nallen skrev:

rapchic skrev:På den tiden kunde man inte heller bara byta karriär, utom möjligen till arbetslös då.

Och då blev man sannolikt inte så långlivad.

Nej därför fortsatte man att arbeta på sitt slitiga och lågavlönade jobb som skogshuggare. Men enligt dig skulle man ju plugga vidare och byta karriär

rapchic skrev:

sugrövmanövern skrev:Att få hjälp av och att hjälpa sina släktingar ser jag som en självklarhet förutsatt att ens relation till varandra inte är helt jävla keff.

Fast nu finns det ju en hel del som inte har några (levande) släktingar (särskilt bland dom äldre).

Så länge man har varandra menade jag. Står själv snart helt ensam. Men har fått och gett mycket hjälp under årens lopp. Ekonomisk, praktisk. Det är en hederssak.

marxisten skrev:Kan en femåring ta ansvar för sina föräldrar?!

Sluta larva dig.

rapchic skrev:Men enligt dig skulle man ju plugga vidare och byta karriär [...]

Det har jag väl inte sagt. Jag skrev bara att de får skylla sig själv när de valde att inte skaffa sig ett tillräckligt välbetalt arbete.

nallen skrev:

marxisten skrev:Kan en femåring ta ansvar för sina föräldrar?!

Sluta larva dig.

Jag läser vad du säger. Femåringen ska ta ansvar och leva sitt liv efter de förutsättningar som finns, hur ska han överleva?

nallen skrev:

rapchic skrev:Men enligt dig skulle man ju plugga vidare och byta karriär [...]

Det har jag väl inte sagt. Jag skrev bara att de får skylla sig själv när de valde att inte skaffa sig ett tillräckligt välbetalt arbete.

Fast ska dom fortfarande skylla sig själv om valet är mellan lågavlönat arbete el arbetslös?

marxisten skrev:Jag läser vad du säger. Femåringen ska ta ansvar och leva sitt liv efter de förutsättningar som finns, hur ska han överleva?

Då tycker jag att du ska citera var jag skrev det.

rapchic skrev:Fast ska dom fortfarande skylla sig själv om valet är mellan lågavlönat arbete el arbetslös?

Valet var att göra nåt för att säkra sin egen framtid eller göra ingenting och sen gnälla om att det blev dåligt.

nallen skrev:

marxisten skrev:Jag läser vad du säger. Femåringen ska ta ansvar och leva sitt liv efter de förutsättningar som finns, hur ska han överleva?

Då tycker jag att du ska citera var jag skrev det.

Här:

marxisten skrev:Kort sagt, klassen du föddes i avgör din rätt till att överleva ens din 5 årsdag? Föds du i en familj med arbetslösa föräldrar är det ditt fel att du eventuellt svälter ihjäl. Säg mig, valde man sina föräldrar också?

nallen skrev:Det är naturligtvis dina föräldrars fel. Men det är helt ointressant, det är ditt ansvar att leva ditt liv utifrån de förutsättningar du fått.

Därmed är det femåringens ansvar att leva utifrån förutsättningen: ingen mat, för föräldrarna saknar medel för det. Jag skrev de facto om en femåring i texten du svarade på med att det var individens ansvar att leva efter de förutsättningar du fått...

Du läser som en påse nötter. Omyndiga barn är naturligtvis föräldrarnas ansvar. Det har vi konstaterat 4711 gånger förut.

nallen skrev:Du läser som en påse nöter. Omyndiga barn är naturligtvis föräldrarnas ansvar. Det har vi konstaterat 4711 gånger förut.

Men varför ska barnet drabbas för föräldern sviker? Du talar om individens ansvar, men barnet kan ju ej beläggas med ansvar har vi ju också konstaterat, så vem ska då ta ansvar för att barnet inte svälter ihjäl om föräldrarna saknar medel?

Barnet har ju knappast valt sina föräldrar, så barnet bör ju inte drabbas för föräldrarna sviker...

marxisten skrev:[V]em ska då ta ansvar för att barnet inte svälter ihjäl om föräldrarna saknar medel?

Föräldrarna naturligtvis.

