Zombie skrev:

HGJ skrev:

Inger skrev:På tal om kommatecken så verkar detta ha använts betydligt mer flitigt förr i tiden än nu? I boken av Selma Lagelöf, som jag brukar läsa till lunch, om det är varmt nog att sitta ute, så används ett sådant överflöd av kommatecken, i varje mening, precis som jag gör nu, att läsflödet blir alldeles sönderhackat.

Ska det vara så? Vad säger språkpanelen?

Hon använde väl sig av satskommatering (logisk-grammatisk kommatering), som var det vanliga på hennes tid (och ännu tillämpas i tyska texter, åtminstone i sådana där en professionell skribent haft ett finger med i spelet).

... och i danska.

Danskarna har faktiskt officiellt börjat frångå det äldre systemet:

http://www.kum.dk/sw6654.asp

Notera särskilt att Dansk Sprognævn rekommenderar att man inte sätter ut komma före bisatser:

4. Der kan sættes komma foran ledsætninger
Jeg ved at han er klog eller Jeg ved, at han er klog.
Jeg sætter mine kommaer som jeg vil eller Jeg sætter mine kommaer, som jeg vil.
Kender du pigen der står i baren? eller Kender du pigen, der står i baren?

Sprognævnet anbefaler at man undlader at benytte regel 4 om komma foran ledsætninger, dvs. at man som hovedregel undlader at sætte komma foran, at, der, som og hv-ord (hvem, hvad, hvilken, hvornår, hvorfor osv.) samt underordningskonjunktioner som når, da og hvis.

Litet länkar för den som är intresserad av ålderdomliga östdanska dialekter/språk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Morpekanska

http://193.13.131.20/m_ka1.php?avdelnin ... _author&m=

"Celebrating diversity"

Här kommer litet länkar om en annan östdansk dialekt på utdöende tydligen.

Se också tidigare inlägg om morpekanska:

http://wapedia.mobi/sv/Listerl%C3%A4ndska

http://sv.wikipedia.org/wiki/Listerl%C3%A4ndska

http://www.oktv.se/hemsida/kjell.carlsson/

Saxar härifrån:

Pemer skrev:Eller den gamla danska historien om mannen som lade sig att sola i en park och klädde av sig varje pinal, och skylde ansiktet med tidningen Berlingske tidninger och de ädla delarna med Politikken.

Mannen somnade, och Politikken blåste bort.

Tre damer kommer förbi och den första tar en titt.

- Nej, det er ikke min mand.

Nästa tittar.

- Nej, den manden kenner jeg ikke.

Den tredje tittar noga.

- Den manden er ikke fra Hillerød!

HGJ skrev:

Pemer skrev:och skylde ansiktet med tidningen Berlingske tidninger

Berlingske Tidende heter den. Tidende är samma ord som svenskans tidender. Ordet tidning förekommer inte i danskan, utan man säger oftast avis, men tidende förekommer i vissa tidningsnamn.

Pemer skrev:- Nej, den manden kenner jeg ikke.

Pemer skrev:- Den manden er ikke fra Hillerød!

Den mand ska det vara. Danskan har substantivet i obestämd form efter demonstrativt pronomen och fristående bestämd artikel:

Svenska: mannen, den här mannen, denne man, denne mannen (regionalt), den mannen, den gamle mannen.

Danska: manden, denne mand, den mand, den gamle mand.

Dessutom stavas inte bara mand utan också kende med nd på danska, ett nd som för övrigt aldrig har haft någon förebild i uttalet av orden i fråga.

Aha.... ska jag svara bara här då...

Jag skulle säkert ha skrivit om historien till svenska i stället. Jag skrev bara ur minnet och förstod att det var risk att massor skulle bli fel. Gjorde inga anspråk på att danskan skulle vara rätt, men det är respektlöst att använda ett språk så slarvigt, så jag borde inte ha gjort det.

Att jag inte ens googlade och kollade så jag kunde ha skrivit BT:s namn på riktigt är riktigt uselt. Borde ha känt att "tidninger" var bara feeeeeeel.

Hoppas du inte känner dig uthängd, Pemer. Jag såg bara ett (för mig) intressant ämne som var OT där det var och ville stämma i bäcken...

