Den vänliga språkpolistråden

av **kiddie** » 2015-01-05 21:37:53

Hur ställer ni er till dubbelt supinum i tal? I skrift skulle det bli "Det hade du kunnat göra igår" men jag skulle nog säga "Det hade du kunnat gjort igår".

av **antonius** » 2015-01-05 21:48:49

kiddie skrev:"Det hade du kunnat gjort igår".

Låter väl lite underligt, men det är kanske mer dialekt eller ngt...

av **Geastrum** » 2015-01-05 22:02:21

kiddie skrev:Hur ställer ni er till dubbelt supinum i tal? I skrift skulle det bli "Det hade du kunnat göra igår" men jag skulle nog säga "Det hade du kunnat gjort igår".

Ska väl egentligen vara "... hade kunnat ha gjort", men "ha" kan ju ofta slopas.

Man kan lika gärna skriva/säga: "Det kunde du ha gjort igår."

av **Dagobert** » 2015-01-14 19:52:34

"Nedsabla", "sabla ned" betyder, förutom "hugga ned med sabel":

saob skrev:[NED-SABLA.ssg 0.b]
b) (vard.) bildl.: slå ned l. nedgöra (med kraftiga argument, hård kritik o. d.). PALMÆR Eldbr. 121 (1840). (Recensionerna) ha icke alltid varit berömmande utan ibland nedsablande. SöndNStrix 1930, nr 42 s. 6.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 4/165.html

saob skrev:SABLA NED.fb 3.b]
b) (vard.) bildl.: slå ned l. nedgöra (ngn l. ngt) med kraftiga argument l. hård kritik o. d. Nya hugskott framkastades, och gamla gissningar sablades ned. GHT 1895, nr 254, s. 2. (N.N.) i Social-Demokraten . . sablar alldeles ned förf. (av en recenserad skrift). VFl. 1935, s. 53.

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.ph ... 7/152.html

Inte "besudla".

av **Chrilleb** » 2015-01-14 21:39:59

Har tänkt på en sak:

Heter det inte syftar på , inte syftar till ?

av **Kanin** » 2015-01-14 23:07:50

Chrilleb skrev:Har tänkt på en sak:

Heter det inte syftar på , inte syftar till ?

Det beror på vad du syftar på, eller vad din fråga syftar till att korrigera.

av **Mortalis** » 2015-01-14 23:37:02

Jag tycker att prepositioner rent allmänt är svåra att välja. Särskilt när jag skriver fastnar jag ofta på dem... i dem... vid dem..? *puh*

av **Meppe** » 2015-02-10 22:30:57

Det heter Krakow, inte "Crakow".

av **atoms** » 2015-02-10 23:11:03

Meppe skrev:Det heter Krakow, inte "Crakow".

Beror väl på vilket språk du talar...

av **Mats** » 2015-02-11 0:02:04

atoms skrev:
Meppe skrev:Det heter Krakow, inte "Crakow".

Beror väl på vilket språk du talar...

Då undrar jag lite försiktigt på vilket språk det heter Crakow. Jag har kollat franska, spanska, italienska, engelska, tyska och holländska utan att hitta den stavningen och där någonstans tog min fantasi slut...

av **Kotten** » 2015-02-11 10:27:21

Ett anslag i skolan:

ALLA HJÄRTANS DAG
Den 12/2 från kl. 10.00 – 15.00
firar vi alla hjärtans dag på
skolan.
Kom och hälsa på kåren i gamla
kafeterian där de
bjuds på kärlek.

Det är ju snällt att bjuda kåren på kärlek, men det var nog inte det dom menade.

av **Meppe** » 2015-02-11 11:13:03

...

Av alla datum...!

av **River** » 2015-02-11 12:45:06

Ikke en dogme, utenom et dogme.

(Fra tråden Underforum för äldre.)

av **kiddie** » 2015-02-13 2:30:58

atoms skrev:Beror väl på vilket språk du talar...

