Hej,

Jag försökte hitta trådar om detta men söker man på "sex" så får man 0 resultat. Verkar vara någon slags censur på sökfunktionen? Anyway, here goes...

Jag är en man på 28 år som fick asperger diagnos i tonåren. Försöker leva ett så normalt liv som möjligt och vill passa in i samhället och vara delaktig i gemenskap men misslyckas ständigt. Nu lever jag ensam med min katt och det funkar bättre än något annat hittills. Har bott ihop med en kvinna i 8 år innan och det var ständigt tvister och missförstånd, till slut så hade vi knappt sex längre. Kanske 2-3 ggr om året. Men det förhållandet tog slut för ett år sen och jag har kommit över det. Nu försöker jag söka en ny partner, men finner det fruktansvärt svårt, komplicerat och ångestladdat.

När jag pratar med familj och vänner om detta så säger de att jag ska bara "pröva mig fram", "njuta av resan", "vem vet vad som kan hända", osv. De tycker jag ska gå fram till första bästa och på något käckt mänskligt sätt charma denna andra människa, bli successivt mer intim med denna människan och kanske bygga förhållande som ska leda till sex, barn, hus, delad ekonomi och dela livet tills döden - enbart på kroppskommunikation och känsla. När jag säger till dem att det låter som inget annat än panik och ångestframkallande så tycker de jag är ett UFO - och de känner mig väl.

Brorsan säger att jag inte borde se varje attraktiv människa som en potentiell partner... börja med att se om det finns en "go känsla där bara, then take it from there liksom". Va fan? Hur får man en go känsla? Hur vet man ens om man är attraherad av någon? Jag kan avgöra om någon är traditionellt snygg, ren, prydlig, hälsosam, glad, osv. Men det är bara detaljer, attribut. Det får en inte att reagera fysiskt eller känslomässigt.
Sen så är det väldigt svårt att ens se människor alls. Mina vänner verkar ha någon slags "vaginal radar" som hjälper dem ständigt se när det finns någon de vill ha sex med i närheten. Så säger de till varandra "ooouh.. hon var snygg!" osv. Själv så ser jag runt och undrar vad dem tittade på.

Jag har läst "Everything a Man with Aspergers Syndrome Wants to Know About Dating, Women and Relationships". Men den skippar helt det här med attraktion och "go känsla". Det som det står om i dating-delen av boken är lite kroppspråk hints samt vart man kan träffa människor. (Ska tillägga att delen om missförstånd i relationer är betydligt bättre och rekommenderas).


Så, jag har återkommit hit till aspergerforumet för att fråga er. Känner ni er som vanliga människor när det gäller relationer, dating och sex? För mig så känner jag mig som en robot som inte fattar va fan alla pratar om. Jag vet att jag vill ha närhet, men vägen dit lockar inte alls och jag hittar inga lysande lampor på vägen som guidar mig i någon riktning över huvud taget.
Hur träffar ni en ny partner? Gillar ni konceptet "one-night-stand" (för mig låter det bara extremt jobbigt)? Ser ni potentiella partners omkring er? HUR?

Jag är väldigt tacksam för svar, oavsett om ni har tips, förklaringar eller delar min frustration.

Tja, jag tycker man måste gilla någon som vän/kompis först innan det kan bli attraktion på allvar. Jag behöver känna personligheten. Att tycka att någon är snygg/attraktiv säger ju inget om hur man passar ihop.

Det går inte att söka på "sex", eftersom ordet är för kort. Det går bara att söka på ord som har fyra el fler bokstäver. Men att söka på "sex*" borde gå.

Men här tycker jag trådar om relationer passar bättre, det är ju en relation du vill ha, inte en massa ONS.

as-och-karlek-relationer-t37055.html

troskeln-mellan-platonisk-och-intim-relation-t37862.html

dating-och-intima-relationer-t27301.html

radd-for-nara-relationer-t24999.html

relationstips-t24868.html

ett-annat-satt-att-vilja-ha-relationer-t17744.html

uppgiven-om-relationer-t17579.html

killar-hur-vill-ni-att-en-relation-utvecklas-omrostning-t12577.html

relationer-for-50elfte-gangen-t8357.html

Är det så att du är väldigt innesluten i dig själv och upptagen med ditt eget? Skulle vilja höra mer om ditt känsloliv och om hur du känner för andra människor över lag. Det kan va så att du inte har så bra kontakt med dina känslor tänker jag mig. Då är det svårt att bara plocka fram dem för att det ska raggas.

tobbebot skrev:När jag pratar med familj och vänner om detta så säger de att jag ska bara "pröva mig fram", "njuta av resan", "vem vet vad som kan hända", osv.

