Tyckte denna artikel vart rätt intressant då man undersökt faktiska förhållanden mellan religionsutövning och om det gör samhället bättre.

DN: Religionen bidrar inte till ett bättre samhälle

En fråga är då hur väl religionerna lyckas med sina goda föresatser. Eller annorlunda uttryckt, stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion? Tack vara tillgången till nya, omfattande och jämförande data kan man i dag faktiskt ge ett någorlunda säkert svar på denna fråga. Det världsledande forskningsprojektet ”World Value Study” samlar sedan början av 1980-talet in regelbundet in surveydata om människors förhållande till religion i ett stort antal länder.

Ett tydligt resultat är då att ju mer religiös befolkningen är i ett land, desto högre är i allmänhet korruptionen och desto mindre anses det att ”folk i allmänhet” är att lita på. Och motsatsen gäller då förstås också, ju mer sekulär befolkningen är, desto lägre är korruptionen och desto mer pålitliga anses människor i allmänhet vara. Från detta kan vi alltså slå fast att de ovan nämnda världsreligionerna inte förmått leverera vad de utlovar – samhället får inte en högre etik eller bättre moral ju mer befolkningen utövar religion. Likadan är bilden om vi tittar på mera objektiva mått på mänsklig välfärd såsom spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. Ju mer religion som utövas desto sämre är som regel värdena på dessa och andra standardmått på mänsklig välfärd.

Argumentet att samhället blir mera etiskt och moraliskt högstående eller att vi får mera mänsklig välfärd om vi utövar mer religion eller för in mer religion i politiken visar sig helt sakna bäring.

-Inget nytt under solen direkt...

jag tror att 'allah' m.fl 'gudar' är de fallna änglarna 'watchers' i kristendom o judendom så är inte heller förvånad.

Dock är det rätt effektivt när det finns vederhäftiga data att bevisa saken med. Speciellt om det kommer propåer om konfessionsskolor och statsreligion osv.

Ett svar är att man inte skall generalisera, all religion är inte så misslyckad som den som det skrivs kritik om.

Kristna blir också granskade av Gud och människor, när det gäller självklart hur dom uppför sig. Lärare blir enligt Bibeln dömda hårdare, och villolärare varnas det ju speciellt för.

Jag letade efter en länk till hur religion är en genetisk överlevnadsfaktor, men hittade bara just nu denna i min webläsares historik:

http://silenced.co/2014/09/article-the-health-effects-of-leaving-religion/

...och även i det här fallet så är inte korrelation detsamma som kausalitet.

Blev Soviet bättre av atheism?

bardamu skrev:Blev Soviet bättre av atheism?

-Inte ateism, diktatur och maktkorruption.

bardamu skrev:Blev Soviet bättre av atheism?

Nej, och det skapade tillochmed en mystifiering av religion och därmed ett större intresse för det

dock har väst Europa blivit bättre av sin variant av sekularism där med både separation av stat och "kyrka" samt religionsfrihet existerar precis som i USA men också en stor grupp (och acceptans för) tvivlare och icke religiösa. dvs inte bara en separation av stat och trossamfund utan också samhälle och tron, tron är mycket mera privat än i USA. USA lutar sig mera åt tro som norm och syning del av samhället.

Jag ser gärna att sekulariseringen drivs vidare och familjer inte kan tvinga på sina barn sin tro. ex förbjuda dop och liknade ceremonier i andra religioner, dock är det inte politisk möjligt just idag misstänker jag :/
det vore vara samma sin som individens rätt att bästeman politisk färg.

Och finns det några föräldrar som tror på fullt allvar att ungarna eller dom själva kommer hamna i helvetet för att alla i familjen inte är troende och de inte kan tolerera familjemedlemmens religionsfrihet, ja då ska det finnas hjälp å få

Vad är hönan och ägget här?

DN skrev:Ett tydligt resultat är då att ju mer religiös befolkningen är i ett land, desto högre är i allmänhet korruptionen och desto mindre anses det att ”folk i allmänhet” är att lita på. Och motsatsen gäller då förstås också, ju mer sekulär befolkningen är, desto lägre är korruptionen och desto mer pålitliga anses människor i allmänhet vara.

Ett samhälle med hög korruption och låg tillit kanske gör människorna mer benägna att vända sig till religionen? Endast på Gud kan man lita, och enda hoppet att få det bättre är i Paradiset efter döden.

