Ångestkonst:

Charley? skrev:

KrigarSjäl skrev:När du resonerar likadant, om inte än mer marknadsmässigt, som von Holstein är det just det du gör.

Suck. Jag lade inget värde i någonting jag sa. Jag skrev till och med att jag själv tycker att massor av saker är överskattade, men jag vill inte värdera och säga att de inte är värda den uppmärksamhet de får. Människor har rätt att uppskatta vad de vill, det innebär inte att jag håller med om att det de uppskattar är rätt eller bra.

Charley?: Jag ska vara ärlig mot dig: i början missförstod jag dig en hel del och nu verkar det som att det också finns andra som gör det. Obs! Lägg inte in någon värdering i detta! Du är helt OK!

Det jag inte greppade var precisionen i dina uttalanden, hur du använder orden. De menar bokstav för bokstav det du skriver, men ingenting annat. Det finns inga dubbla bottnar eller antydningar hit eller dit. Jag lärde mig förstå det efter ett antal inlägg som jag läst. Förlåt mig att jag i början kunde bli sur på dig helt i onödan!

Vem kan avgöra att en människa är värd den uppskattning hon får?
Den människan som avgör det har satt sig till domare över den framgångsrike, kanske p g a avundsjuka. Vissa andliga lagar säger:

- Iakttag, men värdera inte!
- Döm inte!

Det är ruggigt sällsynt att människor försöker leva efter dessa regler!

Debbido skrev:Charley?: Jag ska vara ärlig mot dig: i början missförstod jag dig en hel del och nu verkar det som att det också finns andra som gör det. Obs! Lägg inte in någon värdering i detta! Du är helt OK!

Det jag inte greppade var precisionen i dina uttalanden, hur du använder orden. De menar bokstav för bokstav det du skriver, men ingenting annat. Det finns inga dubbla bottnar eller antydningar hit eller dit. Jag lärde mig förstå det efter ett antal inlägg som jag läst. Förlåt mig att jag i början kunde bli sur på dig helt i onödan!

Det är bra att du, och andra, säger till när någonting jag skriver verkar oklart eller förvirrande. Jag har, som jag nämnt, problem med en viss störning som gör att jag ibland kan få inlägg att bli riktigt virriga och inte riktigt är tydlig med vad jag skriver. Jag försöker bättra mig, så all kritik är uppskattad, även om jag ibland blir trött på att förklara mig.

Jag fetmarkerade den mening som jag tyckte träffade väldigt bra, det stämmer väldigt väl in på mig. Som du skriver, så lär man sig det efter att ha läst några inlägg av mig. Givetvis förlåter jag dig om du blivit sur på mig, jag tar väldigt sällan illa vid mig och uppskattar alla på det här forumet, och deras tankar, även om de inte alltid stämmer överens med mina.

Debbido skrev:Vem kan avgöra att en människa är värd den uppskattning hon får?
Den människan som avgör det har satt sig till domare över den framgångsrike, kanske p g a avundsjuka. Vissa andliga lagar säger:

- Iakttag, men värdera inte!
- Döm inte!

Det är ruggigt sällsynt att människor försöker leva efter dessa regler!

Jag lever efter dessa regler, så gott jag kan. Ibland uttrycker jag mig dock klumpigt och det framkommer inte alltid att jag inte lägger mycket – om något – värde i de tankar jag framför.

(Nu känner jag att det blev virrigt igen.)

MsTibbs skrev:

Debbido skrev:VAD TYCKER NI OM "ÅNGESTKONST"?

Bra form av terapi. Fast det kanske inte var så du menade?

"Fyra dimensioner" - blandteknik akryl/kollage


"Huset - Jag vill fly, men det finns inget 'annanstans' att fly till" - datormålad


"Ångest och depression" - akryl

Hej! Jag tyckte verkligen om din ångestkonst, kanske för att jag känner dig lite grann, vet att det här är äkta och att det är jättebra för dig att uttrycka de här känslorna (och för mig!)

Dessutom är de ju skickligt gjorda och jag blir så imponerad av folk som kan "måla med datorn". Vilket program har du för det?

Men sedan, när man kommer till nästa steg: Jag målar 20 ångestmålningar och hänger ut i en lokal. Människor kommer in i lokalen, blir deprimerade, får springa in på toaletten och kräkas.

Den som hänger en ångesttavla på väggen måste ju sedan "titta på ångesten" varje dag, och frågan är om man mår bra av det?

Alltså, som terapi är den nödvändig och den förtjänar verkligen att om den är välgjord visas upp, men....vill man ha den på väggen?

Jag har själv målat av mig ångesten mest i form av enklare "verk", jag kunnat stoppa undan någonstans. Det jag hängt upp har mest handlat om "besvärjelser" eller positiva affirmationer eller en längtan efter det som är gott, vackert och kärleksfullt. Jag målar ofta fåglar som flyger mot himlen. T o m ångesten försöker jag göra vacker. Jag är helt hopplös!

