Debbie: Men visst finns det folk som fortfarande uppskattar sådan konst. Jag tror bara att fler typer av konst accepteras idag än vad det gjorde då, och att det kan vara därför den ytpen av konst kan upplevas komma i skymundan.

Nedan en annan "konstform": ett nattfoto taget på fel sätt så att allt blir suddigt och därmed påfallande likt en akvarell. (Har målat mycket akvarell)

Jag visade mobiltelfonfotot för den konststuderande och frågade om hon inte tyckte att detta liknade konst? "Jo, absolut" sa hon.

Och.....

GITARRIST

,,,,,

Ganesh skrev:Jag trodde att konst var sånt man inte kan göra. För kan man det så är det ju ingen konst.

Obs!!

Seriöst!

Nilale skrev:Debbie: Men visst finns det folk som fortfarande uppskattar sådan konst. Jag tror bara att fler typer av konst accepteras idag än vad det gjorde då, och att det kan vara därför den ytpen av konst kan upplevas komma i skymundan.

Beträffande "folk" så är det ju en helt annan sak vad DE tycker än vad konstkritiker tycker. En konstkritiker lär sig vad som ÄR konst just nu, vad som är "inne", trendigt. De som målar gammaldags är hopplöst ute och får inte vara med på de fina gallerierna.

Kläder är moderna eller omoderna. De omoderna anses töntiga. Det är samma sak med konst.

Men FOLK i allmänhet köper tavlor de tycker om, oavsett vad konstkritikerna säger. Den första tavlan "Expect the unexpected" köpte en diakonissa av mig för 3000 kr. Hon var alldeles förälskad i tavlan. Sånt kan säkert hända idag med, fast folk i min närhet är så fattiga att de inte har råd att köpa något längre och de svinrika når man bara via gallerierna, de finaste.

Det var busenkelt att sälja oljemålningar 1985. Det fanns ett värde i att det var just en oljemålning och de som målade tavlor ansågs speciella. Nuförtiden målar väl de allra flesta sjukpensionärer? Jag kan knappt få in så att det täcker materialkostnaden.

Ganesh skrev:

Ganesh skrev:Jag trodde att konst var sånt man inte kan göra. För kan man det så är det ju ingen konst.

Obs!!

Seriöst!

KONSTiga kommentarer..

KrigarSjäl skrev:Förresten - är den här tråden avsedd för diskussion eller oj vad duktig du är?

Jag tänkte att vi kunde diskutera vad vi var och en MENAR MED KONST.

Men DESSUTOM, dela med oss av våra alster och avnjuta dessa med största vördnad till en kall öl!

Alla bidrag hittills tycker jag har varit intressanta. 238 Det är ju inte fråga om vem som "har bollen", dvs svaren på konst-frågan och inte heller vem som gör de "bästa" bilderna. Jag tycker att vi är bra allihop!

Vad anser du "Krigarsjäl" är konst?

Lime skrev:

Ganesh skrev:

Ganesh skrev:Jag trodde att konst var sånt man inte kan göra. För kan man det så är det ju ingen konst.

Obs!!

Seriöst!

KONSTiga kommentarer..

Det är en svår konst att göra konst som är så konstig att den kan räknas som konst. Eftersom folk drar sig för att köpa konstig konst så är det inte konstigt att det ses som en konst att göra äkta konst som folk inte betraktar som allt för konstig.

Konst är uttrycket eller applikationen av människans kreativa förmåga samt fantasi, som producerar verk vilka kan uppskattas av andra, huvudsakligen för deras skönhet eller emotionella styrka. Jag tycker att alla uttrycksformer kan vara, men inte nödvändigtvis är, konst. Fotografi, textilverk, texter, målningar, dans, musik och oljud. Men för att någonting ska kunna anses vara konst fullt ut, anser jag att det måste finnas ett syfte samt en publik. Finns det inget syfte, ingen mening i det som skapas, men en publik som uppskattar det skapade, är det som skapats slumpmässig skönhet. Finns det ingen publik, men ett klart syfte och en tydlig motivering, är det som skapats någon form av självavbildning som dock ej är konst (du kan likna det med en dagbok. En dagbok är inget konstverk men kan bli det om andra än författaren börjar läsa i den).

Jag vill inte kalla utspilld färg för konst (men om någon fotograferar eller på annat sätt tolkar och avbildar den utspillda färgen kan det kallas för konst, eftersom det nu tillkommit ett syfte) och jag vill inte kalla någonting som ingen uppskattar för konst heller (dock kan ett verk skapad med syfte men utan publik givetvis uppskattas av en person ändå – skaparen – men då är resultatet i bästa fall egokonst och i värsta fall masturbation). Konst blir det först när både en skapare med syfte och en publik med ett intresse interagerar genom någon uttrycksform.