***************************************************************

HGJ skrev:Dessutom stavas inte bara mand utan också kende med nd på danska, ett nd som för övrigt aldrig har haft någon förebild i uttalet av orden i fråga.

nd är den konventionella stavningen av långt n (som vi svenskar dubbeltecknar).
Men många yngre danskar har faktiskt börjat uttala det som nd, om jag har hört rätt - särskilt före annan konsonant, som i indre. Ett hyperkorrekt uttal, som det kallas när man försöker göra så rätt att det blir fel.

Rart at se, hvordan Zombie forvalter det yndige sprog!

Jo, jag kan lite danska jag med, men inte lika bra som Zombie. I mitt fall beror det på att släkten på mammas sida kommer från Danmark, undrar vad Zombie kan "skylla" på?

Zombie skrev:

HGJ skrev:Dessutom stavas inte bara mand utan också kende med nd på danska, ett nd som för övrigt aldrig har haft någon förebild i uttalet av orden i fråga.

nd är den konventionella stavningen av långt n (som vi svenskar dubbeltecknar).

Snarare den konventionella stavningen av n efter kort vokal. Danskan saknar nämligen långa konsonanter. (Sägs det i alla fall, själv vet jag inte precis om jag hör någon skillnad mellan långa och korta konsonanter.)

Vad jag ville få fram var att d:et här inte uttalas och heller inte speglar något äldre uttal, vilket annars ofta är fallet med stumma bokstäver, beakta t.ex. svenska/danska hjul och svenska ljud.

I andra danska ord, såsom vende och tænde (jfr svenska vända och tända) går nd-stavningen tillbaka på ett äldre nd-uttal. Sedan d efter n fallit i talspråket kom bokstavsföljden nd att uppfattas som tecken för n-ljud efter kort vokal och införas i ord där den etymologiskt inte hörde hemma: kende, vinde (jfr svenska känna, vinna) o.s.v.

Zombie skrev:Men många yngre danskar har faktiskt börjat uttala det som nd, om jag har hört rätt - särskilt före annan konsonant, som i indre. Ett hyperkorrekt uttal, som det kallas när man försöker göra så rätt att det blir fel.

Det torde i så fall vara en avvikelse från den allmänna trenden i danskan. Det sägs ju att danskt uttal fjärmar sig alltmer från skriften.

Utvecklingen nr > ndr kan kanske ses ett konsonantinskott av samma typ som förekom i äldre svenska: gambla (inskott av b mellan m och l), tomber < tombr (mellan m och r — jfr fornisländska tómr, modern isländska tómur, utan konsonantinskott). (Tomber = nom. mask. sg. av det adjektiv som i nutida svenska skrivs tom.)

HGJ skrev:

Zombie skrev:Men många yngre danskar har faktiskt börjat uttala det som nd, om jag har hört rätt - särskilt före annan konsonant, som i indre. Ett hyperkorrekt uttal, som det kallas när man försöker göra så rätt att det blir fel.

Det torde i så fall vara en avvikelse från den allmänna trenden i danskan. Det sägs ju att danskt uttal fjärmar sig alltmer från skriften.

Utvecklingen nr > ndr kan kanske ses ett konsonantinskott av samma typ som förekom i äldre svenska: gambla (inskott av b mellan m och l), tomber < tombr (mellan m och r — jfr fornisländska tómr, modern isländska tómur, utan konsonantinskott). (Tomber = nom. mask. sg. av det adjektiv som i nutida svenska skrivs tom.)

Vad just ordet indre beträffar är ndr-uttalet tydligen det allmänt vedertagna. Uttal med nr uppges vara "framför allt gammeldags eller provinsiellt":

http://ordnet.dk/ods/opslag?id=469089

Nær jag behøver skriva de ædla bokstæverna som anvænds i danskan, så har jag installerat norskt tangentbord, vilket gør att jag har de tecknen på samma platser som på svenskt tangentbord.

Danmark er ett dejligt land
När smaker en Tuborg best? Hvaregang!!

Så här ska det skrivas:

Hvornaar smager en Tuborg bedst?
Hvergang!

