Jag undrar lite över om det är någon mer än jag som drabbas av paranoia i perioder, emellanåt ?

Vet inte om paranoia är rätt uttryck egentligen - men menar alltså att man känner sig granskad av alla, tror folk vet massa saker om en, tror att kassörskorna tror man har snott något i affären, tror att folk vill en illa/kommer skada en - osv osv.

Jag drabbas av dessa tankar under månadens senare hälft typ ...
Jag tror det är pga. PMS & säkert något annat underliggande skit jag inte vet om.

Klarar iaf nästan inte att FUNGERA överhuvudtaget under denna tid ... Det enda som går an är att typ isolera sig hemma. Jag mår så jävla obehagligt av att ex. åka kommunalt eller vara ute bland folk/i affärer att jag bara håller mig hemma.
Jag orkar inte bli tittad på av andra, helt enkelt. Eller att vara runt andra överhuvudtaget. Människor skrämmer mig, just nu.

Någon som upplever liknande ? Hur hanterar ni detta ?

Plasticfck skrev:Jag orkar inte bli tittad på av andra, helt enkelt. Eller att vara runt andra överhuvudtaget.

Det där känner jag igen, fast vet inte om jag skulle klassa det som paranoia.
Fast rätt nyligen skulle jag på en social träff med några andra, sen rann det ut i sanden. Då trodde jag på allvar att dom andra hade bestämt träff i hemlighet utan mig så jag var på väg att åka dit i mörkret och gömma mig i buskarna.
Sen intalade jag mig att dom andra ändå var ointressanta nollor så jag sket i det till slut.

Fast jag har ju inte pms så den förklaringen går bort.

Paranoida tankegångar har alla mer eller mindre i perioder, behöver inte beror på sjukdom, kan komma av massa orsaker som tex sömnbrist, vätskebrist, näringsbrist, biverkan av medicin, PMS mm. Det du beskriver om att du upplever det obehagligt att folk tittar på dig låter mer som social fobi, kan även bero på ovanstående bristsymtom det också.

marcooleo skrev:Paranoida tankegångar har alla mer eller mindre i perioder, behöver inte beror på sjukdom, kan komma av massa orsaker som tex sömnbrist, vätskebrist, näringsbrist, biverkan av medicin, PMS mm. Det du beskriver om att du upplever det obehagligt att folk tittar på dig låter mer som social fobi, kan även bero på ovanstående bristsymtom det också.

Okej - så det är alltså normalt att tänka att främmande folk kommer skada en eller sitter på massa info om en ?

Trodde det var udda - ingen jag berättat det för har känt igen sig nämligen.

Är du läkare btw ?
Aldrig hört någon konstatera att mina tankegångar beror på PMS - det är något jag själv kommit på när jag tänkt efter.

Nä det är inte normalt, men kan uppstå från fysiska brister osv som jag nämnde. Även svår psykisk stress/press. När hela eller delar av "systemet" är i obalans kan såna tankar komma. Paranoia är ingen sjukdom utan symtom på en/flera underliggande orsaker.
Hur länge har du haft dessa problem, och har du några andra medicinska problem?
Läkare jag? Nä men lite påläst

marcooleo skrev:Nä det är inte normalt, men kan uppstå från fysiska brister osv som jag nämnde. Även svår psykisk stress/press. När hela eller delar av "systemet" är i obalans kan såna tankar komma. Paranoia är ingen sjukdom utan symtom på en/flera underliggande orsaker.
Hur länge har du haft dessa problem, och har du några andra medicinska problem?
Läkare jag? Nä men lite påläst

Okej - då förstår jag bättre hur du menar!

Har haft problemen sen jag var typ 12 - så ca 10 år.
Har i grunden Asperger, borderline, social fobi och GAD.
Misstänker att PMS för mig är att sätta en fet lupp på GAD-problemen.
Blir liksom miljoner gånger värre. Brukar annars, under mina 2 friska veckor utan PMS, inte ha dessa tankar om att folk vill komma åt mig på olika sätt.

