Nenetsiska kvinnor


Yukaghir-kvinna


Ingrisk kvinna


Votiska kvinnor

Folkensemble från ryska Karelen. Karelerna talar ett språk som är nära släkt med finskan.


Komi är ett annat finsk-ugriskt folk.


Samisk pojke från Ryssland (de ryska samerna bor på Kolahalvön).


Två kvinnor från Marifolket.

Mordvinska flickor


Udmurtiska kvinnor


Vepsiska flickor


Khanty-flicka


Mansi-kvinnor


Par från Nganasan-folket

Selkupiska kvinnor

Bede-folket.

"Bede or Beday is a nomadic ethnic group of Bangladesh. The Bede traditionally live, travel, and earn their living on the river, which has given them the moniker of 'Water Gypsy'."
http://en.wikipedia.org/wiki/Bede_people

Några av de dräkterna ser ju "samiska" ut, i alla fall med tanke på färgerna .

Kahlokatt skrev:
Nenetsiska kvinnor

Jag har alltid varit en språknörd och alltid intresserad av Kina och Samer. Mamma blev tokig på mej när jag tittade på finska och samiska program när jag var liten Hon menade på att jag var svensk och inte kunde finska och samiska språket. Den samiska delen har jag alltid känt en fascination över, jojk, kläderna, kulturen etc.
Kina däremot.. Det bestämde jag mig för att börja studera om efter gymnasiet. Så jag började studera både språket (mandarin) och kulturen i Kina.

Men nu på sista tiden har jag varit lite nojig angående samer.
Någon som kan ge lite fakta? Eller kanske rent av själv är same som vill dela med sig av sin vardag?

Zhonglei skrev:Men nu på sista tiden har jag varit lite nojig angående samer.
Någon som kan ge lite fakta? Eller kanske rent av själv är same som vill dela med sig av sin vardag?

De flesta har vanliga jobb och svenssonliv

Abkhazerna kommer från Abkhazien i norra Georgien, men bor också i Turkiet och Syrien. De uppgår till ca 500 000 personer som pratar abkhaziska och ryska. De flesta är ortodoxt kristna. Traditionellt har de sysslat med att odla spannmål och bin, samt med djurskötsel. Deras kultur är mycket gästfri, men också starkt patriarkal. Sång, dans och ryttarkonster är vanliga abkhaziska kulturyttringar.

Abkhazerna är berömda för att bli mycket gamla (även om de flesta rapporter om folk på över 110 år förmodligen är falska), vilket tros bero på att de andas ren bergsluft och äter näringsrik mat (grönsaker, gröt, yoghurt och honung). Abkhazisk mat är ofta smaksatt med en sorts paprikapasta som kallas ajika.



Abkhaziens flagga

De 12 - 18 miljoner berberna bor i Nordafrika, främst i Marocko, Algeriet och Libyen. Själva kallar de sig amazigh (berb är faktiskt samma ord som "barbar") och sitt land för Tamazgha. De pratar amazighspråk och arabiska; många kan även franska. Många berber har ljus hy och gröna ögon. De praktiserar islam.
I forntiden kontrollerade berberna handelsvägarna genom Sahara, men i dag är de bofasta.
Berberna är mycket skickliga på att tillverka konstföremål i metall, t.ex. smycken. De är också berömda för sina mattor, vävda tyger och broderier.
Amazighspråken har ungefär 300 olika dialekter. I Frankrike kan man studera både amazighspråk och berberkultur på universitetet; det sistnämnda ämnet kan man även studera i Marocko.



Amazighflagga

Ett särpräglat berberfolk är tuaregerna som lever i Sahara. De uppgår till mellan 100 000 och 300 000 personer. Deras språk, tamashek, är ett berbersrpåk som skrivs med ett eget alfabet, tifinagh. Tuaregerna praktiserar en folklig form av islam. Många män bär amuletter med verser ur Koranen.
Tuaregkvinnorna har relativt hög status; de har t.ex. rätt att ta ut skilsmässa och får då med sig hemgiften tillbaka. Tuaregkvinnorna brukar inte täcka ansiktet, medan männen beslöjar sig även med familjen. De klär sig i regel i blått.
Förr i tiden handlade tuaregerna med lyxvaror. De är skickliga på att tillverka smycken, metallföremål och lädersadlar. Många lever fortfarande som nomader, men vissa kör lastbil i stället för att rida kamel!

De egyptiska kopterna uppgår till 4-6 miljoner personer som praktiserar en gammal form av kristendom. De pratar arabiska, men gammalkoptiska används inom religiösa riter. Kopterna tros vara ättlingar till icke-arabiska folk. Koptiska kvinnor brukar beslöja sig.
Många kopter är välutbildade akademiker och affärsmän.
Under de senaste åren har kopterna utsatts för våld och förtryck.

