Kniviga frågor det där. I princip håller jag med Manschett och plåtmonster: om totalsumman av "utbildad begåvning" blir högre borde det båda bättre för alla.

Å andra sidan finns det fler än en fälla på vägen. Tre jag orkar formulera just nu:

– den vi redan ser och som kanske inte går att göra något åt så länge vi har det politiska klimat vi har just nu sedan uppåt trettio år: att man helt enkelt skiter i att ta itu med de sociala skälen till att folk klarar skolan sämre;

– att nästan alla människor ofrånkomligen tänker bara inom ramarna för sin sociala bakgrund, oavsett både intelligens och utbildningsnivå – och vad kostar det mänskligheten när de utbildade till övervägande del består av folk med räkmackebakgrund? Även det kan vi ta reda på något om – både just nu hos oss och i än högre grad i tredje världen och i historien.

– att "utbildning", "medvetenhet", till och med "engagemang" inte är några oomtvistliga storheter, utan kan se väldigt olika ut beroende på både vilken bakgrund man har – socialt, kulturellt, intellektuellt – och vart man syftar. Och den skola vi känner är historiskt sett ett borgerligt projekt, med trådar uppåt i överklassen men inga neråt i underklassen; det betyder mycket för hur elever känner sig bemötta och därmed för hur bra de presterar. Kunskapsdefinitioner handlar det också om, vilket måste man kunna se utan att muttra något om "postmodernism" eller komma dragandes med självklart fixa saker som matematik.

Det här finns det en del undersökt om, vad jag minns, och behöver säkert undersökas mer – om det finns forskare som kan ta en tillräckligt neutral utgångspunkt. För problemet är ju just att den här sortens frågor gör forsknings- och hela överhetsvärldens egna kulturer till ett centralt hinder. Liksom våra egna begrepp om "kunskap", "skola" och "utbildning". Så framför allt hjälper ingen forskning i världen så länge inte de enkla insikterna, och insikten om hur vittgående deras konsekvenser är, får genomslag.

Den som säger att det aldrig kommer att inträffa kan man ju svara: desto viktigare att de få som kan hela tiden kämpar åt det hållet för att åtminstone hålla ojämlikheten – snedrepresentationen av mänskliga hänsyn och erfarenheter – så låg som möjligt.

Zombie skrev:ojämlikheten – snedrepresentationen av mänskliga hänsyn och erfarenheter –

Och begåvning, glömde jag. Tål att upprepas.

Bump!

Förvissor har rika barn alltid nytta av sina kontakter. Men rent pedagogiskt är det inte en fördel att bara få gå med "sina egna".

Att segreationen är till nackdel för de resurssvaga barnen är självklart:

Att fler elever med den här bakgrunden samlas på vissa skolor riskerar att ytterligare dra ner deras skolresultat.
– Det blir liksom sten på bördan. Kompisarna riskerar att dra ned varandra, det kallas kamrateffekten, säger Lena M Olsson som är undervisningsråd på Skolverket och har skrivit en rapport om skolsegregation.

De största förlorarna på en mer segregerad skola är de lågpresterande eleverna, eftersom de är mer påverkbara och känsliga för negativa kamrateffekter. Men även högpresterande elever förlorar på segregationen.
– Man tycker att de högpresterande eleverna borde ha vunnit på en ökad segregation, men så är det inte om man tittar på internationella studier. Varför vet man inte riktigt, men vi kan konstatera att det inte finns någon vinnare i segregerad skola, säger Lena M Olsson.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/uppsa ... 97919.aspx

Negativa kamrateffketr, vad maneas med det? Att kamraterna inte tillåter någon att visa intresse för skolan och att plugga, antar jag.

Även mellan könen ökar segregationen:

Anna Ekström, som är ordförande för den statliga utredningen för jämställdhet i skolan, tror att en ökad uppdelning av flickor och pojkar kan bero på att flickor väljer utbildning mer strategiskt.
– Jag har inga vetenskapliga belägg för detta, men jag tror att flickor ganska tidigt vet att de måste plugga ordentligt för att få ett bra jobb. Killar kan ju få hyggligt betalda jobb med ganska lite utbildning, medan tjejers chans till bra jobb är att skaffa sig en bra utbildning på en bra skola.

Enligt Anna Ekström är det sannolikt pojkarna som har mest att förlora på en utveckling mot mer könssegregerade skolor.
– Internationell forskning visar att pojkar får sämre betyg i pojkskolor än i blandade skolor, medan flickor inte får sämre betyg i flickskolor. Och eftersom pojkar redan har sämre betyg kan man tänka sig att en uppdelning skulle kunna försämra deras resultat ytterligare.

http://www.unt.se/uppland/uppsala/flick ... 00331.aspx

Här verkar et vara till nackdel för pojkarna men ingen utredning visar att det är till nackdel för flickorna.

KrigarSjäl skrev:Ja du, samma här. Byskolor ute i mörkaste Skåne. Det var bara fotboll & traktorer som räknades. Behöver jag säga att jag inte passade in?

Ingen ursäkt. Man kan ändå bli kristen eller börja knarka.

