Ta sig an en psyksjuk!
27 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Ta sig an en psyksjuk!
Skulle du kunna tänka dig att låta en psyksjuk vara inneboend hos dig och ta hand om denne?
Ta sig an en psyksjuk!
Jag antar att det är en dålig idé framförallt med tanke på att det bör krävas viss kompetens för sådan omvårdnad.
Ta sig an en psyksjuk!
-Nej.
Jag vill inte ens ha guldfiskar att ta hand om.
Jag vill inte ens ha guldfiskar att ta hand om.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Ta sig an en psyksjuk!
Ja. Det står faktiskt i bibeln att min Gud kommer att avvisa folk som avvisade andra som behöver hjälp. Uppenbarelseboken om jag inte minns fel.
Ta sig an en psyksjuk!
Det låter jobbigt, men det beror på vilken sorts psykisk ohälsa personen har.
- Hallonsaft
- Inlägg: 69
- Anslöt: 2014-12-05
Ta sig an en psyksjuk!
För att det ska gå svara allvarligt behöver jag veta under vilka premisser. Nån man känner? Får man pengar för det? Privat ordnat eller via myndigheter? Hur pass krävande är personen och är den stökiga?
Varför frågar du?
Varför frågar du?
Ta sig an en psyksjuk!
I SVerige har viallmänna ställen att ta hand om folk på genom skatt. Psyket, ålderdomshem, hospice...
Ta sig an en psyksjuk!
"Det får ngn annan göra.." Jag bodde med min sjuka förälder o tog hand om denne i 12 år när jag var barn. Idag kan jag (förutom pga min AS) fortf inte ta hand om mig själv.
Ta sig an en psyksjuk!
Jag vill inte ta hand om folk. Och just nu MÅSTE jag få vara för mig själv. Men under perioder då jag gärna bott med folk har jag inte krävt att de ska vara psykiskt friska. Det har funkat iallafall, hänger mer på om man gillar personen än vad hen har för problem. Jag skulle aldrig diska, städa och laga mat åt någon, men skulle man hjälpas åt med sådant så kommer det i ett annat läge. Att vara moraliskt stöd åt varandra är inte fel.
Ta sig an en psyksjuk!
Parvlon skrev:Ja. Det står faktiskt i bibeln att min Gud kommer att avvisa folk som avvisade andra som behöver hjälp. Uppenbarelseboken om jag inte minns fel.
Om det visar sig att det inte fungerar då? Kommer du inte säga att det inte fungerar och be dem att hitta någon annanstans att bo? Du är trots allt den viktigaste personen i ditt liv. Mår du inte bra, så mår ingen runtomkring dig bra.
Ta sig an en psyksjuk!
Nej, det är tyvärr samma här, har problem själv och är i behov av hjälp periodvis själv, så personen skulle bli "åsidosatt" om jag skulle föröka hjälpa denna. Men det är en intressant fråga , helt klart.
Ta sig an en psyksjuk!
Jodå, ärlighet varar längst.Hettan skrev:Om det visar sig att det inte fungerar då? Kommer du inte säga att det inte fungerar och be dem att hitta någon annanstans att bo?
Lustigt påstående från en som anser att hen är egodöd och att det är boten på mentala sjukdomar..Du är trots allt den viktigaste personen i ditt liv.
Sätter man andra före sig själv så tror jag att man får mer presenter av Gud.
också ett märkligt påstående. Nej, jag tror inte att andras mående är beroende mitt. Faktiskt så tror jag att det finns risk att de som är i liknande situation och mående som hjälper varandra bäst men visst vore det superbra om de som mår bäst i samhället tog hand om de som mådde sämst, på ett bra sätt. Istället för att typ låsa in en på mentalsjukhus men vi är ju inte riktigt där än.Hettan skrev:Mår du inte bra, så mår ingen runtomkring dig bra.
Ta sig an en psyksjuk!
Det beror helt på vilken sorts sjukdom det handlar om, och hur illa däran vederbörande är.
Ta sig an en psyksjuk!
Parvlon skrev:Lustigt påstående från en som anser att hen är egodöd och att det är boten på mentala sjukdomar..
Sätter man andra före sig själv så tror jag att man får mer presenter av Gud.
Att syssla med självuppoffring med en känsla av motvillighet, dvs att sätta någon framför sig själv på sin egen bekostnad, är också deras bekostnad. Du blir sakta men säkert negativ och anklagande om du gör det. Ska man hjälpa andra ska det vara för man vill det och inte för att man "bör" det.
Jag anser inte att egodöd är boten mot mentala sjukdomar, jag anser att egoupplösning kan ge en seperation från egot så du ser på dig själv med distans. Som en bästa vän ungefär hade sett på dig, fast då ändå bättre, för det är med totalt ärliga ögon. När du ser vem du är, för bättre eller sämre, så kan du också förändra det när du väl återgår till att förenas med ditt ego. Det är då det riktiga arbetet börjar.
Ta sig an en psyksjuk!
Jag förstår inte varför denna person måste tas om hand? Vad är det man ska göra för personen? Klarar man ingenting så tror jag man är en för stor belastning på en person, den skulle bli utbränd. Då är det nog bättre att den personen får bo på ett gruppboende. Att bara tas om hand tror jag inte är speciellt nyttigt heller om man har förmågan att göra saker själv. Även om man går upp och ner i sitt mående så kanske man kan hjälpa till mer hemma när man mår bra? Och bli uppmuntrad att iaf göra ett minimum även om man mår dåligt?
Jag har bott med psyksjuka och det har funkat utmärkt. Men som sagt då har det handlat om att dela ansvar, inte att en blir sittande med allt ansvar.
Jag har bott med psyksjuka och det har funkat utmärkt. Men som sagt då har det handlat om att dela ansvar, inte att en blir sittande med allt ansvar.
Ta sig an en psyksjuk!
Jag betackar mig för dina "sanningar" om hur jag blir om jag sätter andra före mig själv.Hettan skrev:Att syssla med självuppoffring med en känsla av motvillighet, dvs att sätta någon framför sig själv på sin egen bekostnad, är också deras bekostnad. Du blir sakta men säkert negativ och anklagande om du gör det. Ska man hjälpa andra ska det vara för man vill det och inte för att man "bör" det.
Jag råkar tro på en Gud som vill att jag gör det och att han är allsmäktig och ger mig energi och glädje som jag förtjänar.
Ok, jag misstog dig för en annan. Tror att vi diskuterat ämnet iaf och du sade inte emot topic. På ett annat forum, men strunt i det.
Återgå till Övriga Aspergerfrågor