De har instinktiv kroppsspråks kommunikation som inte sker med medveten tankeverksamhet. Så "det sker bara naturligt" vilket är skitsnack eftersom det är en process. Det är bara att det fokuserade medvetandet inte är så delaktigt. Saknar man denna inbyggda reflexrepetoar så får man använda medveten tankeverksamhet vilket många upptäckt tar energi.

Denna medvetna tankeverksamhet behöver ett schema och hintar att följa vilket personer med instiktiv funktion saknar medvetande om.

tobbebot skrev:De tycker jag ska gå fram till första bästa och på något käckt mänskligt sätt charma denna andra människa, bli successivt mer intim med denna människan och kanske bygga förhållande som ska leda till sex, barn, hus, delad ekonomi och dela livet tills döden - enbart på kroppskommunikation och känsla. När jag säger till dem att det låter som inget annat än panik och ångestframkallande så tycker de jag är ett UFO - och de känner mig väl.

Fungerar man som folk flest så är det rätt lätt att hitta något som fungerar. Speciellt om de där instiktiva funktionerna gör grovjobbet.

tobbebot skrev:börja med att se om det finns en "go känsla där bara, then take it from there liksom". Va fan? Hur får man en go känsla? Hur vet man ens om man är attraherad av någon? Jag kan avgöra om någon är traditionellt snygg, ren, prydlig, hälsosam, glad, osv. Men det är bara detaljer, attribut. Det får en inte att reagera fysiskt eller känslomässigt.
Sen så är det väldigt svårt att ens se människor alls. Mina vänner verkar ha någon slags "vaginal radar" som hjälper dem ständigt se när det finns någon de vill ha sex med i närheten. Så säger de till varandra "ooouh.. hon var snygg!" osv. Själv så ser jag runt och undrar vad dem tittade på.

Återigen pratar dessa människor utifrån sitt sätt att fungera. Genom att de är vanliga och har automatiserade sociala reflexer som gör den sociala kroppsspråkskommunikationen effektiv och inte minst snabb.

Ofta finns det mönster i kroppsspråket som ger hintar om egenskaper. Är man dessutom av samma neurologiska typ så kan man anta en massa. Är det inkompabilitet så blir det en massa misstolkningar. Vilket kan kompenseras med medveten överdrivning åt ett mer kompatibelt håll så att det uppfattas som man tänkt sig. Eller att man förstår andras omedvetna signaler mer korrekt.

tobbebot skrev:den skippar helt det här med attraktion och "go känsla"

Återigen det är kroppsspråkssignaler och reflexåterkoppling. Ytterst få kan denna och är dessutom medvetna om vad som sker på tillräcklig detaljnivå för att förstå vad som faktiskt händer.

T.ex man kan "bara gå" eller skjuta fram vänster fot, böja knät, sätta ner foten, repetera för höger osv. Med samma resultat med mer kognitivt kapacitetsbehov. Samma med andning. För de flesta sker det automatiskt. Men man kan också medvetet expandera bröstkorgen genom avslappning, pausa, pressa ihop bröstkorgen osv. Återigen med mycket större tankeverksamhet och det krävs att man har en "instruktion" att följa samt förstår huvudkonceptet.

Så det handlar mycket om att vara uppmärksam och snabb på små signaler med kroppsspråket och agera på de blixtsnabbt och framförallt på rätt sätt. Annars triggas "FREAK!" signalen och det "känns fel" osv.. Frågar man varför det känns fel så känns det bara så.. för de allra flesta har helt enkelt inget titthål in i dessa processer. Det är som en svart låda som bara fungerar men som de inte kan förklara.

Tips: Kika på det som fungerar, testa osv. Samt häng inte upp dig på råd från personer som "är som alla andra".