(Och allt det här är givetvis enbart min högst personliga åsikt. Jag hävdar inte att någonting av ovanstående är ett faktum.)

Charley? skrev: Men för att någonting ska kunna anses vara konst fullt ut, anser jag att det måste finnas ett syfte samt en publik. Finns det inget syfte, ingen mening i det som skapas, men en publik som uppskattar det skapade, är det som skapats slumpmässig skönhet. Finns det ingen publik, men ett klart syfte och en tydlig motivering, är det som skapats någon form av självavbildning som dock ej är konst (du kan likna det med en dagbok. En dagbok är inget konstverk men kan bli det om andra än författaren börjar läsa i den).

Jag vill inte kalla utspilld färg för konst (men om någon fotograferar eller på annat sätt tolkar och avbildar den utspillda färgen kan det kallas för konst, eftersom det nu tillkommit ett syfte) och jag vill inte kalla någonting som ingen uppskattar för konst heller (dock kan ett verk skapad med syfte men utan publik givetvis uppskattas av en person ändå – skaparen – men då är resultatet i bästa fall egokonst och i värsta fall masturbation). Konst blir det först när både en skapare med syfte och en publik med ett intresse interagerar genom någon uttrycksform.

Tack! Väldigt djupsinniga tankar! Väl värt att begrunda. Det där med syftet är mitt största problem om jag målar av någonting. Varför ska jag måla av det? Men medan jag målar av någonting så kan ev. känslorna ta över och jag överdriver, underdriver och leker med det jag ser så att en bit av min själ blir synlig.

Din tanke håller i stort sett, men jag tänker på sådant som "särlingskonst". Mötte en kvinna som råkat ut för en kris eller personlighetsförändring. Hon sålde allt hon ägde och hyrde in sig i en ataljé, där hon sov, åt, målade och målade..Hon var besatt av målandet. Hon var inmålad i duken. Här fanns det verkligen syfte, att utforska sin själ, livet och döden.

Hon sa att någon visat intresse för att ställa ut hennes tavlor. Hon hoppades på det. Mannen hade sagt att hon målade särlingskonst. Vet ej om det blev av med utställningen men kan tänka mig att det finns många särlingar som målar och sedan blir de kända eller inte. Det beror kanske på deras kontaktnät. Att hon ägnade sig åt masturbation är för hårt att säga. Hon målade på liv och död för att övervinna sina inre demoner.

En annan som gjorde det var väl Van Goch. Han hade ingen publik medan han levde. Den som mötte honom kunde ju säga: Ha! Det där är ingen konst! Men det blev det ju sedan, efter hans död.

För konstnären själv kan det alltså vara svårt att säga om han gör Egokonst eller inte, eftersom han inte vet vad som händer efter hans död.

Debbido skrev:Tack! Väldigt djupsinniga tankar! Väl värt att begrunda. Det där med syftet är mitt största problem om jag målar av någonting. Varför ska jag måla av det? Men medan jag målar av någonting så kan ev. känslorna ta över och jag överdriver, underdriver och leker med det jag ser så att en bit av min själ blir synlig.

Din tanke håller i stort sett, men jag tänker på sådant som "särlingskonst". Mötte en kvinna som råkat ut för en kris eller personlighetsförändring. Hon sålde allt hon ägde och hyrde in sig i en ataljé, där hon sov, åt, målade och målade..Hon var besatt av målandet. Hon var inmålad i duken. Här fanns det verkligen syfte, att utforska sin själ, livet och döden.

Hon sa att någon visat intresse för att ställa ut hennes tavlor. Hon hoppades på det. Mannen hade sagt att hon målade särlingskonst. Vet ej om det blev av med utställningen men kan tänka mig att det finns många särlingar som målar och sedan blir de kända eller inte. Det beror kanske på deras kontaktnät. Att hon ägnade sig åt masturbation är för hårt att säga. Hon målade på liv och död för att övervinna sina inre demoner.

En annan som gjorde det var väl Van Goch. Han hade ingen publik medan han levde. Den som mötte honom kunde ju säga: Ha! Det där är ingen konst! Men det blev det ju sedan, efter hans död.

För konstnären själv kan det alltså vara svårt att säga om han gör Egokonst eller inte, eftersom han inte vet vad som händer efter hans död.