Sen finns ju klassikern:

Du Perikles, kan du sie mi hvnar smagar en Tuborg best?
Hvergang!

HGJ: visst. Jag skrev mitt inlägg slarvigt på impuls och fick inte med mer än precis den där uttalsglidningen. Plus ett sakfel om långa konsonanter i danskan, när det är i svenskan vi har dem. (Halvlånga; och jag vet att många förnekar det. Men jag är förvånad över deras dåliga hörsel, för att nu inte tala om okunnighet om de dialekter som faktiskt har kort konsonant efter kort tryckstark vokal.)

Miche: jag är språkintresserad...
- och uppfostrad i en anda av att de andra nordiska länderna och språken inte är "främmande" land och språk.

Moderator:

Swooshade in en gammal tråd om danska i den nya.

Jag hade ett klistermärke med Perikles och hans kompis (vet man vad han heter också?) på någon plåtburk som jag hade någon uppsättning leksaker i när jag var liten... minns klistermärket, men inte vad det var jag hade i just den burken...

Det ska böjas i tid...

Ytterligare om Perikles: En natt på landet när syrran och jag hade gått och lagt oss när vi kanske var 15 och 11 eller något i den stilen så låg hon och tittade ut genom fönstret och såg plötsligt grenarna mellan diverse träd tillsammans forma ett ansikte, riktigt likt just Perikles på det där klistermärket.

Hon började försöka förklara vem det var hon tyckte det påminde om, vilket tog sin modiga tid, bara det...

Och sedan börja leda mig rätt att börja se träden från rätt vinkel och upptäcka det där ansiktet, jag med. Det tog halva natten, men det var något helt otroligt coolt när jag plötsligt såg det, jag också. "Ja.... jag ser det..."

Och det var verkligen jättelikt Perikles.

Miche skrev:Nær jag behøver skriva de ædla bokstæverna som anvænds i danskan, så har jag installerat norskt tangentbord, vilket gør att jag har de tecknen på samma platser som på svenskt tangentbord.

Hvordan og hvorledes gör man så lige det der med at få det danske (eller norske, for sören da´) ä og ö på tangentbrettet?

Det er eddermag´eme noget irriterende bras, det der, med lige ikk´at ku´ skrive ordentlige bokstaver, da man da nu en gang emellem, ku´ få brug for dem. Det er sgu da ba´for meget.

(skojjar lite med språket; visst skriver man som man talar? ).

Det var det jag skrev, installera norskt tangentbord (och aktivera det så klart) sen är det bara att skriva...

Sen får du nog fundera lite över vad en del ord heter och hur en del ord stavas (orkar inte rätta alla nu, men nog heter det tastatur)!

Miche skrev:Det var det jag skrev, installera norskt tangentbord (och aktivera det så klart) sen är det bara att skriva...

Hur gör man för att installera norskt tangentbord? Jag har aldrig begripit det där... (frågan kanske inte hör hemma här). Skall jag skriva ett mail på danska, så får jag först leta upp bokstäverna på nätet och sen kopiera in rätt bokstav där det skall vara och det tar väldigt mycket tid i anspråk.

(ang tastatur; ingen aning om vad det heter på danska. Jag flyttade från köpenhamn långt före datorns intåg i vardagslivet ärligt talat. Du har säkert rätt i det fallet).

För det första, vilket operativsystem använder du?

Om det är Windows kan jag hjälpa dig, annars faller det på någon annans lott...

Miche skrev:För det första, vilket operativsystem använder du?

Om det är Windows kan jag hjälpa dig, annars faller det på någon annans lott...

Tack för att du lade till Windows, för då förstod jag vad ett operativsystem är för något... Ja, jag har windows, tror att det är xp...

Min kunskapsnivå OM datorerna sträcker sig till att jag kan trycka på knappen så den går igång ungefär.