Alien skrev: enda hoppet att få det bättre är i Paradiset efter döden.

i vilken religion gäller detta?

Alien skrev:Vad är hönan och ägget här?

Jag tror att det handlar om samverkande faktorer.

Parvlon skrev:

Alien skrev: enda hoppet att få det bättre är i Paradiset efter döden.

i vilken religion gäller detta?

Det är väl flera. Men för att ta kristendomen så brukade det talas om att jorden är en jämmerdal, där det gällde att uthärda och frukta Gud och få sin belöning i himlen. Joe Hill hånade dessa predikanter i Pie in the Sky (The Preacher and the slave):

Long-haired preachers come out every night
To tell you what's wrong and what's right
But when asked how about something to eat
They will answer in voices so sweet:

You will eat, bye and bye
In that glorious land above the sky
Work and pray, live on hay
You'll get pie in the sky when you die.
- That's a lie

finns tokar överallt men att Gud skulle vara overksam på den här planeten kan jag skriva under på att han inte är, eller att det skulle vara bibelns budskap.

Så här ser jag på saken:
Det finns tror jag en faktor man kan kalla för själslig ålder som man inte känner till ännu inom forskningsvärlden, och som knappast är politiskt korrekt heller. Det handlar alltså om att människor har levt olika många liv som människor, och att genomsnittet för själsålder varierar från ett land till ett annat. Här i Sverige är vi bland dom äldre själarna (om man ser till genomsnittet) i förhållande till omvärlden som helhet. Det inkarnerar helt enkelt fler äldre själar här än i t ex Uganda, där flertalet istället är lite yngre själar relativt sett.

Religioner attraherar inte i lika hög grad äldre själar som yngre, då dom äldre själarna ofta har växt ifrån dogmer och blind tro och därmed har andra behov. Samtidigt är den humana utvecklingen längre kommen hos dom äldre själarna naturligt nog, som har levt fler liv och som har gjort fler misstag, och som har fått lida mer. Lidandet utvecklar medlidandet, d v s den humana förmågan. (Dock är det förstås inte alltid som en äldre själ är mer human i sin nuvarande inkarnation än en yngre själ. Finns många andra faktorer som spelar in.)

I brist på denna förståelse drar man gärna felaktiga slutsatser i sin forskning när man jämför länder med varandra. Detta då det med största sannolikhet skulle vara stora skillnader mellan länderna även om inte religionerna funnes, ja troligtvis skulle skillnaderna snarare vara större än vad dom nu är, då jag tror att religiös tro där den behövs oftast (tyvärr inte alltid) leder människor in i en mer human riktning. Världsreligionerna har inte misslyckats med sin uppgift, det är snarare forskarna som inte ser att dom själva har haft nytta utav det i sina tidigare liv, och som inte förstår den grundläggande skillnaden mellan olika kulturer.

Micke skrev:Det finns tror jag en faktor man kan kalla för själslig ålder som man inte känner till ännu inom forskningsvärlden, och som knappast är politiskt korrekt heller.

Det är din tro som talar och knappast något som är vedertaget inom forskarvärlden.

Miche skrev:Det är din tro som talar och knappast något som är vedertaget inom forskarvärlden.

Jo det framgick väl av mitt inlägg får jag hoppas.

Hur har du kommit fram till dessa tankar, Micke?

När jag skriver sådana här saker så är det för det mesta med inspiration från en lära som kallas för Martinus kosmologi/det Tredje Testamentet. När jag studerade den här läran så var den kompatibel med mina egna uppfattningar som varandes "sökare" under många år dessförinnan, och var därför lätt att ta till sig.

En grundläggande fråga borde vara från vilket perspektiv någonting ses:

Religionsvetenskapligt eller från någon viss världsreligions perspektiv?

Hinduiskt eller liknande? Begreppet reinkarnation finns ju inte inom Kristendomen t.ex. (Mer än i ord om Guds barn och "djävulens barn", kanske? Eller ...?)

Också från vilken kulturs perspektiv?

Plus att det har väl hänt ruskigt mycket i synen på saker under t.ex de senaste 200 åren?

Och samtidigt så lever vi enligt vad många kristna anser, i "yttersta tiderna". Med allt vad det innebär, också i form av kristna villolärare, som smutsar ner mycket av allt vad renlärighet står för, ibland.

En viktig faktor som glöms bort alltför ofta är: Att vi troende, pastorer, lärljungar är ju människor trots allt - med det av ofullkomlighet som man ju försöker slåss emot.