Extrema matproblem i barndomen
46 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Extrema matproblem i barndomen
Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Dom flesta barn ogillar all sorts mat. Var på en föreläsning en gång angående barn och ätande. Det var en mamma som var där som var helt förtvivlad att hennes 3 åring bara åt 3 olika rätter. Då sa den ena psykologen som höll i föredraget att det vara ju bra för att barnet åt så många olika rätter.
Extrema matproblem i barndomen
Det extremaste jag vägrade att inta under barndomen var att dricka mjölk. Det var väl något med smaken jag ogillade. (Finns annars många andra österifrån som är laktkosintoleranta, fler än i Sverige alltså.)
Men i skolåldern hade jag börjat dricka mjölk. Men öht var jag kräsen coh fick ofta tvinga i mig maten och det tog lång tid för mig att få i mig den. Hade jag fått bestämma hade jag bara ätit knäckebröd, plättar och öht efterrätter och bullar.
På somrarna var vi på landet hos släktingar. Där bestod maten ofta av en gryta, "kötti å pärona", plus gurka och tomater. Men till detta serverades mjukt rågbröd som jag tyckte var jättegott. Så jag började med brödet och fick sen ännu svårare att tvinga i mig det andra.
Men i skolåldern hade jag börjat dricka mjölk. Men öht var jag kräsen coh fick ofta tvinga i mig maten och det tog lång tid för mig att få i mig den. Hade jag fått bestämma hade jag bara ätit knäckebröd, plättar och öht efterrätter och bullar.
På somrarna var vi på landet hos släktingar. Där bestod maten ofta av en gryta, "kötti å pärona", plus gurka och tomater. Men till detta serverades mjukt rågbröd som jag tyckte var jättegott. Så jag började med brödet och fick sen ännu svårare att tvinga i mig det andra.
Extrema matproblem i barndomen
Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Inte jag. Jag kanske inte älskade grönsaker mest av allt, men det var lättare att få i mig dem än "riktig" mat. Förutsatt att de inte var överkokta, hellre råa.
Extrema matproblem i barndomen
slackern skrev:Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Dom flesta barn ogillar all sorts mat. Var på en föreläsning en gång angående barn och ätande. Det var en mamma som var där som var helt förtvivlad att hennes 3 åring bara åt 3 olika rätter. Då sa den ena psykologen som höll i föredraget att det vara ju bra för att barnet åt så många olika rätter.
Jag hade matproblem, var kräsen somfan, men det låter ju snarare som regel än undantag.
Men tråden kanske inte handlar om att det är aspigt eller inte.
T ex åt jag endast hårt bröd i skolan, från årskurs ett till sista året på gymnasiet. Ingen av maträtterna smakade så som de gjorde hemma, alltså blev det oätbart.
Extrema matproblem i barndomen
Alien skrev:Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Inte jag. Jag kanske inte älskade grönsaker mest av allt, men det var lättare att få i mig dem än "riktig" mat. Förutsatt att de inte var överkokta, hellre råa.
Nähä. Men att få barn att äta grönsaker är ökänt svårt.
Extrema matproblem i barndomen
Många serverar grönsaker och frukt på ett sätt som gör att dess naturliga smak blir förstörd. Man måste vara observant på mognadsgrad, art, kombination av frukt & grönt, tillagningsmetod där en del inte ska tillagas övh. Samt kryddning. Alltför ofta ser man omogna gröna äpplen och päron som då smakar både syrligt och träigt. Tacka sjutton för att folk tappar lusten!
Så om föräldrar och skolor anser att barnen är kräsna kanske de bör ta en djup titt på sin matlagningskonst först.
Äpplen av rätt sort, vid rätt mognadsgrad som gärna är giftfritt odlade smakar mycket bättre än om man missar detta. Samma för päron, bananer osv. Sedan varierar också aptiten för olika frukt & grönt beroende på vad som händer biokemiskt i kroppen. Fråga de som varit gravida..
Så om föräldrar och skolor anser att barnen är kräsna kanske de bör ta en djup titt på sin matlagningskonst först.
Äpplen av rätt sort, vid rätt mognadsgrad som gärna är giftfritt odlade smakar mycket bättre än om man missar detta. Samma för päron, bananer osv. Sedan varierar också aptiten för olika frukt & grönt beroende på vad som händer biokemiskt i kroppen. Fråga de som varit gravida..
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Extrema matproblem i barndomen
@Alien: för mig var det tvärtom, jag skyfflade in ett minimum av grönsaker som jag blev tvingad att äta med mycket mjölk, sen åt jag i tur och ordning potatis, pasta eller ris först, sen ev. sås och sist satt jag och åt njutningsfullt av köttet. Sen hade jag lättare för kokta grönsaker i vissa fall, kunde t.ex. käka ärtsoppa och köttsoppa utan några problem alls för där hörde grönsakerna liksom till.
