Tack!
Jag ska titta genom det och lagtexterna och se vad som står.

Säger som flera andra, försök hitta ett nytt jobb.
Eller varför inte en utbildning? I dagens läge ska man gärna ha fler än en examen för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Ang. detta med att det är aldrig nog så är min erfarenhet att det kan vara helt OK att faktiskt inte göra sitt jobb 100% om man bara "bjuder till" eller gör det där extra, oavsett om det är arbetsuppgifter som inte finns i arbetsbeskrivning eller rent sociala saker, medan om man strikt håller sig till arbetsbeskrivningen men skiter i det andra (eftersom det inte skrivits kontrakt om det) så får man problem.
Tyvärr blir arbetsmarknaden allt knepigare för aspergare, det gäller att man jobbar inom sina specialintressen och bidrar med specialkunskaper som de övriga inte har (gjorde så på förra jobbet och det uppskattades även om det blev en del avundsjukegnäll).
Hoppas din psykoterapeut är bra och kan ge nya uppslag, ett stekhett tips är att berätta om din AS för honom/henne. Psykoterapeuter har tystnadsplikt och riskerar mer än att bara få sparken om de bryter mot den.

Många säger skaffa nytt jobb och om man inte trivs på sin arbetsplats så är det bland det första som man tänker. Jag vill bara säga, var rädd om din fasta anställning till du har ett alternativ. En fast anställning, eller tillsvidareanställning, är den säkraste anställningsformen som man kan få och det finns många fördelar med en sådan, bland annat skyldigheter hos arbetsgivaren. Skyldigheter gällande arbetsmiljö och mycket annat. Jag har hittat en hel del information som jag håller på att gå genom, bland annat anpassning av arbetsplats vid funktionsnedsättning, förebyggande av ohälsa mm. Man måste slå lite bland de olika lagarna och leta bland myndigheters information för att hitta allt, jag har som sagt hittat en del redan.

Ge inte upp

Dementia skrev:Tack!
Jag ska titta genom det och lagtexterna och se vad som står.

Tack! Det uppskattas väldigt mycket

Kostymhippie skrev:Säger som flera andra, försök hitta ett nytt jobb.
Eller varför inte en utbildning? I dagens läge ska man gärna ha fler än en examen för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Ang. detta med att det är aldrig nog så är min erfarenhet att det kan vara helt OK att faktiskt inte göra sitt jobb 100% om man bara "bjuder till" eller gör det där extra, oavsett om det är arbetsuppgifter som inte finns i arbetsbeskrivning eller rent sociala saker, medan om man strikt håller sig till arbetsbeskrivningen men skiter i det andra (eftersom det inte skrivits kontrakt om det) så får man problem.

Absolut, nya jobb söker jag så fort jag kommer över ett som på något vänster kan verka intressant. Tyvärr utan resultat hittills, men jag ger inte upp. På så sätt är jag faktiskt glad att jag har ett jobb - jag slipper stressa över den saken iallafall. En utbildning till kan jag absolut tänka mig, men just är jag väl i det stadiet att jag inte riktigt vet vad jag vill men tids nog kommer jag på det också.

Du har något i det du säger, jag har inte riktigt tänkt på det på det viset förut. Men det förklarar varför jag har kollegor om kan göra mindre än jag men är mer aktiva på det sociala planet och undkommer "smutskastning" från cheferna - medan jag som gör det jag är betald för råkar hamna i trubbel istället - just BARA för att jag inte gör något annat(t.om vad min chef rakt upp och ner berättade för mig).

Kostymhippie skrev:Hoppas din psykoterapeut är bra och kan ge nya uppslag, ett stekhett tips är att berätta om din AS för honom/henne. Psykoterapeuter har tystnadsplikt och riskerar mer än att bara få sparken om de bryter mot den.

Då min psykoterapeut är helt oberoende av arbetsgivaren kommer jag självklart berätta allt och hoppas att den personen kan komma med nya tankar.

Ibland undrar jag även om det kanske kan vara värt att höra av sig till vårdcentralen ang. medicinering för min asperger och adhd. Eftersom att jag aldrig har blivit medicinerad för det förut så har jag ju blivit van med att jag är som jag är - men om det KAN fungera så bra som många säger så kanske det också kan vara en hjälp på traven. Jag märker speciellt hur min ADHD kan spöka ut ibland med hur kan kan få svårt att fokusera och ha låg motivation m.m, speciellt på senaste tiden kan jag knappt fokusera när jag kollar film. Antingen så åker smartphonen fram och börjar pillas på eller så flyger tankarna iväg på både det ena och det andra.