Jävligt jobbigt och tungt är det ... Ingen fattar ju, man är alltid helt ensam i skiten och bästa lösningen är typ isolering.

Om jag kunde så skulle jag vilja gå på ångestdämpande dessa 2 dåliga veckor. Men - det får man ju inte, det enda som funkar är beroendeframkallande.

Så - jag är fast såhär tills jag eller någon annan kan hjälpa mig.

Jag lider av svår paranoia periodvis. Jag kan ibland skapa turbulens både online och IRL eftersom jag kommer upp med konspirationsteorier, idéer om att en viss person hatar mig, att grupper av folk är ute efter att skada mig, ja jag har tom trott att min hund hatar mig.

Jag har även psykosproblematik och medicinerar med Iktorivil mot det för att stabilisera mitt psyke och sakta ner tankarna.

Läkarna säger att allting beror på Aspergers, tom hallucinationerna och det försämrade balanssinnet. Men jag (eller snarare mannen som levde med mig under de svåra åren) anser att jag har paranoid schizofreni och insjuknade på allvar 2006 med kulmen julen 2007 och fram till 2009 någon gång och nu är relativt stabil sedan 2011 års slut. Mestadels för att jag flyttade ut på landet sommaren 2011. ECT hjälpte också, mot negativa symptom och tillbakadragenhet, tror det var 09 jag fick den.

Hålla mig borta från folk i termer om att bo i lägenhetskomplex och dylikt där främlingar kan invadera på min privata sfär och jag på deras och äta Iktorivil verkar fungera bra för mig.

sugrövmanövern skrev:Jag lider av svår paranoia periodvis. Jag kan ibland skapa turbulens både online och IRL eftersom jag kommer upp med konspirationsteorier, idéer om att en viss person hatar mig, att grupper av folk är ute efter att skada mig, ja jag har tom trott att min hund hatar mig.

Jag har även psykosproblematik och medicinerar med Iktorivil mot det för att stabilisera mitt psyke och sakta ner tankarna.

Läkarna säger att allting beror på Aspergers, tom hallucinationerna och det försämrade balanssinnet. Men jag (eller snarare mannen som levde med mig under de svåra åren) anser att jag har paranoid schizofreni och insjuknade på allvar 2006 med kulmen julen 2007 och fram till 2009 någon gång och nu är relativt stabil sedan 2011 års slut. Mestadels för att jag flyttade ut på landet sommaren 2011. ECT hjälpte också, mot negativa symptom och tillbakadragenhet, tror det var 09 jag fick den.

Hålla mig borta från folk i termer om att bo i lägenhetskomplex och dylikt där främlingar kan invadera på min privata sfär och jag på deras och äta Iktorivil verkar fungera bra för mig.

Oj!
Vad tråkigt att höra att du har så allvarliga problem :// Men det glädjer mig ändå att du tycks ha hittat ett sätt att hantera det värsta på.

Mina egna tankar består mest av sjukheter som jag själv lyckas pussla ihop.
Exempelvis om jag ringer till ett ställe jag besökt förut, där jag upplevt att en person tittat drygt på mig/varit dryg. Om denna person svarar i telefon - och låter otrevlig - så kan jag tänka "nu visste hon att det var JAG, och var därför otrevlig!!!"
(I den stunden förstår jag ju inte att personen inte kan ha en jävla aning om att det är just jag som ringer :ppp)

Brukar som sagt även tro att män i kommunaltrafiken vill åt mig sexuellt - och kommer försöka närma sig mig, att jag är bevakad av personalen i affärer, att djur tänker vissa saker om mig (hahaha), att jag är extra märkbar för andra människor och att de lätt minns info om mig/vem jag är och söker upp mig på nätet.

Tack för att du delade med dig av ditt tankesätt, skönt att höra att man ej är ensam, trots att mina tankar är av ett mildare slag än din!