Känner igen mig i det du beskriver, jag har haft två längre "vanliga" samboförhållanden men det funkade för mig heller.


Nu har jag haft egen lägenhet i några år och det har fungerat bättre än allt annat jag testat på, och jag har testat många olika sätt att bo, mambo kombo sambo osv.


Det låter bra att du hittat ett sätt att bo som funkar för dig, ta vara på det.


Sluta fundera så mycket på vad andra gör tycker och tänker och känn efter vad du behöver och vad som funkar för dig, självinsikt är attraktivt.

Jag ser jämt "potentiella partners" omkring mig, problemet är ju att starta en dialog över huvudtaget, ångesten att inte fungera speciellt bra rent socialt, med därtill lågt självförtroende.

Finns det ingen kvinnlig systemutvecklare med bl.a. datorhårdvara och Linux/Windows-debatt som extra fritidsintresse ?

Jag är fräsch, vältränad (kanske misstänkt i snart 50-årsåldern...), snygga tänder ... Men i.o.m. att min hjärna signalerar fara under dejtingen så blir det ytterst sällan någon bra kontakt .

Jag håller med Alien. Jag behöver, nuförtiden, också trivas med en man på vänskaplig nivå först. Kanske tänkte jag inte så när jag var yngre. Då kanske attraktion och utseende spelade större roll. Men nuförtiden tycker jag det är nödvändigt att jag tycker om att vara tillsammans med personen. Dvs. t.ex. också att jag inte blir totalt uttråkad eller stressad.

@Alien: Tackar för tipset och länkarna. Hittade många fler trådar nu. Jag söker speciellt på "sex" eftersom jag upplever det som att jag är abnormal i denna frågan och vill ta reda på om det är kopplat till min asperger diagnos eller om det är ett helt annat problem som jag har... I vilket fall som helst så VILL jag kunna känna mig attraherad av andra människor som jag träffar. Men vet inte riktigt hur det ska gå till, så försöker ta till mig så mycket information som möjligt tills vidare.


@DIProgan: Jag har svårt att svara på den frågan. Jag har alltid upplevt det som att jag har vart mer känslokall men efter det tog slut med tidigarenämda flickvän så kom det ut en tornado med känslor som led in i en depression osv. Nu har det dock gått en lång tid och jag upplever det som att jag mår bra. Att jag är känner mig glad för det mesta, även i sociala interaktioner - som vart speciellt svåra förut. Men jag tror nog att jag ifrågasätter mitt värde i en potentiell partner situation. Kan vara att jag ger mig själv en rejection innan jag ens hinner se om det finns något intressant så jag slipper hela upplevelsen. Hur vet man det?

När jag pratar med främlingar så är jag trevlig och ler och skrattar när jag inte hänger med. Det brukar funka bra. Men tror inte det är så mycket känslovärld med just då...


@plåtmonster: Det låter lite som du är insatt och kan identifiera med min situation. Hur löste du detta om du gjort det? Jag försöker gå in i nya situationer och ta till mig ny kunskap via upplevelser men det är väldigt svårt, oftast blir det man lär sig tvetydigt. Har t.ex haft en tjej som pratade med mig, kysst mig på munnen på en pub som sen gick där ifrån med sin pojkvän... Vad handlar det om?!


@petrus: Jag vet vad jag vill. Jag vill bli förälder och dela detta med en annan människa... Det är det som är målet. Resten i mitt liv är inte så viktigt. Spelar spel ibland o tar till mig fakta. Men det är bara förströelser. Så det är därför jag är väldigt fokuserad på detta... Det här är mitt projekt, min hobby.


@lar66: Kanske funkar bättre att träffa någon online? Det är ju där de flesta systemutvecklare befinner sig.
Forums, IRC osv. Men du får nog utgå från att de bor i annat land, det finns inte så mycket bra svenska ställen - illafall inte som jag hittat.


Tackar för flera svar redan samma kväll!

Jag känner igen mig i svårigheter med relationer och väldigt svårt att starta relationer.
Att hitta en kvinnlig livskamrat som inte tycker att man är för knepig, är redan det en nästan övermäktig nöt. Sedan att denna person och jag ska finna varandra attraktiva.

Men jag är en romantiker och lever på hoppet.