- Kostymhippie
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2573
- Anslöt: 2011-10-12
Extrema matproblem i barndomen
Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Det är individuellt. Min 5 år yngre bror åt inga grönsaker alls förutom potatis och majs. Själv åt jag de flesta grönsakerna som bjöds till maten. Dock har jag alltid haft svårt för att gilla kokt potatis.
Re: Sv: Extrema matproblem i barndomen
Jag åt inte grönsaker alls som barn. Äter dem inte nu heller - smakar fan helt oavsett hur folk försöker tillaga dem.
Såg en läkare på tv för några år sedan (minns tyvärr varken namnet på honom eller programmet) som hävdade att en av de bidragande orsakerna till att barn sällan tycker om grönsaker är för att man, som barn, har fler smakceller än man har som vuxen och upplever därför smak annorlunda. Hurvida det finns någon sanning i det vet jag dock inte.
Såg en läkare på tv för några år sedan (minns tyvärr varken namnet på honom eller programmet) som hävdade att en av de bidragande orsakerna till att barn sällan tycker om grönsaker är för att man, som barn, har fler smakceller än man har som vuxen och upplever därför smak annorlunda. Hurvida det finns någon sanning i det vet jag dock inte.
Extrema matproblem i barndomen
Äsch det handlar nog mer om vad man ger barnen från början. De vänjer sig nog vid det mesta tids nog. Så börjar man tidigt och inte gör en så stor grej av det borde det inte vara så märkvärdigt.Myrkr skrev:Nästan alla barn ogillar väl grönsaker?
Jag känner ett barn som helst äter grönsaker och frukt framför annan mat..
Extrema matproblem i barndomen
Godis förstör också smaksinnet för fruktsocker mm.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Extrema matproblem i barndomen
Eftersom jag inte fick min Asperger-diagnos förrän jag var 15 år, tyckte alla människor jag hade omkring mig som barn att jag var bortskämd/ouppfostrad och lite konstig för att jag inte kunde äta all mat. Jag kunde inte ge dem en förklaring då (och knappt ens idag för jag berättar inte om min diagnos för alla) och värst var nästan när man skulle äta hos en kompis. Av nästan alla kompisar som jag var hemma hos tyckte samtliga föräldrar till kompisarna att jag var lite jobbig. Jag fick ofta "specialmat".
Det har blivit bättre med åren då jag vågat prova på fler maträtter/kombinationer av mat men jag har inte nått min fulla kapacitet än *skratt*.
Mina matvanor utmärker sig på följande sätt:
* Jag kan inte blanda grönsaker med maten i munnen. T.ex. kan jag inte ha kyckling och grönsak i munnen samtidigt - förutsatt att kycklingen är varm och grönsaken är kall. Om båda är samma temperatur går det an (fast varma grönsaker har jag inte förstått mig på riktigt).
* Äter ingen sås förutom rödvinssås, sötsur sås, currysås och ketchup. Hyfsat många men ändå.
* Äter inte kallt smör (t.ex. på mackan), kall ost eller ägg i någon form. Däremot är det en annan femma om ägg ingår i ett recept.
* Har otroligt svårt för röror/grytor där jag inte håller koll på alla ingredienser. Måste ha kontroll.
* Även om jag kan blanda två "matgrejer" i munnen av samma temperatur (t.ex. kyckling med ris) så förefaller det sig nästan alltid på något vis att jag sätter dem på gaffeln separat.
* Mitt matskick är inte som så borde. Jag har aldrig gaffeln i vänster hand såvida jag inte skär något. Inte i den finaste restaurang äter jag som en vuxen i den bemärkelsen.
* Har bara ketchup på pommes och korv med bröd.
* Äter snabbare än de flesta då jag inte kan äta kall mat som var varm från början.
* Äter ej tårta eller någon annan komplicerad bakelse där det är för många ingredienser i.
* Jag har aldrig beställt annan pizza än Vesuvio.
Listan kan säkert göras ännu längre.
Det har blivit bättre med åren då jag vågat prova på fler maträtter/kombinationer av mat men jag har inte nått min fulla kapacitet än *skratt*.
Mina matvanor utmärker sig på följande sätt:
* Jag kan inte blanda grönsaker med maten i munnen. T.ex. kan jag inte ha kyckling och grönsak i munnen samtidigt - förutsatt att kycklingen är varm och grönsaken är kall. Om båda är samma temperatur går det an (fast varma grönsaker har jag inte förstått mig på riktigt).