Tack Debbido, du är färgglad som vanligt du med, jag hoppas det är en bra grej! Njä, jag vill snarare avrekommendera folk att hänga upp sånthär på väggen. Såtillvida inte andra får nått positivt ur bilderna. Huset exempelvis mår jag snarare bra av att titta på nu, det det är typ ett utspelat kapitel.

Huset är blandat i olika program, (jag gjorde även en akrylversion med en verkligen transparent bakgrund, den har en riktegt konstig känsla att titta på), jag tror jag gjorde det på den tiden jag fortfarande hade nån gammal Windows-98-dator- och använde en gammal version av "Terragen" tror jag programmet hette, ändrat färger, huset tecknat ör hand i typ micrographix eller nåt... detta var länge innan jag fick händerna på photoshop som jag använder till "allt" nuförtiden Det var väl 2003 elelr 2004 ungefär jag gjorde "huset". De andra två målningarna är från årsskiftet 2007-2008 ungefär (utom delar av kollaget som är mycket tidigare).

Debbido skrev:

Jag tycker det ser ut som blommor på havets botten. Endast den modige som dyker ner kan se dem. Den som stannar där uppe ser bara en förvrängd bild av blommorna där nere filtrerade. Blommorna låter sig inte krossas även om vattenmassorna tynger. De rör sig lätt i vattenströmmarna, som vore det vinden som letat sig ner.

Charley? skrev:

Debbido skrev:Charley?: Jag ska vara ärlig mot dig: i början missförstod jag dig en hel del och nu verkar det som att det också finns andra som gör det. Obs! Lägg inte in någon värdering i detta! Du är helt OK!

Det jag inte greppade var precisionen i dina uttalanden, hur du använder orden. De menar bokstav för bokstav det du skriver, men ingenting annat. Det finns inga dubbla bottnar eller antydningar hit eller dit. Jag lärde mig förstå det efter ett antal inlägg som jag läst. Förlåt mig att jag i början kunde bli sur på dig helt i onödan!

Det är bra att du, och andra, säger till när någonting jag skriver verkar oklart eller förvirrande. Jag har, som jag nämnt, problem med en viss störning som gör att jag ibland kan få inlägg att bli riktigt virriga och inte riktigt är tydlig med vad jag skriver. Jag försöker bättra mig, så all kritik är uppskattad, även om jag ibland blir trött på att förklara mig.

Jag fetmarkerade den mening som jag tyckte träffade väldigt bra, det stämmer väldigt väl in på mig. Som du skriver, så lär man sig det efter att ha läst några inlägg av mig. Givetvis förlåter jag dig om du blivit sur på mig, jag tar väldigt sällan illa vid mig och uppskattar alla på det här forumet, och deras tankar, även om de inte alltid stämmer överens med mina.

Debbido skrev:Vem kan avgöra att en människa är värd den uppskattning hon får?
Den människan som avgör det har satt sig till domare över den framgångsrike, kanske p g a avundsjuka. Vissa andliga lagar säger:

- Iakttag, men värdera inte!
- Döm inte!

Det är ruggigt sällsynt att människor försöker leva efter dessa regler!

Jag lever efter dessa regler, så gott jag kan. Ibland uttrycker jag mig dock klumpigt och det framkommer inte alltid att jag inte lägger mycket – om något – värde i de tankar jag framför.

(Nu känner jag att det blev virrigt igen.)

Ja, det kanske är som du säger med virriga inlägg ibland, för det skriver vi alla titt som tätt, men jag menade inte att du måste förändra dig! Jag menade att jag äntligen "greppat" ditt sätt att uttrycka dig. VI här på forum måste väl ändå anstränga oss för att förstå varandras språkliga uttryck!

Du uttrycker ju många djupa tankegångar och du menar vad du skriver (antar jag?) men så exakt att man kan missa det. När jag vet detta behöver jag inte missförstå dig. Ett värde finns väl ändå i dina ord? Det är väl i så fall bara värderingarna som kan fattas?

underjord skrev:

Debbido skrev:

Jag tycker det ser ut som blommor på havets botten. Endast den modige som dyker ner kan se dem. Den som stannar där uppe ser bara en förvrängd bild av blommorna där nere filtrerade. Blommorna låter sig inte krossas även om vattenmassorna tynger. De rör sig lätt i vattenströmmarna, som vore det vinden som letat sig ner.

Jag gillar din tolkning! Ja, att inte låta sig krossas, att överleva, trots allt...det är temat.

Jag tycker om det en av mina bröder ritar och målar.
Här är två bilder jag tycker om:
[img]http://www.soulvector.com/root/pages/2d/milka.jpg[/img]
[img]http://www.soulvector.com/root/pages/2d/reachinout.jpg[/img]

Besök http://www.soulvector.com/ för mer! Just nu ligger den lite på is för att han arbetar med figurerna till http://www.world3dpoker.com/index.php !

Den sista bilden påminner mig om Hellraiser.

