Miche skrev:
Alyanas upplevelse handlar om psykiska reaktioner i hjärnan som eventuellt kan uppstå pga syrebrist eller annat underskott av något livsviktigt ämne alternativt överskott av något annat ämne...

Livet är enbart kemiska processer, visserligen extremt komplicerade sådana men ändå, högre makter existerar inte.

De är ett ganska deprimerande sätt att se på verkligheten enligt mig. Livet känns så betydelöst då. Men även om det finns en sanning i det så kan man ju välja att se det på ett annat sätt.

Miche skrev:

Moggy skrev:

Alyana skrev:Ni behöver inte tveka.
Gud Fader FINNS.
Och där Han är är också Ert Hem.

Men ni kan inte se det nu, inte komma ihåg det.
När ni är tillbaka kommer ni att Veta.

Ja, det är nog så. På nåt sätt.

Det tror jag inte ett ögonblick på.

Alyanas upplevelse handlar om psykiska reaktioner i hjärnan som eventuellt kan uppstå pga syrebrist eller annat underskott av något livsviktigt ämne alternativt överskott av något annat ämne...

Livet är enbart kemiska processer, visserligen extremt komplicerade sådana men ändå, högre makter existerar inte.

Du har fel.
Det jag upplevde och många med mig är definitivt INTE orsakat av nån syrebrist i hjärnan...
Jag har läst och samlat tillräckligt med information förutom min egen upplevelse att jag kan lova dig att du har fel där.
Gå in på www.nderf.com och läs några tusen andra från hela världen.

Tror du att det är din teveapparat som skapar det du ser på bilden också?

tunga moln skrev:

Miche skrev:
Alyanas upplevelse handlar om psykiska reaktioner i hjärnan som eventuellt kan uppstå pga syrebrist eller annat underskott av något livsviktigt ämne alternativt överskott av något annat ämne...

Livet är enbart kemiska processer, visserligen extremt komplicerade sådana men ändå, högre makter existerar inte.

De är ett ganska deprimerande sätt att se på verkligheten enligt mig. Livet känns så betydelöst då. Men även om det finns en sanning i det så kan man ju välja att se det på ett annat sätt.

Det stora misstaget enligt mig är att se den fysiska verkligheten som något som är mindre värt jämfört med den så kallade "andevärlden". Allt som brukar anses känneteckna den sistnämnda av helighet och upphöjd gudomlighet kan lika väl antas gälla den förstnämnda. Det fysiska och det andliga kan inte skiljas åt. Kemiska processer är aldrig bara "bara". De ÄR allt det som "det andliga" någonsin kan vara.

.org

Alyana, läste om din upplevelse där. Lät som en fantastisk upplevelse som skakar om. Intressant att läsa om sånt. Undrar om du läsk boken Proof of Heaven av Eben Alexander? En hjärnkirurg som beskriver sin nära dödenupplevelse i en bok.

Moggy skrev:Alyana, läste om din upplevelse där. Lät som en fantastisk upplevelse som skakar om. Intressant att läsa om sånt. Undrar om du läsk boken Proof of Heaven av Eben Alexander? En hjärnkirurg som beskriver sin nära dödenupplevelse i en bok.

Jag har läst lite av den och lyssnat på honom.
Har sett några riktigt intressanta intervjuer av läkare och forskare via Youtube också.
Bl a von Pommel eller vad han nu heter.
Sök near death experience cardiologist.

En gång i tiden var man ju dum i huvudet om man trodde något så befängt som att jorden var RUND!

Det ser väl var och en att den inte är

Bli inte rädda nu! Men..........
Hur ska man göra när man inte orkar, inte vill leva, men inte vill dö?
När alkohol hjälper för stunden men inte dagen efter?
När jobbet skapar mening några timmar om dagen men inget om natten?

Jag är inget nutcase men jag fattar fan ingen ting om sociala normer eller outtalade behov...................

Bredochbutter skrev:När alkohol hjälper för stunden men inte dagen efter?

När man använder alkohol för att dämpa de psykiska problemen då är man illa ute.

En liten mängd, kanske max 10 cl alkohol/dygn för att dämpa ångest kan vara en fungerande metod, men inte varje dag. Går man över det så tappar man de positiva effekterna tror jag.

Bredochbutter skrev:Bli inte rädda nu! Men..........
Hur ska man göra när man inte orkar, inte vill leva, men inte vill dö?
När alkohol hjälper för stunden men inte dagen efter?
När jobbet skapar mening några timmar om dagen men inget om natten?

Jag är inget nutcase men jag fattar fan ingen ting om sociala normer eller outtalade behov...................

Då ska man Tro.
Man ska tro på Gud Fadern och att han alltid har dig i sin hand.
Han har dig här för att du har en uppgift i här.

Och ta hjälp.
Alltid bäst att sluta dricka, det skapar bara mycket mer ångest.

Jag tror också att du letar efter din andliga vägvisare och trygghet.
Varför får vi stor ångest?
Hur känns det då?
Vad är det vi saknar?
Vad skulle ge mig mening och ro?
u

Alyana skrev:Då ska man Tro.
Man ska tro på Gud Fadern och att han alltid har dig i sin hand.
Han har dig här för att du har en uppgift i här.

Du låter ärlig i din tro. Det du säger önskar jag att jag kunde tro på. Brukar inte känna så med det kristna skriver.

Händer väl, oftast efter någon konflikt. Varar oftast korta tider och sporadiskt. Men oftast är det väl att jag tänker på hur dålig jag är på det mesta. De flesta människor har ju något de är riktigt bra på.. eller så är dem ok på det mesta. Jag är under medelmåttigt på allt och har en normal IQ.

Men jag kan få bra idéer då och då, tycker jag i alla fall. Kanske om man fick chansen att visa dem på något sätt.

