Hej!

Jag är en kille på 28 år som misstänker starkt att jag kan ha Asperger Syndrom.
Har aldrig fått någon diagnos om det, men har heller aldrig blivit kollad.
Jag har dock fått diagnoserna: social fobi, depression och haft under flera år (10+) men har aldrig trott att det bara är det jag lider av, för det brukar gå över snabbare.

Jag ringde min psykolog tidigare under veckan och de tyckte att det var en bra idé att utreda om jag kan lida av Asperger eller inte.
Jag vill mest veta vad jag har för att förklara mitt beteende då jag inte är som folk i allmänhet.

Jag har gått hos psykologer osv i stort sett hela mitt liv då jag hade problem hemma som barn med bråkande föräldrar med mycket mera.

Så jag tänkte fråga om någon har någon idé om hur en utredning om Asperger går till när man är vuxen?
Och även ifall ni tror att jag skulle kunna lida av Asperger på några punkter nedan:

- Har alltid känt att jag släpar lite med mitt högerben men har mest trott att det varit så det ska vara, ingen har dock påpekat det då jag oftast har kläder som är några storlekar för stora för att jag inte klarar av att ha på mig tighta kläder.

- Jag har extremt svårt med ögonkontakt, om någon lyckas få ögonkontakt med mig så blir jag väldigt stressad och försöker väldigt snabbt att titta åt ett annat håll.

- Empati känner jag inte alls.

- Kan inte tolka andra människors ansiktsuttryck överhuvudtaget, men jag kan memorera det och sen ligga och fundera på det ett bra tag (funderar på vad de menar om de sagt något, hur de såg ut när de sa det) men det slutar bara med att jag inte kommer fram till någonting, det här håller mig ofta sömnlös.

- Jag håller mig borta från folkmassor och fester då jag känner mig väldigt obekväm med flera andra människor.
Stannar hellre hemma och pysslar med mina intressen istället.
Om jag skulle hamna på något ställe jag inte känner mig bekväm i så brukar jag hamna på min egen kant och hålla mig för mig själv och vill bara försvinna.

- Har ett antal specialintressen som inte många andra runtomkring mig förstår.
Jag kan exempelvis sitta i timmar och läsa om seriemördare, mordutredningar, förundersökningsprotokoll, kolla obduktionsrapporter.
Jag är väldigt intresserad av knivar.

- Många av mina vänner har svårt att förstå mig när jag försöker förklara något för dem.

- Jag har väldigt svårt att läsa av när någon skämtar med mig eller så då jag ofta tar det bokstavligt och kan ta det som ett påhopp i värsta fall.

- När jag har gjort något fel så hittar jag alltid en bortförklaring eller en lindrande omständighet att skylla på.

- Har väldigt lätt att lära mig saker som jag är intresserad av men om jag ska lära mig något jag inte är intresserad av så kan jag bli riktigt förbannad när jag inte förstår.
I skolan så slängde jag böckerna i väggen för att jag inte klarade av att lära mig saker jag inte fann intressanta nog.

- När jag läser något intressant så har jag väldigt lätt att få upp en bild/video i huvudet som spelar upp händelsen.

- Om jag är med i en diskussion så lyckas jag alltid hoppa in på fel ställen, mitt i någons paus mellan 2 meningar eller liknande.

- Jag vill gärna göra vissa grejer på morgonen en speciell tid och samma på kvällen.
Efter att jag har varit på jobbet som slutar 17 så har jag oftast svårt att få något gjort och om jag plötsligt får något att göra så kan jag bli väldigt orolig för tiden.

- Jag jobbar mån-fre 8-17 och har väldigt svårt att ta semester för om jag gör det och inte går efter mitt schema så blir jag väldigt irriterad (kan slå sönder saker), börjar klättra på väggen och går ner mig fullständigt.
De senaste åren så har jag inte varit ledig mer än 2 veckor i streck någon gång och de gångerna jag har varit ledig så har jag alltid sett till att jag har ett schema att gå efter så att jag kan vara lugnare.

- Om jag ska hitta på något så vill jag alltid planera allt så att jag vet vad jag har att vänta mig av aktiviteten.

- Jag kan vara väldigt lätt att distrahera om jag inte håller på med något jag tycker är väldigt intressant.

- Jag kan bli riktigt förbannad när folk tar på mig och tycker det är obehagligt att ha folk bakom mig.

- Oftast hittar jag detaljer i grejer som inte någon av mina vänner gör.

- Jag har extremt dålig självkänsla men tycker samtidigt att jag är bättre än många jag känner och umgås med.

- Ibland kan jag riskera alldeles för mycket för mina specialintressen utan att tänka över det. Ekonomi bland annat.

- Jag har ofta lätt att memorera mina vänners telefonnummer, födelsedata och mina bankomatkort och kontonummer.

- Jag lyckas ofta hitta mönster i olika saker.

- Jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt att ringa till vänner/kundtjänst osv.
När jag ringer vänner så tror jag alltid att jag stör så jag skiter oftast i det.
Ska jag ringa kundtjänst eller något så kan jag sitta och vara tok-nervös och planera hela samtalet flera gånger om i huvudet för att vara förberedd och när jag sedan ringer så tappar jag allt och får börja om.


Jag har gjort några tester och fått ganska så höga poäng vad jag förstått.

Aspie-quiz
Jag fick ca 170 av 200 poäng

http://www.psykologitest.se/asperger.php
gav mig 38/41

http://www.aspergerstestsite.com/aq-test/#.VElnJX5eCrU
gav mig 42p, varav över 32p räckte för att det skulle vara troligt att man har det.