Kvinnan hade ju uppenbarligen en publik (publiken behöver ju inte vara stor). Även Van Gogh hade en publik, även om han bara sålde en tavla under sin livstid.

Kvinnan som "målade på liv och död" låter fascinerande. Men så länge hon målade enbart för sig själv och inte hade någon publik var det just egokonst (nu menar jag inte "ego" som i någonting dåligt. Jag producerar jävligt mycket egokonst och det finner jag ytterst positivt, det stillar mina tankar). Masturbation blir det när någon självöverskattande pretentiös jävel gör det som hon gjorde, fast utan passionen och med det enda syftet att visa för världen hur talangfull/lidande/passionerad/whatever h*n är.

Varför ska du måla av det? Varför ska du inte måla av det?

Med bakgrunderna fixade:
[img]http://img372.imageshack.us/img372/6631/crybabywarhol002fullfinug7.th.jpg[/img]

Jag tror att konst kan existera utan publik. Konst är som ljud, förtätningar och förtunningar som rör sig åt alla håll. Det finns kanske ingen som hör ljudet, men ljudet finns där ändå. Upphör konst, som ingen längre ser, att vara konst?

Debbido skrev:Vad anser du "Krigarsjäl" är konst?

Jag menar mig inte sitta inne med definitionerna, men jag har en estetisk känslighet, så mycket vet jag. Lika mycket som jag kan uppskatta vissa konstnärliga uttryck, tål jag inte andra. Svårt att förklara exakt, men man kan säga att det svensson gillar gillar inte jag. Någon har sagt att konst, det är att kunna se det vackra i det groteska. T.ex såg jag ett gammalt fotografi på den franskättade showbrottaren Maurice Tillet ätandes på en restaurang. En installation, helt omedvetet.

Snappsköldpaddor är formfulländade.
Tysons fighter var stor konst.
Bukowski röjer några allmänmänskliga sanningar ingen annan hade kunnat göra.
Industriområden, hamnar, mossbevuxna bilvrak o. dyl kan vara väldigt stor konst och säga mycket mer om människan och livet än de idylliska vykortsbilderna.

Ett blomsterfång lämnar mig likgiltig. Allmogemöbler, Carl Larsson, Disney, Gunilla Mann, MTV, hiphop etc är ett hån mot allt vad konst innebär och ger mig bara ångest. Husvagnssemestrande familjer är existentiella fängelsen.

underjord skrev:Jag tror att konst kan existera utan publik. Konst är som ljud, förtätningar och förtunningar som rör sig åt alla håll. Det finns kanske ingen som hör ljudet, men ljudet finns där ändå. Upphör konst, som ingen längre ser, att vara konst?

Hur vet man att ett ljud finns om ingen hör det?

Men konst kan ju vara konst för att det upprör eller väcker andra känslor, det behöver ju inte bara tilltala. Men jag ogillar konst som upprör bara genom det faktum att man tänker "Vaffan, har offentliga medel bekostat det här?"

Ogillar också konstnärligt kafkande.

Rondellhundar; ett förstört konstverk väckte en folkrörelse av rondellhundar. Som konstnär hade jag blivit djupt berörd och tänkt att konst rör sig utanför konstnär och ursprungstanke. Men nej, tanten reagerade som "kul för gemene man, bara ingen tror att det är eller kan ersätta riktig konst". Tönt.

Tyvärr verkar konstnärligt kafkande vara särskilt vanligt i min "drug of choice" för eget uttryck, poesi. Som om svårgripbarhet, navelskåderi och det C? kallar onani per definition är god poesi. Elitism och självförhärligande väcker mitt motstånd.

Ja men då kan du ju fortsätta titta på Fem myror...!

KrigarSjäl skrev:Ja men då kan du ju fortsätta titta på Fem myror...!

Var detta avsett till mig så förstod jag inte. Äntligen dags för den där sparringmatchen?

pH skrev:Men konst kan ju vara konst för att det upprör eller väcker andra känslor, det behöver ju inte bara tilltala. Men jag ogillar konst som upprör bara genom det faktum att man tänker "Vaffan, har offentliga medel bekostat det här?"

Ogillar också konstnärligt kafkande.

Rondellhundar; ett förstört konstverk väckte en folkrörelse av rondellhundar. Som konstnär hade jag blivit djupt berörd och tänkt att konst rör sig utanför konstnär och ursprungstanke. Men nej, tanten reagerade som "kul för gemene man, bara ingen tror att det är eller kan ersätta riktig konst". Tönt.