Rika barn har stats sponsrade polska hembiträden som städar efter dem.

Några inlägg som kanske är rätt insiktsfulla?

AAA skrev:Jag tror det är en attityd-fråga också.

Går det mindre bra för en unge med föräldrar som sliter med ett lågavlönat jobb och har fullt upp med att få vardagen att gå ihop och läraren påpekar det, då är det barnet/ungdomens fel och föräldern skäller på den, om den orkar bry sig.

Barn från föräldrar med annan självkänsla och tro på att de kan samt krav på rättigheter kräver att skolan ska skärpa sig och hjälpa sonen som uppenbarligen inte får korrekt utbildning eftersom det inte funkar!

"Medelklassbarn har dyslexi, arbetarklassungar är bara dumma i huvudet."

KrigarSjäl skrev:Rika barn har i regel högutbildade föräldrar, får en helt annan stimulans och framförallt känner de till över- och medelklassens koder

Miche skrev:Ärligt talat tror jag att ett av sossarnas största misstag var att kommunalisera skolan, vilket gjort att skolornas ekonomi är beroende av kommunernas ekonomi, fattiga kommuner (med fler lågutbildade) som behöver mer resurser till skolorna har inte råd med det i dagens läge.

Samtidigt har jag nu sett att det går att driva en skola på ett bra sätt om man slipper den kommunala toppstyrningen som är så vanlig, så det kan hända att lagstiftning kan fungera.

Har för mig att några högt uppsatta i socialdemokratin har erkänt att det var ett stort misstag men att det var tvunget på grund av ekonomiska förutsättningar. Men den krisen lär man sluppit om man låtit bli att 1985 av riksbankschefen och finansministern släppt på kreditmarknadsregleringarna som tidigare begränsat utlåningen (Novemberrevolutionen).

plåtmonster skrev:Ska det fungera med skolan måste det till lärartimmar, lärarutbildning med meningsfullt innehåll, nolltolerans för trakasserier, osv.

Manschett skrev:för att ett barn från ett fattigt område ska kunna tillgodogöra sig en mer resursfylld skola så måste stressmoment hemma och på fritiden elimineras också.

Zombie skrev:vad kostar det mänskligheten när de utbildade till övervägande del består av folk med räkmackebakgrund?

Företags- och myndighetsledningar som saknar verklighetskontakt. Det första skadar företaget, det andra skadar medborgare och landet.

Zombie skrev:den skola vi känner är historiskt sett ett borgerligt projekt, med trådar uppåt i överklassen men inga neråt i underklassen; det betyder mycket för hur elever känner sig bemötta

Vad slags bemöttande avser detta?

Alien skrev:Negativa kamrateffekter, vad menas med det?

"öhh,, plughäst!!"
"ska du inte komma med åh festa??"
"vi ska spela boll, klart du skall med!"
"sånt är bara jobbigt vem orkar det"
Samt förstås kast med liten sudd på alla som riktar blicken ner i någon bok.
osv..

Nimoy skrev:

KrigarSjäl skrev:Ja du, samma här. Byskolor ute i mörkaste Skåne. Det var bara fotboll & traktorer som räknades. Behöver jag säga att jag inte passade in?

Ingen ursäkt. Man kan ändå bli kristen eller börja knarka.

Det kräver att du har insikt eller kommer i kontakt med andra miljöer. Antingen genom personliga kontakter eller genom starkt intresse och tillgång till bibliotek.

Nimoy skrev:

KrigarSjäl skrev:Ja du, samma här. Byskolor ute i mörkaste Skåne. Det var bara fotboll & traktorer som räknades. Behöver jag säga att jag inte passade in?

Ingen ursäkt. Man kan ändå bli kristen eller börja knarka.

-Om jag bott kvar därute hade jag säkert blivit sprutnarkoman.

Vi pratar mörkaste jävla rasist-skåne.
Inavelsvärderingar.
Smygnazister och helt obildade bondlurkar.
Halva året är det lera och mörker och det blåser småspik hela året.

Som tur är stack jag därifrån.

Oj vad konstigt att fattiga barn som måste vara förälder till sina alkoholiserade föräldrar får lägre betyg. Stoppa pressarna EXTRA EXTRA.

@KuntaKinte, Det där når inte fram till riksdagen..

Flawed skrev:Rika barn har stats sponsrade polska hembiträden som städar efter dem.

Curling är till stor nackdel för dem när de själva måste ta ansvar, de brukar dock klara sig bra ändå genom att allt för många företagstyrelser använder svågerpolitik, dock skadas företagen av det i och med att curlingbarnen inte begriper hur man tar ansvar, vilket i slutänden går ut över näringslivsklimatet och hela den ekonomiska situationen (det ser vi tydligt numera med massor av misskötta företag och stor arbetslöshet som följd).

Rika barn, jag har mött rika barn från Holmenkollåsen. Dom har pengar ja, och utdanning, men man måste leta lenge för at finna någon som klarar mindre enn dom. Dom blir fort skrämt och klarar inte ordna upp i dom enklaste problemer själv. Dom kan köra pappas Porsche och prata fint och visa sig frem som en påfågel, men det är allt dom kan.

