans problem.

Skärmtid kan vara effektivt, själv har jag inte hjärta att göra det mot min son, utan jag brukar försöka att resonera med honom viket inte brukar vara ett problem, fast han är tonåring nu så han har börjat att mopsa sig lite nu. Men tack å lov har han inga problem med hygienen eller det går på rutin.