Beduinerna lever i Nordafrika, Israel/Palestina, Syrien, Jordanien och på Arabiska halvön. De uppgår till 11 miljoner människor, varav ca 90% numera är bofasta. De talar arabiska dialekter och är sunnimuslimer. Många icke-beduiner ser beduinerna som en sorts "idealaraber". De lever traditionellt; många har inte fler moderna saker än en liten pickup, några plastdunkar och kanske ett fotogenkök.
Beduinska män bär en rutig huvudduk (kufiyya) som hålls på plats med ett rep ('agal). Beduinkvinnor beslöjar sig; en del bär ansiktsmask.
De är ett mycket gästfritt folk som aldrig avvisar en gäst. Värden/värdinnan brukar t.o.m. smaka av gästernas kaffe för att visa att det inte är förgiftat.
Beduinernas tält har en främre mansdel och en bakre kvinnodel. Man har en stark genemskap, men också en hederskodex som absolut inte får brytas. Beduinerna visar sällan känslor öppet, eftersom detta kan hota gruppgemenskapen. De har en rik muntlig tradition.

Träskaraberna, som själva kallar sig ma'dan, levde traditionellt i Eufratdeltat i Irak och Iran. I dag finns ca 40 000 kvar i deltaområdet, medan 180 000 lever som internflyktingar. De pratar arabiska och är shiamuslimer.
Traditionellt bor träskaraberna på flytande öar av vass. Även deras hus är byggda av vass och man tillverkar hela salar, moskéer och möteslokaler. Träskaraberna fiskar och sysslar med djurhållning.
Under Saddam Husseins styre torrlades många av träsken och dess invånare tvingades fly. Nu pratar man om att återställa en del träskmarker, men många träskaraber verkar föredra att stanna kvar på torra land.

Kashkai är ett folkslag bestående av 300 000 - 400 000 personer som bor i Fars i Iran. De pratar ett turkspråk, men även persiska, och praktiserar shiaislam. Kashkai lever som nomadiska herdar eller bönder och är vana att vandra genom farliga bergspass. De är ett mycket självständigt folk och brukar inte söka kontakt med andra. Kashkaierna väljer hövdingar, vars främsta egenskap skall vara mod.
Kashkai klär sig färgglatt i korta tunikor och fladdriga byxor. Kvinnorna täcker håret, men inte ansiktet. De är berömda för sina vackra mattor.

Kashkai-par på sin bröllopssäng.

Jag sitter hemma med förkylning och feber och har inget annat för mig, så jag hoppas någon läser det här...

Lurerna är ett annat folk som lever i Fars i västra Iran. De uppgår till 500 000 - 600 000 personer indelade i olika stammar. De praktiserar främst shiaislam och pratar två olika dialekter, lur kucklik och lur buzurg, samt även persiska. De härstammar från Zagrosbergen och har rykte om sig att vara "vildsinta". Lurerna är i regel långa och slanka. De värdesätter styrka och uthållighet.
Lurerna sysslar traditionellt med jordbruk och boskapsskötsel, men en del lever som kringvandrande musiker. Sång, musik, vävning och textilier är viktiga inslag i deras kultur.

Tigréerna (ca 4 miljoner människor) lever i Eritrea och norra Etiopien. De är ett semitiskt folk som pratar tigrinja och tillhör den etiopisk-ortodoxa kyrkan. Många tigrékvinnor har cirklar och kors tatuerade på halsen, bröstet och pannan.
Tigréerna, som är ett jordbruksfolk, var ledande i kampen för ett fritt Eritrea.


Gamofolket (ca 700 000 personer) bor i Gamohögländerna i sydvästra Etiopien. De pratar sitt eget språk, som också heter gamo. De flesta gamo praktiserar traditionell religion, men några är kristna. De bor i byar med bambuhyddor som kan vara hela sex meter höga! De flesta gamo är jordbrukare och man arbetar tillsammans med att odla korn, vete, majs, durra och den närmast oförstörbara växten enset (släkt med bananen).
Gamo firar nyår i september. Då offrar man får, tänder bål samt håller ritualer för dem som gift sig eller genomgått någon form av initiation. Man löser också problem, eftersom man tror att det finns en länk mellan fred och bördig jord.
När en gamo dör, springer de andra i byn runt i krigarmundering och sjunger stridssånger för att visa att den som möter döden måste vara stark.

Oromofolket (tidigare kända som galla) lever i stora delar av Etiopien, samt även i Kenya. De uppgår till mellan 18 och 30 miljoner människor som pratar oromifa. De är den största etniska gruppen i Etiopien, men amharerna har traditionellt haft mer makt.
De flesta oromo är muslimer eller ortodoxt kristna, men spår av den traditionella religionen lever kvar.
Traditionellt har oromo varit boskapsskötare, men numera är en del bönder eller bosatta i städerna. Ett system som kallas Gada delar in oromomännen i åldersgrupper med olika uppgifter som styr byarnas politiska och rituella liv.


