KrigarSjäl skrev:-I praktiken finns det mycket tydliga skiljetecken mellan låg- och högfungerande autism...på samma sätt som det finns väldigt mycket som skiljer en optimistjolle från en kärnvapenbestyckad ubåt.
De finns båda i vattnet, men där tar likheterna slut.

Kanske om du använder de som är unga och oförmögna att prata, men det är fler än så som har denna etikett. Argumentet om att vara självständig (och gärna flytta hemifrån som tonåring) är lika tomt det. Som exempel så hade jag dyslexiliknande problem som barn, vägrade prata med någon utanför hemmet tills 9:an, och flyttade hemifrån vid 26, och jag passar varken in på lågfungerande eller högfungerande autism diagnostiskt sett.

Ert resonemang liknar ett resonemang som jag skulle kunna föra kring er som fått diagnos. Då ni har så värdelösa kompensationsstrategier att ni inte lyckats lära er sociala koder, inte lyckats skapat ett varaktigt förhållande, och inte har några barn, så skulle jag kunna anse er som alltför lågfungerande för att vilja vara i närheten av er. Ett sådant resonemang har jag dock inte träffat på, men motsvarande kring "lågfungerande" florerar flitigt här och på OA.

KrigarSjäl skrev:Snacket om elitism är också totalt bortkastat.
Jag har en nära anhörig med diagnosen infantil autism och få har lika bra hand med och förståelse för vederbörande som undertecknad. Jag har en direktförståelse medan andra måste springa på kurs.

Såklart. Det gör ju dina argument ännu sämre.

-Du har ju fan svart bälte i att inte förstå...

KrigarSjäl skrev:-Du har ju fan svart bälte i att inte förstå...

Bra. Då passar jag väl bra in i er elit?

rdos skrev:

KrigarSjäl skrev:-Du har ju fan svart bälte i att inte förstå...

Bra. Då passar jag väl bra in i er elit?

jag tror han körde sarkasm :/

145852 skrev:

rdos skrev:

KrigarSjäl skrev:-Du har ju fan svart bälte i att inte förstå...

Bra. Då passar jag väl bra in i er elit?

jag tror han körde sarkasm :/

Säkert, och så fick han en i retur.

rdos skrev:...
Det är just det som är elittänket. Vissa grejer som ni förknippar med lågfungerande anser ni er stå över samtidigt som ni anser er stå över även odiagnosticerade då de ju inte uppfyller krav på diagnos och därmed så är vi NTs i era ögon och mindre värda p.g.a. detta. Detta blir till något riktigt obehagligt som gör att man inte vill "hålla ihop" med någon av er ö.h.t.

Jag håller med, det känns obehagligt och jag ogillar starkt sättet som en del uttrycker sig om så kallade NT, användningen av begreppet NT i vissa sammanhang som jag observerat samt synen på NT och att somliga diagnostiserade med en autismspektrumdiagnos anser sig stå över andra, lustigt nog kan det vara samma personer som i andra sammanhang beklagar sig över rasism, eugenik, rasbiologi o.s.v. och som kan kalla andra för rasister.

rdos skrev:...
Ert elittänk har stor relevans för min vilja att hålla ihop med er. Det är säkert inget som är unikt för just mig.

Nej det är inget som är unikt för dig för jag känner likadant.

Med tanke på att aspergare har så olika åsikter och att många är så kvicka att demonisera dem med motsatta åsikter, så är det svårt att "hålla ihop".

Wine skrev:

rdos skrev:...
Det är just det som är elittänket. Vissa grejer som ni förknippar med lågfungerande anser ni er stå över samtidigt som ni anser er stå över även odiagnosticerade då de ju inte uppfyller krav på diagnos och därmed så är vi NTs i era ögon och mindre värda p.g.a. detta. Detta blir till något riktigt obehagligt som gör att man inte vill "hålla ihop" med någon av er ö.h.t.

Jag håller med, det känns obehagligt och jag ogillar starkt sättet som en del uttrycker sig om så kallade NT, användningen av begreppet NT i vissa sammanhang som jag observerat samt synen på NT och att somliga diagnostiserade med en autismspektrumdiagnos anser sig stå över andra, lustigt nog kan det vara samma personer som i andra sammanhang beklagar sig över rasism, eugenik, rasbiologi o.s.v. och som kan kalla andra för rasister.

Jag kan inte heller annat än att hålla med faktiskt. Jag har fruktansvärt svårt för det där "vi och dom"- tänket. Var och när det än dyker upp.

