Jag har träffat en kille ett längre tag nu och för några dagar sedan tog han upp en diskussion med mig på sms. Jag blev väldigt ledsen över dels det vi diskuterade men även över att han tog upp det på sms och att han sedan va helt oförstående till att jag blev ledsen. Dagen efter va jag fortfarande arg på han och undrade hur jag skulle klara av en så speciell människa. Googlade lite och kom in på AS.
Det va som att alla pusselbitar föll på plats. Jag har nog varit extremt trög på att förstå eftersom vissa av hans underligheten har underlättat för mig och jag har hunnit bli så kär i han att jag inte brytt mig om de saker som mina kompisar påpekat har varit konstigt. Jag har aldrig vad jag vet om känt någon som har AS.

Så min fråga är, hur tar jag upp med han vad jag tror nästa gång vi ses? Och ska jag ens ta upp det eller ska jag inte säga något?
Jag fick känslan av att han vet själv men jag vet inte om han vet eller anar något. Det kanske är skönt för han ifall han inte vet att jag säger vad jag tror?

Vågar inte skriva så mycket ifall han finns här
Men jag vill verkligen att det ska fungera mellan oss och jag vill att han ska förstå att jag är beredd att göra allt jag kan för att vi ska ha en framtid

Jag kan bara gissa att du kanske borde berätta om dina misstankar för honom? det är väl bra att vara öppen och så. Han borde kunna resonera och så om saker. Om han har aspergers sen så är det kanske bra också att veta om det, då får han bättre självkännedom samt att du känner honom bättre.

Ja du måste va rätt kär för att fråga forum om sånt , själv tänker jag inte efter så mycket( med resultat därefter) lycka till iaf

Tycker du inte ska ta upp det, om han har det så berättar han det för dig. Om han inte har det och du 'diagnosticerar' honom så kan det bli jätte fel

Ditt meddelande är inte direkt tydligt.

Är det killen du misstänker att har AS?

Du får känslan att han vet samtidigt som du inte vet om han anar något. Det är en motsägelse och du har inte skrivit rakt ut vad det är du tror att han vet samtidigt som du inte vet om han anar något (vilket av påståendena det är som gäller lämnar jag åt andra att försöka gissa).

Iallafall, om du vill att det ska fungera mellan er och vill att han ska förstå vad du vill föreslår jag att du talar om det för honom.

Om han inte har någon diagnos, kommer han inte att bli glad om du s a s amatördiagnosticerar honom. Däremot kan du fundera på hur bra ni kommunicerar. Om han har AS, så förutsätt inte att han förstår halvkvädna visor och underförstått, kroppspråk och tonfall, utan säg rent ut i ord vad du menar.

Sedan kan ni se på The Big Bang Theory tillsammans. Då kan det bli tillfälle att påpeka ev likheter mellan honom och Sheldon Cooper (som iofs verkar förutom AS också lida av tvångssyndrom och narcissism).

Andra trådar som bl a behandlar samma fråga:
hjalp-har-min-partner-as-t6266.html
hur-hjalpa-nagon-med-as-att-inse-att-han-har-as-t3730.html

Jag tror att han vet eftersom han beskrev sig själv som udda och inte som andra människor och svår att leva med.
Men ja jag tycker att om han vet om det så kanske det borde vara han som säger själv att han har det och inte att jag sätter en diagnos jag tror på han.
Fast jag skulle vilja att vi pratade om det eftersom jag tror att vi båda behöver det. Haha eller kanske mest jag som tycker det

Hm ja bra med big Bang theory för det tkr vi båda om

Tack ska kolla den tråden

Jag skulle ta upp det enskilda fallet/fallen där du tycker det blivit galet.

Inte påpeka någon diagnos utan de aktuella problemen.

Risken är att det blir fel om du frågar on han har någon diagnos, och det kanske ger med sig självt om ni märker av att fler och fler problem uppstår i relationen.

Du kan ju fråga honom om han känner till Asperger och andra NPF tillstånd...

jag antar att jag kanske gissade fel, men fan är männskor så känsliga??, asperger är ju inte SÅ farlig diagnos tycker jag.

Hm ja jag tycker ju inte heller det är en farlig diagnos speciellt inte då det gjorde att jag direkt slutade va arg på han och att jag fick förklaring på mycket. Och att det är mycket av hans egenheter som gör att jag gillar han så mkt

Men okej jag får väl lugna mig och inte ställa frågan rätt ut då.. Ev ta upp den där grejen som hände men strunta i det som hänt innan dess men ta upp grejer som händer i nuet när det händer.
Och själv se hur jag interagerar med han nu när jag vet vad AS innebär. Behöver ju heller inte i tysthet tycka att han e knäpp och diskutera med mina vänner vad han gjort/inte gjort.. som jag gjort hittills

Exakt vad är det som gör att du misstänker AS? Det är rätt oklart för mig. Personligen har jag aldrig varit känslig för att höra sånt här (tror jag), men det där varierar nog otroligt mycket.

Men jag håller med Sredna:

Sredna skrev:Inte påpeka någon diagnos utan de aktuella problemen

Jaunty skrev:Och själv se hur jag interagerar med han nu när jag vet vad AS innebär. Behöver ju heller inte i tysthet tycka att han e knäpp och diskutera med mina vänner vad han gjort/inte gjort.. som jag gjort hittills

Det är det svårt att låta bli, gör det själv ibland, blir så att man nämner om den eller den kanske har någon typ av problem och jag tror nog att man måste kunna ta upp det med åtm de man tror har förståelse, annars kan det bli ett stigma som man tassar på tå runt, det är ju som @wildwing säger inte världen hemskaste funktionshinder...