Ok, gör så här:

Klicka på Start
Öppna Kontrollpanelen
Välj Klocka, språk och nationella inställningar
Välj Nationella inställningar och språkinstallningar
Välj fliken Tangentbord och språk
Klicka på Byt tangentbord

Klicka på Lägg till...
Scrolla till Norska, bokmål (Norge) och klicka på + framför raden
Klicka på + framför Tangentbordslayout
Bocka för rutan framför Norsk

Om du vill kan du upprepa de fyra senaste stegen för fler språk

Klicka på OK
Nu kan du välja Standardinmatningsspråk upptill i fönstret och klicka Verkställ

Starta ex. Anteckningar och prova att tangenterna ger de tecken du förväntar dig.
Innan du stänger fönstret Texttjänster och inmatningsspråk rekommenderar jag följande ändringar

Välj fliken Språkfältet
Se till att Dolt inte är markerat, men välj de alternativ som kan passa dig och prova med Verkställ
När du är nöjd, väljer du fliken Avancerade inställningar
Jag rekommenderar att du (när du ändå är här) väljer alternativet Tryck ned Skift-tangenten under Om du vill stänga av Caps Lock (även du har väl antagligen råkat ut för att skriva VERSALER av misstag för att du kom åt Caps Lock istället för Shift).
Jag rekommenderar även att du stänger av alla tangentsekvenser under Snabbtangenter för inmatningsspråk (detta för att inte av misstag råka byta språk när du inte vill, byte sker då i Språkfältet mha musen), men du kanske vill ha egna alternativ.
Markera den rad du vill ända på och klicka på Ändra tangentsekvens...

När du är nöjd kan du stänga fönstret med x eller OK

Kikarn skrev:

Miche skrev:Nær jag behøver skriva de ædla bokstæverna som anvænds i danskan, så har jag installerat norskt tangentbord, vilket gør att jag har de tecknen på samma platser som på svenskt tangentbord.

Hvordan og hvorledes gör man så lige det der med at få det danske (eller norske, for sören da´) ä og ö på tangentbrettet?

Tryck in respektive nummer på det numeriska tangentbordet (längst till höger) samtidigt som du håller ner Alt (vänster om mellanslag):

Alt 145 = æ
Alt 146 = Æ
Alt 155 = ø
Alt 157 = Ø

Släpp sedan Alt.

Mycket stort tack till er bägge! Jag skall absolut sätta mig ner och gå igenom bägge dessa alternativ!!
æÆøØ

Wow, lär jag bara in HGW´s instruktioner i ryggmärgen fungerar det om det bara är enskilda tecken; nu måste jag testa att installera norskt tangenbord.

Tack, tack, tack, tack och åter tack, bägge två!

HGJ skrev:

Zombie skrev:

HGJ skrev:Dessutom stavas inte bara mand utan också kende med nd på danska, ett nd som för övrigt aldrig har haft någon förebild i uttalet av orden i fråga.

nd är den konventionella stavningen av långt n (som vi svenskar dubbeltecknar).

Snarare den konventionella stavningen av n efter kort vokal. Danskan saknar nämligen långa konsonanter. (Sägs det i alla fall, själv vet jag inte precis om jag hör någon skillnad mellan långa och korta konsonanter.)

Vad jag ville få fram var att d:et här inte uttalas och heller inte speglar något äldre uttal, vilket annars ofta är fallet med stumma bokstäver, beakta t.ex. svenska/danska hjul och svenska ljud.

I andra danska ord, såsom vende och tænde (jfr svenska vända och tända) går nd-stavningen tillbaka på ett äldre nd-uttal. Sedan d efter n fallit i talspråket kom bokstavsföljden nd att uppfattas som tecken för n-ljud efter kort vokal och införas i ord där den etymologiskt inte hörde hemma: kende, vinde (jfr svenska känna, vinna) o.s.v.

Det är förresten inte alltid som n-ljudet på danska stavas nd efter kort vokal. I t.ex. kunne skriver man nn. Tidigare skilde man i ortografin mellan infinitiven kunne och preteritumformen kunde (på svenska kunna respektive kunde). Eftersom dessa former för länge sedan hade sammanfallit i uttalet hade dock många danskar svårt att hålla isär dem när de skulle skriva, d.v.s. det skrevs ofta kunne där det skulle vara kunde och tvärtom. När man på 1940-talet ändrade aa till å och slopade substantivens stora begynnelsebokstäver passade man därför på att också reformera stavningen av kunde; numera skriver man officiellt kunne vare sig det rör sig om infinitiv eller preteritum.