Tror det heter så på klingon.

av **Miche** » 2015-02-24 13:28:59

Missbruket av ordet vakuum stör mig.

Vakuum betyder "tomt" dvs frånvaro av material men det används nästan jämt istället för ordet undertryck.

av **antonius** » 2015-02-24 14:25:12

Min chef envisas med att säga 'såntdärnt' isf 'sådant där' så jag hör inte vad han säger ibland, för jag väntar bara på att han ska säga det, hela tiden... :-)051

av **Dagobert** » 2015-02-24 15:58:56

Miche skrev:Missbruket av ordet vakuum stör mig.

Vakuum betyder "tomt" dvs frånvaro av material men det används nästan jämt istället för ordet undertryck.

Engelska "vacuum cleaner" - rengörare av ingenting.

av **Flinta** » 2015-05-29 18:55:12

Idag eller i dag?

I kväll? I morgon? Räknas de som särskrivningar?

av **River** » 2015-05-30 0:22:39

Asberger, Aspberger eller Asperger?

Asperger.

av **kiddie** » 2015-05-30 1:11:03

https://www.pinterest.com/Kcrussell1970 ... ergergers/

https://www.pinterest.com/pin/276830708316617312/

http://www.dcurbanmom.com/jforum/posts/ ... 56096.page

av **River** » 2015-06-12 13:36:05

Ja, det omhandler min siste posting i tråden Vad läser du just nu?

Historien om ett brott eller Historien om en forbrytelse er ukorrekt, mens Roman om ett brott eller Roman om en forbrytelse er korrekt.

av **Puzzle** » 2015-06-22 22:27:43

Hallå språkpoliser, vad är skillnaden (om det finns någon) på "ner" eller "ned"?

Till exempel "Solen går ner" och "Solen går ned", är det något rätt eller fel eller handlar det bara om att ned är den ålderdomliga formen på ner?

av **Huggorm** » 2015-06-22 22:28:29

Puzzle skrev:Hallå språkpoliser, vad är skillnaden (om det finns någon) på "ner" eller "ned"?

Till exempel "Solen går ner" och "Solen går ned", är det något rätt eller fel eller handlar det bara om att ned är den ålderdomliga formen på ner?

Talspråk - skriftspråk skulle jag säga.

av **HGJ** » 2015-06-22 23:27:27

Puzzle skrev:Hallå språkpoliser, vad är skillnaden (om det finns någon) på "ner" eller "ned"?

Till exempel "Solen går ner" och "Solen går ned", är det något rätt eller fel eller handlar det bara om att ned är den ålderdomliga formen på ner?

Jag skulle säga att den ålderdomliga formen är neder. Intervokaliskt d tenderar att försvinna: broder > bror, breder > brer, träder > trär. Ur SAOB (tryckår 1947):

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/164/95.html

Anm. Beträffande anv. av formerna ned, ner o. neder i nutida sv. gäller följande. I normalt skriftspr. är ned den vanligaste formen, medan ner är den mest brukade formen i talspr. (o. i talspråksfärgat skriftspr.). Formen neder användes endast i vitter stil, arkaiserande. I stort sett gälla dessa regler äv. för fördelningen av formerna vid ordets anv. ss. ssgsförled, dock med den allmänna inskränkningen, att ned i detta fall i allm. är ngt vanligare (o. ner ngt mindre vanligt), än då ordet användes enkelt. Oavsett stilarten användes ned så gott som alltid i vissa ssgr, t. ex. NEDLÅTA II 3, NED-LÅTANDE, NED-LÅTEN, NED-LÅTENHET, NED-SKRIFT, o. företrädesvis i vissa andra, t. ex. NED-FART 3, NED-KOMMA 3, NED-KOMST 3, NEDSKRIVA, NEDSLAGEN, NEDSLÅENDE, NED-STÄMD, NEDSTÄMMA, v.¹, NEDSÄTTA, v. ⁸ a, b, C, NEDTRYCKA, NEDÄRVA. Formen neder användes numera alltid i NEDERBÖRD o. NEDERLAG)