Hur vi träffades, jag började gilla han typ pang bom men han va totalt ointresserad av mig vad jag än gjorde så tillslut tyckte jag det blev pinsamt eftersom han så uppenbart inte va intresserad så jag slutade prata med han. Sen av en slump började vi träffas och det visade sig ju att han bara inte fattat. Han frågar aldrig mig om typ familj, vänner, mitt tidigare liv etc. För att jag ska få veta sånt om han måste jag fråga och då svarar han men han frågar aldrig tbx. Aldrig sagt vad han tkr om mig, svarar ofta typ japp när ja skrivit nåt enligt mig kul som hänt men han kan prata hur mkt som helst om typ hans intressen lr nåt teoretiskt.
Hans intressen, undviker ögonkontakt , rutinerna på när man ska sova, äta, träna,
koder i typ allt han gör/ser, ogillar fester m.m.

Jaunty skrev:Hur vi träffades, jag började gilla han typ pang bom men han va totalt ointresserad av mig vad jag än gjorde så tillslut tyckte jag det blev pinsamt eftersom han så uppenbart inte va intresserad så jag slutade prata med han. Sen av en slump började vi träffas och det visade sig ju att han bara inte fattat. Han frågar aldrig mig om typ familj, vänner, mitt tidigare liv etc. För att jag ska få veta sånt om han måste jag fråga och då svarar han men han frågar aldrig tbx. Aldrig sagt vad han tkr om mig, svarar ofta typ japp när ja skrivit nåt enligt mig kul som hänt men han kan prata hur mkt som helst om typ hans intressen lr nåt teoretiskt.
Hans intressen, undviker ögonkontakt , rutinerna på när man ska sova, äta, träna,
koder i typ allt han gör/ser, ogillar fester m.m.

Låter som det är mig du träffat, hahah

eller mig , eller nä, men lite likt kanske

Haha då kanske jag inte har fel i min gissning om han. Haha känner mig dock lite blåst att jag verkligen inte fattat nåt innan

Ska du ta upp det så ta upp när ni är vänner och avslappnade. Dra inte upp det som ett argument i ett bråk där du försöker komma med en förklaring till varfär han gör som ha gör.

Moggy skrev:Ska du ta upp det så ta upp när ni är vänner och avslappnade. Dra inte upp det som ett argument i ett bråk där du försöker komma med en förklaring till varfär han gör som ha gör.

Klokt, bra sagt...

Ja det låter bra

Jaunty skrev:Haha då kanske jag inte har fel i min gissning om han. Haha känner mig dock lite blåst att jag verkligen inte fattat nåt innan

Dra inga slutsatser. Kan det helt enkelt vara så att han tycker att sånt är privat iom uppväxt? Har ni ens samma humor? Är han så pass dålig socialt att det är ett problem för honom och har han svårt att typ trösta dig?
Får även känslan av att ni är väldigt unga. Är hans ens mogen för en relation?
Känn dig inte blåst för du har varken "fattat något" eller satt en diagnos. Det kan bara en psykmottagning sätta, så säg och tänk inte något innan det är säkert. Det kommer troligen att påverka han och hans självkänsla och intressera sig ännu mindre för dig om du säger att du har kommit på det eller börjar leka hobbypsykolog.
Det jag menar är att inte bete sig som att du hjälper honom eller ska ta hand om hans "problem".

Verkar han medveten om sina lustigheter? I så fall, är ämnet känsligt eller tror du det går att skämta om?

Nej ibland tänker jag åxå att jag kanske har helt fel.. men sen tänker jag på alla pusselbitar igen. Och ja jag är en person som analyserar och tänker väldigt mkt. Och intresserar mig så mkt för saker att jag kan sitta i timtal och googla. (Vilket väl åxå är en av anledningarna att jag inte blir uttråkad när han går igång med sina kunskaper inom nåt intresse utan jag vill höra mer ) Jag arbetar själv inom vårdyrket och vet tillräckligt för att jag aldrig skulle hoppa på han med nån diagnos lr anklagelser när det blir konstigt.
vi är båda 25+ och han lite äldre än mig.
Han säger själv att han är udda.. och jag har sagt till han att hans lustigheter är konstiga (alltså innan jag insåg att det kanske berodde på nåt).
Vi kan skratta åt samma saker och jag tkr han är en person som inte tar så allvarligt på saker..vet dock inte om det gäller saker han verkligen bryr sig om åxå.
Han har aldrig behövt trösta mig och enda gången när jag sa att han gjort mig ledsen förstod han inte varför men ville veta teoretiskt Vrf jag hade blivit ledsen..

Är det möjligt för dig att till exempel ha en bok om AS liggande hemma? Lite slumpmässigt. Så när han är där så ser han möjligens den. Lite slumpmässigt. Om han frågar kan du till exempel seja du tycker den var interessant. Så du sejer inte så mycket men guidar honom i en riktning. Lite slumpmässigt.

Det kan vara en dålig idè det här, jag vet inte, jag ger inga garantier.

Alien skrev:Sedan kan ni se på The Big Bang Theory tillsammans. Då kan det bli tillfälle att påpeka ev likheter mellan honom och Sheldon Cooper (som iofs verkar förutom AS också lida av tvångssyndrom och narcissism).

När jag tänker på Sheldon Cooper, så er det en sak som dyker upp: varje gång han blir sint så vill han bygga en `laser death ray` eller något annat sjukt. Kan vara lite dumt å påpeka likheter.