Tack på förhand!

/JD

Lycka till med utredningen! Min gjordes klar för ett halvår sedan - jag är 55+, hamnade i Schizofreni på 80-talet innan jag fick en så sen Aspergerdiagos.

Vilket kändes klart bra att till sist få veta *varför* ...

notwoodstock skrev:Lycka till med utredningen! Min gjordes klar för ett halvår sedan - jag är 55+, hamnade i Schizofreni på 80-talet innan jag fick en så sen Aspergerdiagos.

Vilket kändes klart bra att till sist få veta *varför* ...

Tack så mycket!
Måste kännas skönt att veta vad man lider av kan jag tänka mig, för att förstå sig själv lite mer.
Det är det jag är ute efter.

Tycker mycket du skriver om tyder på Aspergers syndrom utom just detta:

thebird skrev:- När jag har gjort något fel så hittar jag alltid en bortförklaring eller en lindrande omständighet att skylla på.

Detta anser jag snarare vara väldigt vanligt överlag, man vill inte ta ansvar för el avslöja sina brister.

Vissa saker är klart aspiga, andra närmast allmänmänskliga.

Exv lågt självförtroende tror jag en majoritet av mänskligheten har, men man flyr från det med distraktioner, självmedicinering, rollspel.

Får jag fråga vad du jobbar inom? Området räcker.

barracuber skrev:Vissa saker är klart aspiga, andra närmast allmänmänskliga.

Exv lågt självförtroende tror jag en majoritet av mänskligheten har, men man flyr från det med distraktioner, självmedicinering, rollspel.

Får jag fråga vad du jobbar inom? Området räcker.

Jag jobbar inom data/IT.

Finns ingen tvekan, om det du skriver är sant, du platsar inom de flesta kriterierna, det som förvånar är att de du gått hos inte har föreslagit det, antingen är du bra på att kompensera för dina brister eller så är din psykolog inkompetent...

Betr utredning m m, har du kollat på denna sida? fragor.php

Andra trådar om utredning:
tiden-innan-as-misstanktes-hos-er-t7123.html
nagon-som-gjort-asperger-diagnos-utredning-som-vuxen-t5183.html
soker-utredning-vad-ska-jag-saga-t10456.html
hej-ar-ny-har-vart-vander-jag-mig-for-utredning-t11521.html
vem-vart-vander-man-sig-for-serios-utredning-angaende-as-t13855.html
hur-svart-ar-det-att-fa-en-utredning-t8402.html
neuropsykiatrisk-utredning-t5301.html

Alien skrev:Betr utredning m m, har du kollat på denna sida? fragor.php

Hur hittar man dit? Förlåt om jag är generande, men efter senaste layoutbytet hittar jag ingen länk.

Genom "Om AspergerForum" (this_is_af.php) uppe till vänster på sidan. Klickar man på den så ser man flera val till höger, bland dem "Vanliga frågor" (fragor.php).

Tack så mycket för alla länkar och svar!

Det är en myt att aspergare inte känner empati.
Däremot har vi ofta svårt att tolka subtila signaler, kroppsspråk.
Och att själva sända ut rätt vibbar.

Vi har ofta svårt att förstå både egna och andras känslor men vi har dom - och det är tydligt när man läser på det här forumet.
Det är en massa starka känslor, antipatier och sympatier hela tiden, fram och tillbaka.

Själv försöker jag förstå varför jag blir illa till mods eller varför jag trivs, olika sammanhang funkar olika bra för att uttrycka det enkelt och det är nog en livslång uppgift att förstå sig själv.
Rent praktiskt undviker jag vissa sammanhang och situationer i görligaste mån.

Till sist: ingen här inne kan ge dig diagnos. Det kan bara utbildade psykologer göra och det är dit du ska vända dig för att få en utredning till stånd.
Samtidigt är det utmärkt att du vänder dig hit, här är aspergarna i majoritet och du kan höra om AS ur flera olika vinklar och från människor från väldigt olika walks of life.
Och det inifrån - vilket ger en tydligare bild än att bara läsa om AS i böcker och broschyrer.

Och hur det än är är du välkommen att skriva här oavsett om du har diagnos eller ej.

Var inte rädd för att ställa frågor!

Känner igen mig mycket om det trådskaparen nämner, har samma problem själv. Hoppas att du får göra en utredning snart så att du kommer tillrätta med den punkten och får rätt medicinering som kan hjälpa dig med en del problem, om medicinering känns rätt såklart.

Själv fick jag en ADHD diagnos för ett antal år sen och fick ritalin, en dundermedicin för mig, mådde som en prins och blev i princip manisk på jobbet för att allt kändes så roligt. Men det löste inte det sociala för mig och andra grejer. Sen har jag alltid dragits med massa andra problem så kommer själv att få göra en Asperger-utredning snart då min läkare och terapeut tycker att jag snarare hör hemma i det facket.

Hmm, tänkte bara tillägga att fastän ritalinet var kanonbra för måendet så blev jag samtidigt lite stressad av den och i det långa loppet rätt tom och deprimerad så man behöver en bra balans om man tänker medicinera. Därför viktigt med en bra dialog med läkare. Den och cipralex är dom som funkat på mig med mina symptom med minst biverkningar, har aldrig testat kombinera dom båda på samma gång.

frivillig empati skulle jag nog kalla det mer, inte som andra människor