Jag hoppas det löser sig för dig också, tobbebot.

tobbebot skrev:@plåtmonster: Det låter lite som du är insatt och kan identifiera med min situation. Hur löste du detta om du gjort det? Jag försöker gå in i nya situationer och ta till mig ny kunskap via upplevelser men det är väldigt svårt, oftast blir det man lär sig tvetydigt. Har t.ex haft en tjej som pratade med mig, kysst mig på munnen på en pub som sen gick där ifrån med sin pojkvän... Vad handlar det om?!

Hon uppskattade dig säkert mycket eftersom hon munnkyste dig. Men det vart inte tillräckligt intressant för att bryta relationen med pojkvännen där och då. Hade det varit det hade hon ordnat så att ni träffas igen eller har möjlighet att kontakta varann.

Identifiera vad du själv gör i sociala sitationer. Använd miljöer där det fungerar att misslyckas och göra bort sig, dvs inte småstäder. Sedan gäller det att bygga upp responser på olika kroppsspråk. I stort sett finns det olika faser som skall gås igenom. Sätt dig i ett hörn på en krog och se hur folk interagerar så lär du se återkommande mönster.

Om någon har en åsikt. Så utvärdera om den är sann och relevant. Annars kan man kasta den. I stort sett om det inte är folk med utbildning, IQ eller erfarenhet brukar det mest vara allmänt tyckande som är lika intressant som när ungar på en skolgård tycker. Poängen är att du kommer att misslyckas ofta och mycket. Men det är framgången som räknas inte förlusterna.

tobbebot skrev:@DIProgan: Jag har svårt att svara på den frågan. Jag har alltid upplevt det som att jag har vart mer känslokall men efter det tog slut med tidigarenämda flickvän så kom det ut en tornado med känslor som led in i en depression osv. Nu har det dock gått en lång tid och jag upplever det som att jag mår bra. Att jag är känner mig glad för det mesta, även i sociala interaktioner - som vart speciellt svåra förut. Men jag tror nog att jag ifrågasätter mitt värde i en potentiell partner situation. Kan vara att jag ger mig själv en rejection innan jag ens hinner se om det finns något intressant så jag slipper hela upplevelsen. Hur vet man det?

När jag pratar med främlingar så är jag trevlig och ler och skrattar när jag inte hänger med. Det brukar funka bra. Men tror inte det är så mycket känslovärld med just då...

Du måste börja uttrycka dig mer som du faktiskt är och inte som du tror att andra vill höra och se. Kanske gå på en aspergerträff där andra inte heller är så tillrättalagda och smidiga. Kommunicera med folk åt höger o vänster. Testa saker. Gå mer direkt från tanke till handling utan filter. Våga misslyckas för att ibland få känna att du hittat människor som passar dig. Alla människor gillar inte det vanliga och korrekta vilket är tur för oss lite mer udda. Man måste dock utsätta sig för att hitta dem så lyssna på infallen och på samtalsämnena som dyker upp i huvudet som verkar fel för situationen och uttryck dem ändå. Någon kan oväntat nappa.

@plåtmonster: Jo det förstog jag det också som. Men förstår inte riktigt varför hon gjorde det alls isof. Måste vart en ologisk nyck på fyllan kanske...

Något jag lärt mig på senaste året är att man aldrig ska håna folk för sin åsikt. Även fast både du och jag vet att de flesta har svårt att hålla sig till fakta. Jag gör mitt bästa för att låta folk ha sin åsikt och att inte försöka få dem att må dåligt för att de har fel. Istället så frågar jag djupare: varför? hur då? När de inte har svar längre så kan man lägga in information, men aldrig sikta på att övertyga någon, bara ge dem en liten detalj som får dem att börja tänka själva.
Och ibland så finns det ju ingen bra fakta att luta sig på, isof så får man helt enkelt acceptera att olika åsikter kan existera utan att den ena eller den andra är korrekt.


@DIProgan: Jag upplever det som att jag är mig själv bland andra. Men jag försöker anpassa kroppspråket lite till vad jag förstår det som att neurotypiska reagerar på. Dvs, le mer osv. Dessutom så verkar det faktiskt vara så att man kan må bättre om man ler mer, så jag ser det som en positiv vana.