Debbido skrev:Jag gillar din tolkning! Ja, att inte låta sig krossas, att överleva, trots allt...det är temat.

Orden svek mig dock, men det är väl därför bildkonsten finns för att kunna säga det som ord inte kan (och tvärtom).

Att böja sig för vinden och överleva, istället för att gå tvärt av?

earlydayminer skrev:Jag tycker om det en av mina bröder ritar och målar.

Helt klart talangfullt tecknat, men den första bilden gör mig lite fundersam: Varför slåss hon naken och dessutom i högklackat? Det ter sig en aning opraktiskt när man är ute i krig...

Jo, jag ska försöka ta kort på oljemålningar han har gjort som jag har i mitt rum. Och de han har gjort till mig i födelsedags present. Jag vill ha teckningar av honom när jag fyller år.

Angående kvinnan; det känns lite grekisk mytologi över det. Och vad jag vet så tycker han väldigt mycket om Conan the Barbarian.

Några av mina alster, som jag har sittande på vardagsrumsväggen:






PS 1. I bakgrunden kan man se min gigantiska whiteboard ockå, ovärderlig!
PS 2. Ja, jag sorterar foton idag, och då hittar jag en del gammalt

Jag gillar den längst upp till höger, vad ska du ha för den?

Jag gillar den längst ner till höger, haha. Snygga ramar också! Smal ram är mycket snyggt.

earlydayminer skrev:Jag gillar den längst ner till höger, haha. Snygga ramar också! Smal ram är mycket snyggt.

Medhåll.

(Varför addar ingen mig på msn?)

Euhmhmfoo. Jag visste inte folk ville bli "addade" på msn.

Tack för komplimanger, för det antar jag att jag får tolka det som. Och jag har aldrig sålt någon konst, ska alltid ha den till något. Lite avundsjuk på Debbi där som både velat och lyckats.

Btw, Charley?, gud vad du är irriterande! Ibland skriver du saker som jag uppfattar som helt uppåt väggarna och ibland skriver du saker som jag uppfattar som fantastiska. Ibland är du superseriös och ibland übertramsig. Och det växlar fort. Hur skall jag då lyckas få nåpgot grepp om dig? Du gör det ju svårt för mig! Det är antagligen nyttigt. Tack!

underjord skrev:

Debbido skrev:Jag gillar din tolkning! Ja, att inte låta sig krossas, att överleva, trots allt...det är temat.

Orden svek mig dock, men det är väl därför bildkonsten finns för att kunna säga det som ord inte kan (och tvärtom).

Att böja sig för vinden och överleva, istället för att gå tvärt av?

Ja, exakt! Att böja sig, att anpassa sig, att vara smidig, att sträcka sig mot ljuset

Nästan alla mina tavlor handlar om barn, blommor, fåglar, träd etc som söker sig till Ljuset. Människan är rätt ensam om att vända sig mot mörkret, att vara självdestruktiv. Inte en enda blomma vänder sig väl mot skuggan?

Att göra konst är ngt annat än att avbilda. Vilken bild som helst kan inte bli konst. Jag tror att det måste finnas en avsikt att göra ngt konstnärligt för att det skall bli konst.

Å andra sidan kan ngt som inte var avsett att vara konst bli det. Tex Robert Johnsons eller Blind Willie McTells musik. Eller traditionell dansmusik. Sånt kan efter ett tag bli, eller anses vara, konst. Eller ta riktigt gamla, säg antika, kokkärl. Från att ha varit ett bruksföremål kan de efter ett tag förvandlas till kultur, och sen efter ytterligare en transmogrifiering bli konst.

Vissa bilder är inte konst, vissa, men inte alla trafikskyltar tex. I alla fall när de sitter där de ska. Men om Karin Mamma Andersson ställer ut en stulen stoppskylt på Liljevalchs så är det/kan bli konst.

Så det verkar vara så att för att något skall vara konst är det ett nödvändigt krav att någon/några påstår att det är konst.
Eller att den som gjort det har gjort det med avsikten att det skall vara konst, vilket ju innebär att någon påstått att det är konst då med.

Och kanske också att det är nyskapande på nåt sätt. Åtminstone en liten smula, i något litet avseende.

Gärna skall det (konstverket) säga något om något.

En helt annan sak, är frågan om det är bra konst eller dålig konst.

*Debbidos, MsTibbs', pH:s bilder, underjords förmåga att reda ut och finna ord: stum av beundran*
*Charley: verkar också ha starka bilder på lager...?*
*älskar "ångestkonst"! (Var man ska hänga den är väl efemärt...)*

pH skrev:Btw, Charley?, gud vad du är irriterande! Ibland skriver du saker som jag uppfattar som helt uppåt väggarna och ibland skriver du saker som jag uppfattar som fantastiska. Ibland är du superseriös och ibland übertramsig. Och det växlar fort. Hur skall jag då lyckas få nåpgot grepp om dig? Du gör det ju svårt för mig! Det är antagligen nyttigt. Tack!

Är inte livet underbat?