Det enda är väl att jag tycker det är lite synd att jag i princip(har vart lite motgångar men det är väl tur i oturen att jag råkade klara mig genom den svenska flumskolan med betygsinflation och allt vad det innebär) har klarat mig hittills och nu behöva vika mig för mediciner...

Dementia skrev:Många säger skaffa nytt jobb och om man inte trivs på sin arbetsplats så är det bland det första som man tänker. Jag vill bara säga, var rädd om din fasta anställning till du har ett alternativ. En fast anställning, eller tillsvidareanställning, är den säkraste anställningsformen som man kan få och det finns många fördelar med en sådan, bland annat skyldigheter hos arbetsgivaren. Skyldigheter gällande arbetsmiljö och mycket annat. Jag har hittat en hel del information som jag håller på att gå genom, bland annat anpassning av arbetsplats vid funktionsnedsättning, förebyggande av ohälsa mm. Man måste slå lite bland de olika lagarna och leta bland myndigheters information för att hitta allt, jag har som sagt hittat en del redan.

Ge inte upp

Absolut, jag har en NT vän som även han har svåra problem med att hitta bra fasta anställningar så jag vet hur svårt det är nuförtiden. Speciellt för folk med Aspergers.

Jag önskar att jag kunde säga upp mig på en gång och bara gå till nästa ställa och få jobb dagen efter - som man kunde förut. Men nädå, lite ska jag väl klara av att kämpa på där jag är nu. Har jag klarat snart 3 år klarar jag lite till.

Medicin är skit, det enda den gör är att ta bort allt, även det positiva, med AS och ADHD och du kommer bli en liknöjd, fet zombie. Det tror jag är det sista du vill.

RbeeR skrev:

Laika skrev:Att prata med facket är nog en bra strategi. Jag har tur eftersom min chef har en son med aspergers, så chefen förstår och anpassar mina arbetsuppgifter så mycket hon kan. Om cheferna förstår att du har en funktionsnedsättning kan du också få anpassade arbetsuppgifter. Men som sagt, facket är nog ett bra första steg.

Vet du förresten vilken lag eller andra dokument som säger att arbetsgivaren skall göra vissa rimliga anpassningar? Kan vara bra att ha något mer precist att referera till.

Tyvärr minns jag inte vilken lag det står i, men det bör facket kunna hjälpa dig med.

RbeeR skrev:

plåtmonster skrev:

Laika skrev:Om cheferna förstår att du har en funktionsnedsättning

Och förstår innebörden samt respekterar den. Annars är det risk för problem.

Exakt! Det är lite detta jag är orolig för. Förstår innebörden tror jag säkert, men det är respekten i sig jag har lite 50/50 vibbar av - därav att jag nog ska samtala med facket först för att förankra det tillräckligt hos dom först och sedan se till att lägga fram det på ett så bra sätt som möjligt. Är jag bara på lagret och jobbar - trots att det är vad jag faktiskt är anställd som just nu så är jag inte i butiken och hjälper till att cheferna får feta bonusar och då är det svårt att få respekt tyvärr. (nåja kanske en överdrift men ni hajar)

Absolut. Det var därför jag skrev "förstår" och inte till exempel "får reda på", men jag ser nu att det var otydligt. Det finns ju bra chefer men tyvärr också idiotchefer. Jag tänker att om du har en bra chef så skulle du kunna berätta för den chefen. Sedan tror jag att den chefen kommer att berätta det för de andra cheferna, men då slipper i alla fall du berätta för dem.

Jag håller med dem som skriver att du bör hålla fast vid din fasta anställning och inte säga upp den. Som fast anställd i Sverige är man ju väldigt bra skyddad.

Gjorde lite sökning på google och lagen är uppenbarligen mycket hårdare skriven än jag trodde:
DO: Stöd och anpassningsåtgärder på arbetsplatsen

Det finns även föreskrifter i Arbetsmiljölagen gäller bland annat att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Den aktuella lagen det handlar om är arbetsmiljölagen 1977:1160.

lagen.nu/1977:1160

2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet

1 § Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Vid fartygsarbete skall arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav.

Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.

Med tanke på att "arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation" och att arbetsbeskrivningen är "lagerarbete" så borde påtvingat försäljningsarbete vara olovligt i princip. Eller i vart fall grund för att kunna använda fack och DO.