Sen ska det väl i ärlighetens namn ändå påpekas att jag själv ibland kan trampa i det där klaveret, för någon perfekt människa är jag då rakt inte.

+1 på "vi och dom"-tänket.

Jag tycker aspergare borde hålla ihop för att vi helt enkelt förmodligen har en lite större chans att kunna umgås med varandra än med NT personer. För att kunna känna närhet och kärlek utan stress och oro. Inte för att vi är bättre på något vis.

Men sedan kommer jag ihåg att det finns aspergare som har väldigt bra socialliv. Och en person som inte är ensam har inget behov ett sånt här tänk. Men om aspergare med rika socialliv har just detta med andra aspergare eller med NT personer vet jag inte. Jag ser inte riktigt hur en person med asperger kan umgås med en NT person på ett speciellt nära sätt.

Jag tycker att vi är så annorlunda att om vi kan umgås väl med någon så måste det bero på att de också har drag av asperger, än dock icke diagnostiserade. Just därför tycker jag att vi är så pass handikappade i den sociala lyckan att vi har en ganska stor anledning till att så att säga "försöka mera" med andra aspergare än med NT folk, om man alltså känner sig ensam och behöver någon nära. Jag känner för många aspergare som mår dåligt för att kunna se det på något annat sätt.

Moderator: Delade upp texten i stycken för större läsbarhet.

Med NT personer så vet man ganska bra vad man kan förvänta sig, både bra och dåligt samt en hög underhållskostnad. Inom asperger så skiljer det mycket och det kan fungera riktigt bra eller vara rena pannkakan.

Har nog aldrig träffat någon aspergare som man vetat om att den har diagnosen.

rojona skrev:Jag tycker aspergare borde hålla ihop för att vi helt enkelt förmodligen har en lite större chans att kunna umgås med varandra än med NT personer. För att kunna känna närhet och kärlek utan stress och oro. Inte för att vi är bättre på något vis.

Men sedan kommer jag ihåg att det finns aspergare som har väldigt bra socialliv. Och en person som inte är ensam har inget behov ett sånt här tänk. Men om aspergare med rika socialliv har just detta med andra aspergare eller med NT personer vet jag inte. Jag ser inte riktigt hur en person med asperger kan umgås med en NT person på ett speciellt nära sätt.

Jag tycker att vi är så annorlunda att om vi kan umgås väl med någon så måste det bero på att de också har drag av asperger, än dock icke diagnostiserade. Just därför tycker jag att vi är så pass handikappade i den sociala lyckan att vi har en ganska stor anledning till att så att säga "försöka mera" med andra aspergare än med NT folk, om man alltså känner sig ensam och behöver någon nära. Jag känner för många aspergare som mår dåligt för att kunna se det på något annat sätt.

Bra skrivet!

Det här snacket om elitism som förts i tråden innan är helt ur spår. Det handlar inte om att vara förmer än någon annan utan det handlar om identifikation, man väljer sitt umgänge baserat på vilka man har något gemensamt med, vilka man kan relatera till.

Meier skrev:Bra skrivet!

Det här snacket om elitism som förts i tråden innan är helt ur spår. Det handlar inte om att vara förmer än någon annan utan det handlar om identifikation, man väljer sitt umgänge baserat på vilka man har något gemensamt med, vilka man kan relatera till.

Isf gör man dåliga val om man hakar upp sig på diagnosen och missar den majoritet som är "subklinisk" men i mångt och mycket fungerar på likartat sätt. Mest problematiskt blir det då två personer med samma problematik har svårt att klara sig i samhället om de inte har kompensationsmekanismer som kompletterar.

Så, visst, jag är definitivt med på att välja mitt umgänge, det har jag sedan länge praktiserat, men om man begränsar sig till de som har diagnoser så väljer man bort väldight många man kan umgås med. För jag umgås mest med de jag är kompatibla med, men få av dessa har diagnoser.

För killar blir det extra problematiskt genom att det är många fler killar som har diagnos än tjejer, och om killar inte letar bland subkliniska tjejer utan fokuserar på de med diagnos så har de minimal chans att hitta någon.

bardamu skrev:Har nog aldrig träffat någon aspergare som man vetat om att den har diagnosen.

vad menar du antingen har man den eller inte, man kan ju inte påstå att man har den när man inte har den eller?

rdos skrev:
Så, visst, jag är definitivt med på att välja mitt umgänge, det har jag sedan länge praktiserat, men om man begränsar sig till de som har diagnoser så väljer man bort väldight många man kan umgås med. För jag umgås mest med de jag är kompatibla med, men få av dessa har diagnoser.