Plasticfck skrev:Brukar som sagt även tro att män i kommunaltrafiken vill åt mig sexuellt - och kommer försöka närma sig mig,

Typ sådana tvångstankar hade jag som barn. Jag trodde att alla mina kompisars pappor egentligen var pedofiler och ville ha just mig. Tyckte de tittade lystet på mig. Även lärare, manliga vänner till familjen, grannar mfl misstänktes. Jag var väl typ i lågstadieåldern när det började.

Jag har haft paranoida vanföreställningar genom hela livet. Det var värre förr när jag inte åt medicin. Till exempel på kalas så får jag för mig att kakorna är förgiftade så jag hellre står hungrig. Eller servitörer som jag tror förgiftar maten eller har något smittsamt som den försöker föra över till mig.

Plasticfck skrev:att jag är extra märkbar för andra människor och att de lätt minns info om mig/vem jag är och söker upp mig på nätet.

Så känner jag också.

Och jag tror alltid att alla ser ner på mig, vilket gör mig ständigt orolig när jag är ensam omkring människor.

Jagad av SÄPO.

Jag har en paranoid personlighetsstörning. Men min medicin (Haldol) verkar jättebra mot paranoian. Sen fick jag nog när polisen avlyssnade min telefon (vet att de gjorde det), för ett ganska uppmärksammat brott. Då bestämde jag mig med att vara öppen med typ allt, min identitet på Internet, o mitt Flashback-konto.

Nu är jag dock ganska säker på att de har lagt ner avlyssningen.

Richard skrev:Jag har en paranoid personlighetsstörning. Men min medicin (Haldol) verkar jättebra mot paranoian. Sen fick jag nog när polisen avlyssnade min telefon (vet att de gjorde det), för ett ganska uppmärksammat brott. Då bestämde jag mig med att vara öppen med typ allt, min identitet på Internet, o mitt Flashback-konto.

Nu är jag dock ganska säker på att de har lagt ner avlyssningen.

Oj ... Låter sjukt läskigt ://
Var du alltså misstänkt för brottet, utan att ha begått det - eller hade du begått brottet ?

Har själv aldrig haft tankar om att vara just avlyssnad - bara smygfilmad.
Ibland är jag säker på att ett av mina ex satt upp high Tech minikameror nånstans i mitt rum - och kan se mig varje dag.
Usch.

Plasticfck skrev:

Richard skrev:Jag har en paranoid personlighetsstörning. Men min medicin (Haldol) verkar jättebra mot paranoian. Sen fick jag nog när polisen avlyssnade min telefon (vet att de gjorde det), för ett ganska uppmärksammat brott. Då bestämde jag mig med att vara öppen med typ allt, min identitet på Internet, o mitt Flashback-konto.

Nu är jag dock ganska säker på att de har lagt ner avlyssningen.

Oj ... Låter sjukt läskigt ://
Var du alltså misstänkt för brottet, utan att ha begått det - eller hade du begått brottet ?

Har själv aldrig haft tankar om att vara just avlyssnad - bara smygfilmad.
Ibland är jag säker på att ett av mina ex satt upp high Tech minikameror nånstans i mitt rum - och kan se mig varje dag.
Usch.

Nä, jag har ju begått ett brott, brott mot strålskyddslagen. Det har jag erkänt, då jag inte visste att det var olagligt. Sen kom det ytterligare misstankar mot mig, eftersom de bl.a hittade det mycket giftiga ämnet ricin hos mig. Lika giftigt som nervgas typ. Det blev jag misstänkt för på 3 punkter;
Olaga kemikaliehantering
Brott mot EU's konvention gällande kemiska stridsmedel
Brott mot miljölagen.

O som det står i artikeln nedan, så hände allt detta vid en speciell tid (2 dagar innan Anders Breiviks vansinnes-dåd).