Dinkafolket lever i Sydsudan och i västra Etiopien. De uppgår till 2 miljoner människor som pratar ett nilotiskt språk, samt en del arabiska. De flesta är animister. Dinkafolket lever som seminomader och sköter om kor med långa horn. De bor i byar vid floder, men flyttar till högre mark under juli - augusti.
Dinka får allt från korna - mjölk (bara barnen mjölkar dem), smör, hudar till mattor och trummor, etc. Bränt gödsel använder de som insektsmedel och t.o.m. som tandkräm! Sår renar de med ko-urin.
Dinka pryder sina ansikten med ärr som skall likna kohorn. En man som vill gita sig skänker kor till den utvalda kvinnans familj och den förorättade parten i en konflikt får kor som en sorts nådegåva.

Hausafolket (ca. 20 miljoner människor) lever i nordvästra Nigeria och sydvästra Niger. De är områdets största folkgrupp, talar ett afro-asiatiskt språk (ett av de största i Afrika) och praktiserar islam. Hausa tog makten i området ca. 1200, men på 1800-talet besegrades de av fulanifolket.
Hausa är skickliga inom handel och hantverk (vävar, korgar, silver och läder).


Fulanifolket lever i tio olika länder i Västafrika och uppgår till ca. 18 miljoner människor. De pratar fula (även känt som pulaar) och är muslimer. Under tidigt 1800-tal hjälpte de till att sprida islam i Västafrika. De har en stor kärlek till nötkreatur och bedriver byteshandel med jordbrukande folk.
Fulani har en sorts hederskodex som går ut på att man skall visa tålamod, självkontroll, respekt för andra, vishet, eftertänksamhet och gästfrihet. Man skall även hålla distans och inte visa känslor, vilket gör att en del fulani kan verka överlägsna.
Fulanigruppen wodaabe firar högtiden yaake, då de unga männen klär upp sig, sminkar sig och dansar för de unga kvinnorna, som sedan väljer ut sina favoriter som får tillbringa kvällen med dem!
Fulanikvinnor brukar tatuera läpparna och ibland t.o.m. gommarna!

"Välj mig, välj mig!"

Budumafolket bor främst på öar i Tchadsjön, men även i Kamerun och Nigeria. De uppgår till ungefär 60 000 personer. Namnet buduma, som betyder ungefär "vassfolket", är något deras grannfolk kallar dem. Själva kallar de sig själva och sitt språk för yedina. Buduma är muslimer och försörjer sig som herdar eller fiskare. De bygger båtar och hyddor av papyrus. Budumas diet består främst av mjölk, fisk och en sorts gröt gjord på näckrosstjälkar. De dödar aldrig sina djur för att få mat.

Wolof bor i västra Senegal, västra Gambia och Mauretanien. De uppgår till ungefär 6 miljoner människor. Deras språk, ett niger-kongospråk som också heter wolof, är andraspråk för många människor i Senegal.
Wolof är muslimer och deras samhälle utgörs av tre kaster: Geer (bönder), nyenyoo (mest hantverkare) och jaam (slavättlingar).
Musikern och Polarprisvinnaren Youssou N'Dour är wolof.

Dogon (ca. 400 000 - 800 000 personer) är ett fascinerande folk bosatta nära Bandigara i Mali. De pratar egna språk i niger-kongofamiljen och försörjer sig som jordbrukare.
Dogons religion utgörs av en extremt komplex kosmologi med massor av myter och ritualer. Männen tillhör olika sekter. Dogonfolket räknade redan i forntiden ut att Sirius har en följdstjärna, Sirius B, osynlig för blotta ögat, något som modern astronomi inte lyckades bevisa förrän på 1900-talet. Det är möjligt - om än inte troligt - att det även finns en Sirius C, vilket omtalas i dogons kosmologi.
Kunskap om Sirius B säger dogon sig ha fått från nommos, en sorts ödlelika varelser som kom till jorden i en sorts "ark". De omtalas även i babyloniska, akkadiska och sumeriska myter...

Igbofolket (även känt som ibo) uppgår till ca. 32 miljoner personer och bor i sydöstra Nigeria. De pratar ett niger-kongospråk och är främst kristna.
Traditionellt har igbo försörjt sig som jordbrukare och främst odlat jams. Vid skörden i augusti firar man högtiden Iri Ji. Igbofolket är berömda för fantastisk konst och hantverk i metall och trä.

Några berömda igbo:
Chinua Achebe, författare
Philip Emeagwali, ingenjör, matematiker, IT-vetenskapsman, geolog
Patrick Utomi, professor i politisk ekonomi, managementexpert
Chris Abani, författare
Ngozi Okonjo-Iweala, ekonom, politiker
Chimamanda Ngozi Adichie, författare
Chiwetel Ejiofor, skådespelare, regissör, författare
Genevieve Nnaji, skådespelerska, sångerska