För killar blir det extra problematiskt genom att det är många fler killar som har diagnos än tjejer, och om killar inte letar bland subkliniska tjejer utan fokuserar på de med diagnos så har de minimal chans att hitta någon.

Det är jag med på, har aldrig uteslutit någon utifrån om de har diagnos eller ej. Men var raggar man subkliniska tjejer någonstans? Aspergerrörelser har ju en tydlig rekryteringsbas, hur hittar man de subkliniska och hur engagerar man dessa, det är frågan.

Det är bra att ni andra aspisar håller ihop och informerar samhället, då slipper jag

rdos skrev:Jag tycker forumet som sådant spär på sådant genom ignorefunktionen som låter folk bara ignorera varandra istället för att diskutera.

Å andra sidan blir man ju bara bannad om man försöker diskutera här - och det är definitivt inte mer hjälpsamt.

rdos skrev:Isf gör man dåliga val om man hakar upp sig på diagnosen och missar den majoritet som är "subklinisk" men i mångt och mycket fungerar på likartat sätt. Mest problematiskt blir det då två personer med samma problematik har svårt att klara sig i samhället om de inte har kompensationsmekanismer som kompletterar.

Så, visst, jag är definitivt med på att välja mitt umgänge, det har jag sedan länge praktiserat, men om man begränsar sig till de som har diagnoser så väljer man bort väldight många man kan umgås med. För jag umgås mest med de jag är kompatibla med, men få av dessa har diagnoser.

För killar blir det extra problematiskt genom att det är många fler killar som har diagnos än tjejer, och om killar inte letar bland subkliniska tjejer utan fokuserar på de med diagnos så har de minimal chans att hitta någon.

Jag tror att du missförstod mig. Det rör mig inte det minsta om en person har AS eller inte. Men du talar om detta som om det vore ett val. Jag menar att det inte är det. Jag vet inte hur "normal" du känner dig. Men den absoluta majoriteten av aspergare jag stött på har historier om interaktioner med NT folket som är allt annat än positiva, varav jag gjort antagandet att detta är normen. Dvs att det inte spelar någon roll om man "väljer" att bara umgås med NT eller med AS; du kommer som AS person ha det svårare med NT folket ändå, och därmed (om du är ensam och/eller i behov av fler personer i ditt liv) förmodligen att ha större chans att lyckas med en AS person än med en NT person. Självfallet finns det undantag med allt. Men jag tror knappast att det finns aspergare som fungerar bättre med NT personer än med AS personer. Dock möjligtvis lika bra.

Jag menar absolut inte att aspergare ska undvika NT personer. Det jag menar är att min definition utav "Aspergare måste hålla ihop" är att de som är ensamma pga upprepat misslyckade relationer med NT personer borde ge AS personer ett försök, och inte bara ge upp hoppet. Säga vad man vill om hur likt våra hjärnor fungerar med NT folket, men från ett socialt perspektiv vill jag säga att du är på tok för optimistisk om du tror att att de flesta aspergare inte får kämpa ordentligt för passa sig in med NT folket utan att riskera utfrysning. För mig handlar dock detta ämne helt och hållet om ensamhet. Om vi aspergare inte var mer ensamma än andra människor så anser jag att trådar som denna inte skulle behövas.

De enda jag håller ihop med är mina ev kompisar. Sen kvittar det om de ät NT eller har diagnos. Asperger är ingen merit hos ev kompiskandidater. Jag kollar mest vad folk har att ge mig. Vilket utbyte vi kan få av varandra. Oftast är det NTsom jag klickar med.

Varför måste aspergare hålla ihop? Kanske om vi skulle demonstrera eller strejka eller så.
I övrigt är jag min egen.

Vad sägs om att gå i nästa Pride-tåg under parollen "Aspergare för mångfald"?
Straight eller HBTQ no issue.
Skulle t.o.m. jag kunna tänka mig göra

Jag vill gå med i ett pridetåg men det är för att jag tror på människans lika värde oavsett härkomst , kön eller sexuell läggning. Ev funktionshinder ska heller inte sänka värdet. Det är din ev prestation som ska ligga till grund för hur du bedöms.

Zirre skrev:Varför måste aspergare hålla ihop? Kanske om vi skulle demonstrera eller strejka eller så.
I övrigt är jag min egen.

Ptja, solidaritet och gemenskap i hårda tider?

Praktisk hjälp vid behov och samtal med andra som också har en direktförståelse för aspergerproblematiken?