EDIT:

marxisten skrev:Barnet har ju knappast valt sina föräldrar, så barnet bör ju inte drabbas för föräldrarna sviker...

Naturligtvis kommer barnet att drabbas om det har odugliga föräldrar. Det är inget att göra något åt.

nallen skrev:Naturligtvis kommer barnet att drabbas om det har odugliga föräldrar. Det är inget att göra något åt.

Jo, att samhället tar ansvar för att barnet skall få så bra uppväxt som möjligt. Helt enkelt, man ser till inget barn svälter eller far illa då barn aldrig har ansvar för den situation som familjen sitter i (som du själv sagt, barn har ej ansvaret).

Det är ju ännu sämre, ingen lösning alls.
Adoptera bort ungen är möjligen bättre, förutsatt att den är tillräckligt ung.

Vi har ju fått lära oss från barnsben med att staten tar hand om oss, och med dom enorma skatter vi betalar så har det ju fungerat hitintills, men med högre och högre kostnader och färre och färre som jobbar så är det konstigt att dom flesta på forumet inte verkar rädda, ni motsäger er själva hela tiden, undrar hur ni har tänkt att Sverige ska fungera i framtiden

rapchic skrev:

nallen skrev:

rapchic skrev:Så föräldralösa får skylla sig själv eller?

Inte skylla sig själva i det fallet eftersom de inte haft någon påverkan på händelseförloppet, men väl hantera de förutsättningar de fått.

marxisten skrev:Enda barnet, föräldrarna dog när du var 15 i en trafikolycka så du haft en förvaltare tills du blev 18. Vem vänder du dig då till?

Har förvaltaren schabblat bort arvet så bör du stämma arschlet av denne. I övrigt är det ditt ansvar att lösa dina problem.

Visst är du medveten om att oftast finns det inget arv att tala om, oftast så har ju folk skulder tills dom dör nuförtiden.

Har svårt att tro att det skulle vara vanligt att folk har skulder tills dom dör nuförtiden och skulle det vara så beror det nog mycket på hur man har skött om både sig själv och sin ekonomi under sin livstid, vilka val man gjort, hur man förvaltat sina tillgångar, om man har varit klok nog att exempelvis amortera av bolån/lån och inte bara leva för dagen, över sina tillgångar, tro att man kan spendera och leva ett lyxliv bara för att andra gör det o.s.v.

nallen skrev:Adoptera bort ungen är möjligen bättre, förutsatt att den är tillräckligt ung.

Om föräldrarna vägrar, skall staten kunna bestämma att bortadoption skall ske, eller skall det vara föräldrarnas beslut? Om det är upp till föräldrarna, vad gör man om barnet mår dåligt hos sina föräldrar men föräldrarna vägrar att adoptera bort ungen. Skall man skita i barnet?

Wine skrev:Har svårt att tro att det skulle vara vanligt att folk har skulder tills dom dör nuförtiden och skulle det vara så beror det nog mycket på hur man har skött om både sig själv och sin ekonomi under sin livstid, vilka val man gjort, hur man förvaltat sina tillgångar, om man har varit klok nog att exempelvis amortera av bolån/lån och inte bara leva för dagen, över sina tillgångar, tro att man kan spendera och leva ett lyxliv bara för att andra gör det o.s.v.

Nu var det teoretiska fallet en vars föräldrar dött när personen var 15 år. Således bör föräldrarna varit mellan 35-40 år vid dödsfallet, vid den åldern skulle jag säga chansen för att föräldrarna var skuldsatta vara väldigt stor. Med tanke på att man är 20-25 när man flyttar ihop, och en lägenhet idag, beroende på var, kostar väl iaf en miljon för en familj. De har således bott i lägenheten i ca 15 år. För att familjen skall vara skuldfri betyder det att de skulle ha behövt en avbetalning på lånet på 66 666 kr/år, om de skall vara skuldfria. Det är lite över 5555/månad i ren avbetalning plus räntor, för att vara skuldfri om familjen köpt en bostad på 1 miljon och skulle vara skuldfria efter 15 år. Många bostäder som bekant kostar betydligt mer än en miljon.