Olaga kemikaliehantering har preskriberats, även föregivande av allmän ställning. Har tom. fått tillbaka mina polisuniformer!

http://hd.se/angelholm/2012/02/27/lang- ... reaktor-i/

tror det står paranoida tendenser i mina utrednings papper själv är jag benägen till o hålla med.
vet inte om det är fullt normalt o vara beredd på att nån fan ska hoppa ur buskar man går förbi eller nått sånt så går ofta runt på spänn o är beredd på att nån ska flyga på mig. har i perioder kunna sett vad jag tolkat som folk som står o kollar mig men är väll hallisar triggade utav psykisk utmattning sluppit såna sen jag isolera mig från människor mera.

Jag har rätt nyligen kommit på mig själv med att ha paranoida perioder. De kommer när jag är allmänt down, isolerar mig, inte vill ha att göra med folk och är mest i min lilla värld. Då blir det lätt, de gånger jag går och handlar t.ex., att jag "tror" att folk stirrar på mig och har åsikter om mig och mina kläder/uppförande/gångstil/bakgrund. Så jag går till den kassa som ser snällast ut och har minst kö... Om jag öht går och handlar.

I trafiken tror jag folk ska ringa polisen för de tror säkert jag kör rattfull för min körstil är så osäker. Alla samtal min pojkvän ringer är naturligtvis till andra kvinnor, normala såna.

Och jag vet ju att det inte är så. Inte hela tiden i alla fall Och även om det vore så så brukar det inte störa mig. Jag är åtminstone rätt nöjd att jag kommit på att jag har sånahär perioder, men visst stjäl de massor av energi även om jag vet av dem.

funderar napoleon som inte vet vad hon är.

Moderator: Slog ihop med tidigare liknande tråd.

Sådana har jag också. Rätt så light, men ändå jobbiga. Inbillar mig att det är mig det skrattas åt när några främlingar ute på stan skrattar. Att det är mig mina handledare pratar om när de träffas utan mig. Att ingen vill sätta sig på det tomma sätet bredvid mig på bussen för att ingen, inte ens okända, vill vara så nära mig. Etc.

Jag tycker att det hänger väldigt mycket ihop med hur trött jag är, och att det är bara när jag känner mig utmattad som jag håller på så här.

Jag har paranoida vanföreställningar utan medicin.

du kan ju kontakta psykiatrin och berätta om det så kanske de hjälper dig med någon medicin.

MsTibbs skrev:Jag har paranoida vanföreställningar utan medicin.

matterik skrev:du kan ju kontakta psykiatrin och berätta om det så kanske de hjälper dig med någon medicin.

Är det mig du talar till så har jag kontakt redan med massa mediciner och det är bra. Om du menar TS ber jag om ursäkt för jag lade mig i!

Om det var mig du menade med att jag borde ta kontakt med vården så tackar jag för omtanken

Men jag klarar mig utmärkt, jag har ju fattat vad det handlar om så då kan jag jobba på det. Mediciner är för övrigt inte riktigt min grej.

Låter snarare som ett dåligt självförtroende som spökar.
När du har svackor tycker du sämre om dig själv, kanske skäms du, och då oroar du dig för andra kan se på dig vilken värdelös människa du egentligen är, som du tror du är. Men det är i själva verket bara dina egna känslor om dig själv som du projicerar.

Du kanske har rätt i dina misstankar, och inbillar dig att allt är bra när du 'mår bra'.

Jag medicinerar mot paranoia. Men extra paranoid blir jag dagarna efter att polisen har tagit mig (har hänt 4 ggr), då tror jag att min telefon är avlyssnad o vågar knappt gå ut. Men det klingar av efter nån vecka.

Sköter mig numera, men blev paranoid sist de stoppade oss på gatan för att jag var för full.

Fick min medicin (Haldol 4 mg) främst mot paranoia, men den hjälper mot mer än så. Blir helt knasig utan den.