Många fjädrar utan flygförmåga

Fast det blir anekdotisk bevisföring. Frågan är hur många som är födda med tummen på undersidan av handen..

plåtmonster skrev:Frågan är hur många som är födda med tummen på undersidan av handen..

Nej, det handlar extremt mycket om att de curlas av sina föräldrar som inte begriper vilken enorm otjänst det är för barnen att inte lära sig att ta ansvar och hantera problem.

Men också en möjlighet att hugga tag i dessa företag..

RUT bidraget funkar för läxhjälp också.

RUT är ett avdrag. Dvs om man har något att dra av ifrån..

plåtmonster skrev:RUT är ett avdrag. Dvs om man har något att dra av ifrån..

Bidrag känns mer rättvist stigmatiserande.
Men det är onekligen positivt för den polska arbetsmarknaden.

Jeopardy Lane skrev:Rika barn, jag har mött rika barn från Holmenkollåsen. Dom har pengar ja, och utdanning, men man måste leta lenge för at finna någon som klarar mindre enn dom. Dom blir fort skrämt och klarar inte ordna upp i dom enklaste problemer själv. Dom kan köra pappas Porsche och prata fint och visa sig frem som en påfågel, men det är allt dom kan.

Enligt rektorn på Lundsbergs skola, en privat svensk internatskola där bl.a. flera medlemmar ur den svenska kungafamiljen gått, har skolan tydligen en högre andel elever med bokstavsdiagnoser än svenska skolor i stort:

DN - Björn af Kleen: Det är bra att kränka barnen, tänkte jag
Publicerad 2014-03-07 09:11

Efter att ha varit ett par dagar på Lundsberg för denna tidnings räkning – intervjuat lärare, föräldrar och elever – är jag benägen att ändra min tolkning. När jag läser breven igen hör jag äkta desperation i klagokören. När gamla industrifamiljer och adelssläkter skriver till Justitieombudsmannen att barnen aldrig skulle klara sig utan Lundsberg – ”hon gick ut i våras som skolans bästa elev. Hon hade aldrig uppnått dessa resultat på någon annan skola” – är det nog en nykter bedömning av den egna klassens förutsättningar på dagens arbetsmarknad.

Lundsberg har å ena sidan, enligt förra rektorn, en högre andel elever med bokstavsdiagnoser än svenska skolor i stort.

Så kanske bokstavsdiagnoser är en fördel under rätt förutsättningar. Har man det gäller det att få tillgång till en omgivning och skola som utformar pedagogiken så att det fungerar.

Skulle vara intressant att få vet vilka specifika strategier Lundsberg mm har för att nå framgång. Kamratuppfostran är det väl knappast som ger en fördel, snarare en euphemism för en miljö med oinskränkt misshandel och trakasserier.

plåtmonster skrev:Så kanske bokstavsdiagnoser är en fördel under rätt förutsättningar. Har man det gäller det att få tillgång till en omgivning och skola som utformar pedagogiken så att det fungerar.

Skulle vara intressant att få vet vilka specifika strategier Lundsberg mm har för att nå framgång. Kamratuppfostran är det väl knappast som ger en fördel, snarare en euphemism för en miljö med oinskränkt misshandel och trakasserier.

Jag har studerat på en special skola, de kanske inte har exakt samma metoder men de borde ha liknade. Eftersom Lundsbergs antagligen har högre budget än vanliga skolor så kan de ha mer lärare per student.

När jag studerade på en special skola hade vi tillgång till lärare med kanske tre studenter för varje lärare samt hade vi en person som hade titel logoped.

Det som var det bästa med att gå på min skola var dock att undervisningen var individ anpassad men tyvärr var det också mycket mobbing på min skola.

Jag har en farfar som har gått på typ Lundsbergs fast i Frankrike som har varit nationalekonom. Tack nu vet jag vad euphemism betyder.

Hur kom de åt att mobba på en skola med så hög lärartätthet?

plåtmonster skrev:Hur kom de åt att mobba på en skola med så hög lärartätthet?

Jo det kan man undrar sig, Alla klasser hade inte så hög lärartäthet. När jag kom till högstadiet hade inte den särskilda klassen någon platser i högstadiet men nu kanske den har den. Visst hände det att elever mobbade varandra T:ex i duschen. När jag beteende mig dåligt så fick jag ett samtal från lärarna "det är inte ok" samt att jag fick gå i något som typ hette agression reactment traning.

Men det var också lärare som mobbade jag fick den kommentaren "Du är smart men tyvärr har du problem så du kommer inte komma något vart". Det är bara onödigt och de borde ha fått sparken som hon kanske fick senare. Hon var allmänt hatad och hörde rykten att hon hade dragit en i håret. Det var en tjej som gjorde en namn lista för att hon skulle får sparken eller åtminstone tänka över sitt beteende.

Klassen jag gick i var för studenter med grava tal och språkstörningar. För mig är mobbing inte att det måste vara flera personer utan att det kan vara endast en person.