Utöver det så skuldsättningen i Sverige för dagen är enorm och det har varnats från flera håll att svenska hushåll idag till mycket hög grad är överbelånade. Då vi dessutom har en bostadsbubbla så priserna på bostäder idag är väldigt höga, något man misstänker lär spricka snart som det ser ut med värdeökningen, kommer lånen här bli svindyra räntor på och folk kommer har lånat fem miljoner på ett hus som säljs för en miljon, dvs. lånen blir utan säkerhet = stora skulder. Trots du säljer arvegodset (i form av en bostad) så får du in mindre på försäljningen än dina föräldrar hade i lån, får du då något arv?

Så chansen att man är skuldfri när man dör är låg vid hög ålder idag, ännu mindre om man dör ung. Och då menar jag inte lyxliv och konsumtionslån, utan de vanliga bolånen.

Wine skrev:

rapchic skrev:

nallen skrev:Inte skylla sig själva i det fallet eftersom de inte haft någon påverkan på händelseförloppet, men väl hantera de förutsättningar de fått.


Har förvaltaren schabblat bort arvet så bör du stämma arschlet av denne. I övrigt är det ditt ansvar att lösa dina problem.

Visst är du medveten om att oftast finns det inget arv att tala om, oftast så har ju folk skulder tills dom dör nuförtiden.

Har svårt att tro att det skulle vara vanligt att folk har skulder tills dom dör nuförtiden och skulle det vara så beror det nog mycket på hur man har skött om både sig själv och sin ekonomi under sin livstid, vilka val man gjort, hur man förvaltat sina tillgångar, om man har varit klok nog att exempelvis amortera av bolån/lån och inte bara leva för dagen, över sina tillgångar, tro att man kan spendera och leva ett lyxliv bara för att andra gör det o.s.v.

Tydligen så har folk väldigt höga banklån på sina fastigheter. Finns amorteringsfria lån och så.

nallen skrev:

rapchic skrev:Fast ska dom fortfarande skylla sig själv om valet är mellan lågavlönat arbete el arbetslös?

Valet var att göra nåt för att säkra sin egen framtid eller göra ingenting och sen gnälla om att det blev dåligt.

Var har jag sagt att dom gubbarna gnäller, dom biter ihop. Dom tillhör gamla skolan då man inte ska gnälla.

Tyvärr gör min man det också, vilket gör att han arbetar så hårt att han hamnar på sjukhus el akuten med jämna mellanrum.

Wine skrev:
Har svårt att tro att det skulle vara vanligt att folk har skulder tills dom dör nuförtiden och skulle det vara så beror det nog mycket på hur man har skött om både sig själv och sin ekonomi under sin livstid, vilka val man gjort, hur man förvaltat sina tillgångar, om man har varit klok nog att exempelvis amortera av bolån/lån och inte bara leva för dagen, över sina tillgångar, tro att man kan spendera och leva ett lyxliv bara för att andra gör det o.s.v.

Tyvärr så anser de flesta att dom inte behöver amortera för dom kommer ändå "aldrig" ha betalt av lånen (dvs dom har betalt av det när dom är 70-80 år) så då är det "ingen idé".

Vi lever i ett lånesamhälle idag tyvärr.

rapchic skrev:Vi lever i ett lånesamhälle idag tyvärr.

Skuldfällan.

marxisten skrev:Så chansen att man är skuldfri när man dör är låg vid hög ålder idag, ännu mindre om man dör ung. Och då menar jag inte lyxliv och konsumtionslån, utan de vanliga bolånen.

Spelar det nån roll?

rapchic skrev:Tyvärr så anser de flesta att dom inte behöver amortera för dom kommer ändå "aldrig" ha betalt av lånen (dvs dom har betalt av det när dom är 70-80 år) så då är det "ingen idé".

Då har man köpt för dyrt boende, man måste rätta mun efter matsäcken så att säga. Har man en låg inkomst får man köpa ett billigt hus. Men folk skall ju tvunget köpa precis så dyrt som banken tillåter dom utifrån den inkomst de har. Inga marginaler alls.