* Äter ingen sås förutom rödvinssås, sötsur sås, currysås och ketchup. Hyfsat många men ändå.
* Äter inte kallt smör (t.ex. på mackan), kall ost eller ägg i någon form. Däremot är det en annan femma om ägg ingår i ett recept.
* Har otroligt svårt för röror/grytor där jag inte håller koll på alla ingredienser. Måste ha kontroll.
* Även om jag kan blanda två "matgrejer" i munnen av samma temperatur (t.ex. kyckling med ris) så förefaller det sig nästan alltid på något vis att jag sätter dem på gaffeln separat.
* Mitt matskick är inte som så borde. Jag har aldrig gaffeln i vänster hand såvida jag inte skär något. Inte i den finaste restaurang äter jag som en vuxen i den bemärkelsen.
* Har bara ketchup på pommes och korv med bröd.
* Äter snabbare än de flesta då jag inte kan äta kall mat som var varm från början.
* Äter ej tårta eller någon annan komplicerad bakelse där det är för många ingredienser i.
* Jag har aldrig beställt annan pizza än Vesuvio.
Listan kan säkert göras ännu längre.
- TheWonderer92
- Inlägg: 1036
- Anslöt: 2014-05-14
- Ort: Norr om stan
Extrema matproblem i barndomen
Jag ogillar också tårta, speciellt den luftiga och smaklöst söta sockerkaksbottnen, urkas!
Har öht svårt för svaga och obestämbara smaker, föredrar starka, rena smaker, gillar därmed curry, garam masala, piri piri och andra starka grejer.
Så kallad kinamat kan jag inte med, kött eller kyckling marinerad i sötsliskig olja och sen ca 23 olika gröna grejer med lika många olika smaker ovanpå det, fy fan.
Btw varför finns det ingen spysmiley?!
Har öht svårt för svaga och obestämbara smaker, föredrar starka, rena smaker, gillar därmed curry, garam masala, piri piri och andra starka grejer.
Så kallad kinamat kan jag inte med, kött eller kyckling marinerad i sötsliskig olja och sen ca 23 olika gröna grejer med lika många olika smaker ovanpå det, fy fan.
Btw varför finns det ingen spysmiley?!
- Kostymhippie
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2573
- Anslöt: 2011-10-12
Extrema matproblem i barndomen
Tårta med frukt och kakbotten har man väl lite svårt för. Blir komiskt när den "ska" vara god men inte är det
Tårta är ju inget nödvändligt så om den inte är god faller hela syftet.....
Tårta är ju inget nödvändligt så om den inte är god faller hela syftet.....
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Re: Extrema matproblem i barndomen
Något jag haft problem med är starkt lryddad mat. För mig passade pannkakor och sånt bättre smakmässigt.
Extrema matproblem i barndomen
Jag är 16 år och har problem med maten. Tycker det mesta är äckligt och jag äter väldigt ensidigt och lite. Tycker inte om pasta, potatis, ris, fisk, de flesta grönsaker, kassler, köttbullar eller andra biffar som är gjorda av köttfärs, korv, blodpudding osv. Jag är väldigt kräsen med andra ord och det har alltid varit svårt för min mamma att laga mat som har funkat för mig. Äter varken frukost eller lunch så det blir bara middag för min del oftast.
Extrema matproblem i barndomen
Själv åt jag det mesta som liten, broccoli och spenatstuvning låg på topp
Försökte vara kreativ och kombinerade ost o äppelmos på smörgåsarna.
Det mesta gick att äta, har istället blivit värre med åren, iom att min tvångsproblematik blivit mer tydlig.
Äter inte kyckling, för jag har ätit så mycket kyckling.
Glasnudlar går ej, för.. att jag har en annan bild av nudlar.
Älskar päronfil och icas flingor med yoghurt och jordgubb.. levt på i flera månader tills min fru sa ifrån/rädd för min hälsa.
Haft en hamburgar period.
Nu äter jag en icakasse med gröna granny smith äpplen i veckan. Detta i kombination med rätt vanlig mathållning.
Känslan inför mat är att det ska kännas fräscht numera, annars triggar inte aptiten
Försökte vara kreativ och kombinerade ost o äppelmos på smörgåsarna.
Det mesta gick att äta, har istället blivit värre med åren, iom att min tvångsproblematik blivit mer tydlig.
Äter inte kyckling, för jag har ätit så mycket kyckling.
Glasnudlar går ej, för.. att jag har en annan bild av nudlar.
