Vad har ni för knep att ta till när det känns som en kvarnsten runt halsen och att solen aldrig kommer att gå upp igen? Jag är säker på att ni har små knep, fram med det nu och låt oss andra få ta del...

Mata änder...

Försöker ta avstånd från mitt ego. Försöker vara medveten om vad tankarna försöker göra. Sanningen är ofta att det är jag som förstör för mig själv. När jag inser det är det lättare att sluta.

Ibland fungerar det även att skratta åt världen istället för att ta den på för stort allvar.

Sätt dig ner och meditera på ett ljus. Andas och låt tankarna flöda och observera tankar, känslor, lågan. I början svårt men väl värt att lära sig.

Efter en meditation skriv av dig vad du kommit underfund med om du kommit underfund med något. Vad som helst, inte så noga.

Var ärlig mot dig själv!

Ta långa promenader och verkligen tänka på att andas under promenaden, tänka på annat och observera den fina naturen och detaljer och mönster i naturen istället.
ser till att träna lite mer kondition.

jag tänker "shit happens" , sånt händer alla och det är mänskligt, och försöker gå vidare.
Sen så är det ju såklart att jag tänker över vad som gått "knasigt" och lär mig någonting utav det
eller kanske kan lösa det men så är ju oftast inte fallet.

Men detta gäller ju lättare nedstämdhet och depression.

Jag mår iaf bättre av att få prata om skiten, och så tror jag det är bra att tillåta sig att vara ledsen och besviken på livet, på omstädigheter, på medmänniskor, på sin egen hjärna osv.

Om man ser hela situationen nerifrån avgrunden blir det lättare att borsta av sig och gå vidare utan grubblerier.

Jag ser det mer som att det går över än som att man har tagit sig ur det.

Finns nog inga enkla metoder men motion, frisk luft, nyttig mat och vettiga sociala kontakter är bra grejer.

Att hålla sig till sina vanliga rutiner även om det kan ta emot.

Vänta tills det går över (efter några veckor).

nescio skrev:Vänta tills det går över (efter några veckor).

Eller många år?

Jag var deprimerad i nästan 40 år innan det gick över (det tog minst 25 år innan jag fattade att jag var deprimerad).

Är det "bara" mild depressivitet kan man kanske förkorta tiden på plågan, vet inte... Men det får nog individanpassas. Att vara ute är viktigt men är personen utomhus ändå så kanske det rådet inte är så relevant. Men vad gäller lux så är en övermulen dag ändå mycket ljusare än ett intensivt upplyst rum.

Ha roligt kanske inte är ett vettigt råd, men något som får en intresserad eller att skratta... kan iaf kännas bra för stunden. Har man inte egna djur, åka till ngn kompis som har det så man får gosa med dem. Iaf för mig utstrålar djur energi medan människor tar.

Orkar kroppen kan det vara skönt att ta ut sig riktigt ordentligt en dag, gå väldigt långt eller jobba med något som kräver att man verkligen tar i. Iaf jag kan känna att det blir mer balans i systemet. Men bara för ett tag. Men kan ju vara gott nog.

Jag tror på ljusterapi - en solsemester lär minska ens IQ, men avkopplingen kanske är nyttig.

Ljus-d vitamin, fysisk aktivering, positiva intressen, lagom inte för mkt, fysisk beröring.. Är saker som är kopplad till att ställa in kroppen på att må bra o ladda psyket positivt.. Är vad psykiatrin rekomenderar här för lättare depressioner.. Startar väl den kemiska/biologiska må bra ämnena/processen

Skindancer har rätt! D-vitamin och fysisk aktivering är avgörande. Med fysisk beröring blir det bättre, men det kan även vara från husdjur... Dock ej löss för mig fungerar musik, egen tid och humor, men det är svårt med humorn när stressen är för hög.

"Naturliga källor är bland annat fiskleverolja, fet fisk, lever, äggula och mejeriprodukter."

Angående motion så är väl en promenad per dag som man precis klarar av bra. Det är inte längden utan hur hård den är och längden som är viktig.

Bästa mot depressioner är knark - alltså Wikipedia. Man kan klicka i det oändliga. Börja med en artikel om politik eller populärkultur och innan kvällen är slut har man avverkat diverse historiska och förhistoriska epoker, nebulosor, mer populärkultur, språkvetenskap, kladistik, koreansk matlagning, ännu mer populärkultur, några artiklar om färgstarka diktatorer, m m, m m.

Att träffa folk. Vettiga folk. Prata i telefon eller hellre träffa på riktigt. Gå en sväng på stan och köpa något som är lite för dyrt och intala sig att man förtjänar det!!!

MsTibbs skrev:Gå en sväng på stan och köpa något som är lite för dyrt och intala sig att man förtjänar det!!!

Vilket i sin tur orsakar ännu mer depression när månaden räcker mycket längre än pengarna. Jag har gjort det felet alldeles för många gånger till inkassobolagens glädje (de har tjänat många slantar på mina dumheter...)

Miche skrev:

MsTibbs skrev:Gå en sväng på stan och köpa något som är lite för dyrt och intala sig att man förtjänar det!!!

Vilket i sin tur orsakar ännu mer depression när månaden räcker mycket längre än pengarna. Jag har gjort det felet alldeles för många gånger till inkassobolagens glädje (de har tjänat många slantar på mina dumheter...)

Nja, man behöver ju inte shoppa maniskt, jag tänkte mera köpa en mössa på Naturkompaniet för 399kr, istället för en på H&M för 49kr. Inom gränserna för sin ekonomi givetvis!

MsTibbs skrev:Inom gränserna för sin ekonomi givetvis!

Det är ju det som är så jävla svårt när pengarna finns på kontot och man inte har koll på vad som ska betalas.

MsTibbs skrev:Gå en sväng på stan och köpa något som är lite för dyrt och intala sig att man förtjänar det!!!

Det där är nog en kvinnlig mekanism att söka egengjord bekräftelse på det sättet.

plåtmonster skrev:

MsTibbs skrev:Gå en sväng på stan och köpa något som är lite för dyrt och intala sig att man förtjänar det!!!

Det där är nog en kvinnlig mekanism att söka egengjord bekräftelse på det sättet.

Herravdelningen på CGC i Karlstad (dyr klädaffär) är större än kvinnoavdelningen...

Skindancer skrev:fysisk beröring.

Lätt fixat!

Krillo skrev:

Skindancer skrev:fysisk beröring.

Lätt fixat!

Vovve, katt och nalle funkar också, iaf bättre än ingenting. Oxitocyn.