Dem säger ju att vi med aspergers är logiska, men jag är usel på matte. Annars är jag väl rätt logisk. Men har svårt att acceptera andra människors uppfattningar ibland.

Det finns andra kapaciteter utöver den rent analytiska såsom lateralt och divergent tänkande. Där man kanske inte är så smart men kommer på det som ingen annan tänkt på.

Men det man kan göra med kvällarna är att sysselsätta sig med något man är nyfiken på. Mekka med saker, föreningsliv eller mysa med någon man trivs med.

Se upp med stress, komplicerade relationer eller att dras med på tillställningar och personer som inte fungerar för dig.

Pim van Lommel

Sök honom på Youtube.

Jag tycker det är givande att läsa vad ni andra tycker. Själv är jag inte aktivt troende. Och då inte på jesus. Jag har varit med om att jag fått kontakt på något sätt med bortgångna. Men jag vet inte om det var slumpen. Även om det inte var det så har jag svårt att tro att jag kommer att uppleva något sedan. Och jag kommer definitvt inte kunna skaffa nya hundar till exempel. Livet känns helt enkelt meningslöst. Man lever så kort tid. Sedan är allt borta.
Jag får egentligen inte ihop det. Att jag är så rädd att dö fast jag har så mycket ångest.

Tooticki skrev:Jag tycker det är givande att läsa vad ni andra tycker. Själv är jag inte aktivt troende. Och då inte på jesus. Jag har varit med om att jag fått kontakt på något sätt med bortgångna. Men jag vet inte om det var slumpen. Även om det inte var det så har jag svårt att tro att jag kommer att uppleva något sedan. Och jag kommer definitvt inte kunna skaffa nya hundar till exempel. Livet känns helt enkelt meningslöst. Man lever så kort tid. Sedan är allt borta.
Jag får egentligen inte ihop det. Att jag är så rädd att dö fast jag har så mycket ångest.

Det är nog bara meningen att du ska genomleva det nu.
Jag har haft precis lika som du.
Och vet du vad?
Nu kan jag se att det var det som har gjort att jag har hittat hem.
Försök att leva Mindre. Minska din värld.
Lev i din känsla mer och inte i så mycket i tankar på allt möjligt som bara ger ångest.
Det är lite svårt att förklara...

Tack!

Kom ihåg att Gud Älskar Dig.
(Förlåt om du tar illa upp av det religiösa, men det är så.)
Vet att Vi Alla Älskar Dig.

Vi människor sårar varandra här på jorden.
Men när du vet att Gud och alla själarna i himlen och här på jorden också (fast att vi inte är medvetna om det nu) älskar oss så oändlig mycket, då kan du klara av precis vad som helst.
Vi drabbas av jobbiga dagar och utmaningar hela tiden, det kan ingen av oss undkomma.
Men ha alltid blicken riktad mot Gud och vet att det är en himmelsk plan med ditt liv och med Allt som händer dig. Ta inte åt dig av vad andra människor säger. (Svårt ja!)
Bryt ihop, gråt, var ledsen, var Arg - allt, känner vi så ska vi vara ärliga med hur vi känner.
Samtidigt försöka att vara snäll mot andra. Även om de gör dig illa... Du vinner på det i längden.
Fortsätt sen med blicken mot det Rätta.

Och jag gör fel hela tiden med.
Men jag hoppas att Jesus ska lära mig mer och mer för varje dag.

Jag tycker att universums och livets mysterium gör allting otroligt häftigt. Innerst inne vet man hur allt hänger ihop. Och nej har aldrig haft ångest över att existera. Ser det som mer naturligt än att inte existera.

Tack liv för allt du tog och allt du gav,
för vänner, blommor, träd
tack för allt det svåra
som vi lär oss av på strävsam färd.
Tack käre Fader för att jag en gång får i din himmel bo
den långa evighetens dag i stilla frid och ro.
Snart öppnas porten till min Faders hus,
Han nämner milt och ömt mitt namn.
Och jag skåda ska ett stort och mäktigt ljus,
Hans varma famn,
ja jag skåda ska ett stort och mäktigt ljus,
Hans varma, vida famn.
Tack liv för det vackra!
Tack liv för kärlek du gav!
Tack o liv för allt du tog och allt du gav,
tack för sol och tack för regn.
Tack för att jag ser bortom den mörka grav ett himmelskt Hem!

Gammal fäbodpsalm

Apropå existens såg jag en dokumentär om ett rätt intressant projekt:
wp: Global Consciousness Project

De har installerat ett hundratal slumptalsgeneratorer över hela världen och fått en del intressanta resultat.

Tooticki skrev:

Sredna skrev:Jag brukar tänka att det inte finns en existentiell mening ur universell kanske tom multiversell synvinkel. Kanske låter illa, men jag ser det inte så utan snarare att nuet kan vara något att satsa på. vissa kan tänka att jag motsäger mig nu men det gör jag ej det är bara svårt att förklara. Att inte lida ur bred synvinkel blir målet, återigen ingen universell eller multiversell mening och det kan vara svårt att förstå hur man kan leva så, det vet knappt jag själv, man måste inte förstå allt och kanske tom intressantare att ha det så.

Du menar helt enkelt att du inte ser en större mening. Men att du kan trivas med nuet. För din egen skull?

Hmm kanske snarare att jag inte ser det sannolikt med en större mening och att det kanske inte behövs. För att kunna bära det behövs meditativt fokus. För egen skull är en tolkningsfråga , att inte lida kan också betyda att man undviker lidande för sin gemenskap. Det kan låta igen som jag motsäger mig men jag ser det inte som någon "världsomspännande" mening. Men det är jobbigt att plågas i någon mån så man strävar efter att undvika det. Individuellt, fysiskt, psykiskt, socialt, kollektivt.