Den lagen gällde även när jag förlorade min tjänst. Jag sa till facket att arbetsgivaren har ju skyldighet att anpassa arbetet till de anställdas förutsättningar. "Ja, men inte in absurdum", svarade min fackliga representant. Att anpassa arbetet till en aspergare var tydligen absurt, och alla år jag betalat fackavgiften var förgäves.

Inte för att det behöver avskräcka TS från att kontakta facket. Här har ju arbetsgivaren gjort en stor förändring av arbetsuppgifterna, för både TS och arbetskamraterna. Vad står det i anställningsavtalet? Har det öht förekommit några förhandlingar om denna ändring?

Visserligen heter det att arbetsgivaren har rätt att "leda och fördela arbetet".

Är man lite fräck så kan det vara mer effektivt att spara pengarna istället för att betala fackavgift så att man kan anlita egen advokat.

plåtmonster skrev:Är man lite fräck så kan det vara mer effektivt att spara pengarna istället för att betala fackavgift så att man kan anlita egen advokat.

Då lär det behöva sparas länge. De avgifter jurister tar är inte nådiga.

Alien skrev:Den lagen gällde även när jag förlorade min tjänst. Jag sa till facket att arbetsgivaren har ju skyldighet att anpassa arbetet till de anställdas förutsättningar. "Ja, men inte in absurdum", svarade min fackliga representant. Att anpassa arbetet till en aspergare var tydligen absurt, och alla år jag betalat fackavgiften var förgäves.

Inte för att det behöver avskräcka TS från att kontakta facket. Här har ju arbetsgivaren gjort en stor förändring av arbetsuppgifterna, för både TS och arbetskamraterna. Vad står det i anställningsavtalet? Har det öht förekommit några förhandlingar om denna ändring?

Visserligen heter det att arbetsgivaren har rätt att "leda och fördela arbetet".

Tack för bra svar allihopa! Ursäkta det har dröjt med repliker från mig.

Jag kontaktade Handels som bekant och de hänvisade först och främst till att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet som du nämner men också lagen som plåtmonster hänvisade till och tyckte att det var rimligt i mitt fall.

Några förhandlingar enligt denna arbetsuppgiftsförändring har ej skett utan cheferna har helt enkelt godtyckligt bestämt att så skall det vara vilket kan resultera i att vi får vara ute i butiken i allt från 3 timmar till hela dagar.

Du får överväga om du kan hitta ett nytt jobb och ta det hela till arbetsdomstolen.

plåtmonster skrev:Du får överväga om du kan hitta ett nytt jobb och ta det hela till arbetsdomstolen.

Så mycket orkar jag nog inte bråka, då lider jag hellre kvar om inte mina chefer går med på det tills jag hittar nåt nytt.

Förresten hade jag fel angående lagen som facket pekade på, det var nämligen AFS 1994:1.

12 § Arbetsgivaren skall anpassa de enskilda arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt
från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Därvid skall särskilt beaktas om den enskilde
arbetstagaren har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan.

Där är vi något på spåren, men problemet är väl hur man tolkar. Läser man övriga paragrafer får man en känsla över att det snarare gäller fysiska funktionsnedsättningar än neuropsykiatriska, precis som Alien märkte i sin diskussion med facket.

RbeeR skrev:Där är vi något på spåren, men problemet är väl hur man tolkar. Läser man övriga paragrafer får man en känsla över att det snarare gäller fysiska funktionsnedsättningar än neuropsykiatriska, precis som Alien märkte i sin diskussion med facket.

Jag har också för mig att det är bara de med fysiska besvär som kommer ifråga, lite skandal isf egentligen, att det inte gäller alla, betänk om man får ett psykiskt problem efter en arbetsolycka, hur går det då till, kan dom slänga ut en då...?

antonius skrev:

RbeeR skrev:Där är vi något på spåren, men problemet är väl hur man tolkar. Läser man övriga paragrafer får man en känsla över att det snarare gäller fysiska funktionsnedsättningar än neuropsykiatriska, precis som Alien märkte i sin diskussion med facket.

Jag har också för mig att det är bara de med fysiska besvär som kommer ifråga, lite skandal isf egentligen, att det inte gäller alla, betänk om man får ett psykiskt problem efter en arbetsolycka, hur går det då till, kan dom slänga ut en då...?

Min chef kan ge mig speciella arbetsuppgifter och anpassa mitt schema efter mina behov. Hon har sagt att det är tack vare den här lagen hon kan göra så.