Älskar päronfil och icas flingor med yoghurt och jordgubb.. levt på i flera månader tills min fru sa ifrån/rädd för min hälsa.
Haft en hamburgar period.
Nu äter jag en icakasse med gröna granny smith äpplen i veckan. Detta i kombination med rätt vanlig mathållning.
Känslan inför mat är att det ska kännas fräscht numera, annars triggar inte aptiten
- Skindancer
- Inlägg: 73
- Anslöt: 2014-11-30
Extrema matproblem i barndomen
Jag såg det här nu, det här är ju fantastiskt. Ett liv utan mat. `Soylent`, et pulver som erstattar all mat. Det hörs så bra ut, undrar om det verkligen fungerar så bra. Jag vil gjerna testa det här. Sparar mycket tid och pengar, varje dag.
http://www.aftenposten.no/amagasinet/Et-liv-uten-mat-7833553.html
http://www.aftenposten.no/amagasinet/Et-liv-uten-mat-7833553.html
- Jeopardy Lane
- Inaktiv
- Inlägg: 1450
- Anslöt: 2014-02-23
Extrema matproblem i barndomen
Jag avskydde skolmaten men de tvingade mig att äta den ändå. Det var ångest och kval varenda dag under låg- och mellanstadiet. Jag har nästan lust att stämma skolan för det nu efteråt, men med tanke på att mina lärarinnor bör vara 75-80 år idag så nöjer jag mig med tanken på att kärringarna förmodligen har en massa ålderskrämpor och dödsångest nu, om de inte redan är döda.
Extrema matproblem i barndomen
Jag är väldigt kräsen men det svåra för mig är att äta tillsammans med andra människor. I stort sett så är det bara min fru och mina barn som jag kan äta tillsammans med. Restaurang går an så länge det inte är för mycket människor och att jag har en plats där jag har koll på saker, gärna med ryggen mot en vägg.
Extrema matproblem i barndomen
Seessan skrev:Hej!
Blev tipsad till den här tråden, för att se om jag kanske kunde få något stöd eller tips här. Jag kan inte äta mat alls nu. Det sväller i munnen, jag är helt säker på att jag kommer att kvävas om jag äter när jag är själv.
Jag kräks upp mat ibland just för att det känns som det bara sväller i munnen.
Jag har pratat med LSS och min kurator och en psykolog om det här, men dom skickar mig bara vidare. Jag försöker äta. men det är omöjligt.
och nu har det börjat blivit samma sak med vätska. vatten fungerar, men mjölk och saft och sådan fungerat inte.
Nu är jag allvarligt oroad över min vikt eftersom jag bara går ner och ner i vikt och känner mig helt slut i kroppen.
Jag har inge minne av att jag var kräsen när jag var yngre utan det började kommma mer och mer när jag var runt 20.
Tips och ideér på vad man kan göra?
som någon annan skrev så kommer du inte att kvävas av att äta.
Förutsatt att du inte är jätte allergisk mot något som får dig att svälla men det kan man ju "lätt" kolla upp hos en läkare.
Denna sväll känsla kan också bero på att efter som att du äter så sällan, lite eller spyr upp maten så är insidan av munnen antingen ovan för alla syre attacker eller för mycket syreattacker (tex magsyra) och då kan det kännas obehagligt och som om munnen sväller.
Men äter du normalt, inte spyr och inte för mycket av någonting väldigt saltat, sött osv så kommer munnen inte att känna sig uppsvälld.
Uppsvälldhets känslan beror helt enkelt på obalans i "ph" värdet i munnen. Dessutom när du spyr så får du sår i halsen av magsyran som gör att halsen sväller då den försöker laga sig själv. Magsyran fräter ju även på tänderna (många modeller tappat tänder eller har förstörda tänder pga av just ätstörningar tex).
Om du spyr ofta, minst en gång i veckan så kommer du att se uppsvälld ut. OM du aldrig slutar så kommer ansiktet. halsen etc aldrig hinna få chansen att läka. När du väl slutar med att spy så kommer både känslan av svullnad och svullnaden försvinna.
Lika så om du är en sån som vill ha smala kinder så måste man sluta spy och äta "som vanligt"
Ätstörningar tar ju tid att bearbeta och om det är så att du är så svag i kroppen, hjärnan etc på vitamin brist så försök att få i dig kosttillskott. du kan även prova vitamin drinkar.
Ät fet nyttig fisk, Om du har svårt för att få i dig stora mängder mat utan att få ångest eller känna dig uppsvälld så ät mycket mindre portioner fast oftare. istället för att äta 3 ggr om dagen ät 6 ggr om dagen istället.
Återgå till Att leva som Aspergare