Tyvärr verkar konstnärligt kafkande vara särskilt vanligt i min "drug of choice" för eget uttryck, poesi. Som om svårgripbarhet, navelskåderi och det C? kallar onani per definition är god poesi. Elitism och självförhärligande väcker mitt motstånd.

Har jag sagt att det bara behöver tilltala? Jag tror jag skrev någonting om "skönhet och emotionell styrka", vilken involverar sådant som upprör eller väcker andra känslor. (Eller var detta inte riktat mot mig?)

Du får gärna utveckla termen Kafkande, eftersom jag inte förstår vad du menar (och dessutom tycker mycket bra om Kafka).

Charley? skrev:

pH skrev:Men konst kan ju vara konst för att det upprör eller väcker andra känslor, det behöver ju inte bara tilltala. Men jag ogillar konst som upprör bara genom det faktum att man tänker "Vaffan, har offentliga medel bekostat det här?"

Ogillar också konstnärligt kafkande.

Rondellhundar; ett förstört konstverk väckte en folkrörelse av rondellhundar. Som konstnär hade jag blivit djupt berörd och tänkt att konst rör sig utanför konstnär och ursprungstanke. Men nej, tanten reagerade som "kul för gemene man, bara ingen tror att det är eller kan ersätta riktig konst". Tönt.

Tyvärr verkar konstnärligt kafkande vara särskilt vanligt i min "drug of choice" för eget uttryck, poesi. Som om svårgripbarhet, navelskåderi och det C? kallar onani per definition är god poesi. Elitism och självförhärligande väcker mitt motstånd.

Har jag sagt att det bara behöver tilltala? Jag tror jag skrev någonting om "skönhet och emotionell styrka", vilken involverar sådant som upprör eller väcker andra känslor. (Eller var detta inte riktat mot mig?)

Du får gärna utveckla termen Kafkande, eftersom jag inte förstår vad du menar (och dessutom tycker mycket bra om Kafka).

Visst var det menat till dig, men inte som ett ifrågasättande av det du sa utan som en fortsättning utifrån min åsikt.

Och även jag gillar Kafka, men termen fyller på ett bra sätt ett hål i mitt språk. Att kafka (v). Eftersom den fyller ett hål har jag svårt att förklara. Betyder väl egentligen något i stil med att intelektualisera och irra runt i detta i det oändliga utan att, eller för att slippa, komma frammåt i tanke eller handling. Fast inte riktigt, förklaringen misslyckas, sry.

Charley? skrev:Hur vet man att ett ljud finns om ingen hör det?

Genom deduktion.

pH skrev:Visst var det menat till dig, men inte som ett ifrågasättande av det du sa utan som en fortsättning utifrån min åsikt.

Och även jag gillar Kafka, men termen fyller på ett bra sätt ett hål i mitt språk. Att kafka (v). Eftersom den fyller ett hål har jag svårt att förklara. Betyder väl egentligen något i stil med att intelektualisera och irra runt i detta i det oändliga utan att, eller för att slippa, komma frammåt i tanke eller handling. Fast inte riktigt, förklaringen misslyckas, sry.

Jag tolkade det som att Kafkande betydde någonting i stil med att göra någonting överdrivet pretentiöst (samt, beroende på ditt övriga inlägg, inte uppskatta/respektera när andra begagnar sig av samma konstform som sig själv). Det som jag precis beskrev skulle jag vilja kalla för Ranelidande (Rane-lidande, hahahaha), på grund av hans uttalande om att "om de får kalla sig författare, då vill jag inte vara författare längre" (om Carolina Gynning och dylika).

Charley? skrev:Det som jag precis beskrev skulle jag vilja kalla för Ranelidande (Rane-lidande, hahahaha), på grund av hans uttalande om att "om de får kalla sig författare, då vill jag inte vara författare längre" (om Carolina Gynning och dylika).

Menar du att hans uttalande skulle vara orimligt? Är dessa kändisar författare i samma mening som Ranelid?

Carolina Gynning mfl hade väl spökskrivare? Om nån får betalt för att skriva en bok åt henne då är väl inte HON författare mer än att JAG är bilkontruktör för att nån har byggt en bil åt mig? Jag blir inte bilkonstruktör för att jag har betalat nån för att bygga en bil åt mig.

Savanten Svante skrev:Carolina Gynning mfl hade väl spökskrivare? Om nån får betalt för att skriva en bok åt henne då är väl inte HON författare mer än att JAG är bilkontruktör för att nån har byggt en bil åt mig? Jag blir inte bilkonstruktör för att jag har betalat nån för att bygga en bil åt mig.

Buuuu! Du är elitist och kultursnobb!!