Att gå mer direkt från tanke till handling utan filter är svårt, men med rätt mycket alkohol så kan det gå. Jag är på min vakt annars i de sociala sammanhang jag brukar befinna mig i, men mindre så bland vänner och familj.
Rent krasst så har jag märkt att tillfällen där alla dricker alkohol fungerar bäst, men det är väldigt svårt att prata när det är hög musik. Hade gärna velat hitta någon bar eller liknande där det inte är ett sånt jävla oväsen så man kanske kunde träffa någon.



Tack till samtliga för svar och att ni delar med er.

Du frågade ifall lar66 hade provat på att försöka hitta någon online.
Har du själv provat på det? Hur gick det?

Exploitbat skrev:Du frågade ifall lar66 hade provat på att försöka hitta någon online.
Har du själv provat på det? Hur gick det?

Eh, du frågar mig? Jag har provat diverse "betalställen", men nej, det har aldrig blivit något...

Iofs, det KUNDE ha blivit något förra året/våren, om jag hade haft en egen lägenhet efter skilsmässan (sedan ett par år redan då). MEN pga att min fd blockerade allt, så fick jag ställa in träffchansen. Sedan var det ju kört med henne, eftersom hon undrade varför det var så komplicerat att komma dit på en lördag (vilket det faktiskt var).

Och nu under våren/sommaren har den nya lägenheten oftast varit upp- och ned pga renovering efter förra hyresgästen. Men nu börjar det se riktigt ok ut ... Shit, sommaren är slut !

lar66 skrev:

Exploitbat skrev:Du frågade ifall lar66 hade provat på att försöka hitta någon online.
Har du själv provat på det? Hur gick det?

Eh, du frågar mig? .....

Oops, glömt att någon nämnde mig en bit upp i tråden, livet blev för upptaget 2013 .

Vill uttrycka avvikande åsikt.

Det är ingen mening med att lära sig NTs parningsritual om man inte gillar att bli dumpad när man inte orkar spela med i den längre (vilket alltid händer förr eller senare). Undantag om man är nöjd med ONS.

Det där med att matcha intressen och social position är även det NT så det skriker om det. Jag har inget behov av sådant för att sålla.

Bygga något på attraktion verkar även det väldigt NT, och det är inget som skapar hållbara relationer. Samma sak med att bygga något på sex.

Det bästa är antagligen att vara sig själv, och söka efter likasinnade. Tror rätt mycket på att de ska hantera ögonkontakt (flirtning) på ett kompatibelt sätt, och gärna uttrycka positiva känslor med stims. Det senare visar att de inte är totalt NT-indoktrinerade. Något mer attraktivt än en mogen tjej som uttrycker glädje genom att hopppa upp och ner eller snutrra runt något är svårt överträffa.

en sak jag märkt är att om man är snaggad så kan man inte få en flickvän. kvinnor föredrar någon som har en bra frisyr.

blir ju svårt för mig då jag endast passar i snaggat.

Hur går det Tobbebot? Blir det nåt? Brorsan din har i alla fall rätt, det blir den där goa känslan. För mej också med en väldigt social tjej trots att jag har alla de översta på Asperderdiagnosen. Kan inte förklaras måste upplevas... Funkar sprit för dig för att slappna av socialt? Det är inte fusk.

habiti skrev:en sak jag märkt är att om man är snaggad så kan man inte få en flickvän. kvinnor föredrar någon som har en bra frisyr.

blir ju svårt för mig då jag endast passar i snaggat.

Skitsnack jag är snaggad och har inga problem pga det att få tjejer.

Har varit snaggad större delen av mitt vuxna liv och haft min fair share.

Jag gillar snaggade herrar.

habiti skrev:en sak jag märkt är att om man är snaggad så kan man inte få en flickvän. kvinnor föredrar någon som har en bra frisyr.

blir ju svårt för mig då jag endast passar i snaggat.

Finns kvinnor som gillar snaggat också. Däremot så krymper den potentiella marknaden lite.

Kanske inte bra att vara snaggad om man har ett extremt fult huvud?

Jag kan bli lite upphetsad av kvinnor i korta pojkfrisyrer, har dom camo BH, combat boots och kakishorts med är jag, OMG helt fucking såld, gör vad du vill med mig (*flämt*)...