KrigarSjäl skrev:Varifrån ska föräldrarna få pengar om inte båda arbetar på heltid?

Barnbidrag. Man kan få rätt mycket om man har många. Det blir däremot riktigt illa när barnen slutar gymnasiet, inget ekonomiskt stöd hemifrån. Utan helt utelämnade till CSN och AF etc..

Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Jag undrar hur ifrågasatta vi kommer att vara då det är min man som kommer att vara hemma med barnet vi har påväg, däremot så kommer jag att driva ett företag hemifrån så jag kommer ju vara i närheten men det är ju han som kommer att ha mest föräldrapenning och ha det största ansvaret då jag jobbar.

Däremot kommer vi nog att sätta barnet i förskola på deltid efter ett par år el så, just för det sociala

plåtmonster skrev:

KrigarSjäl skrev:Varifrån ska föräldrarna få pengar om inte båda arbetar på heltid?

Barnbidrag. Man kan få rätt mycket om man har många. Det blir däremot riktigt illa när barnen slutar gymnasiet, inget ekonomiskt stöd hemifrån. Utan helt utelämnade till CSN och AF etc..

Som resten av Sveriges ungdomar då?

Då jag slutade gymnasiet fick jag såklart inte pengar hemifrån utan fick fixa det själv, jag var ju vuxen och hade flyttat hemifrån och skött min egen ekonomi (dvs studentbidrag och inackorderingstillägg + sommarjobb) i flera år. Ska man då helt plötsligt börja använda mer pengar bara för att man slutar gymnasiet?

plåtmonster skrev:Det blir däremot riktigt illa när barnen slutar gymnasiet, inget ekonomiskt stöd hemifrån. Utan helt utelämnade till CSN och AF etc..

Varför ska barnen få pengar hemifrån efter gymnasiet? Då är det dags att stå på egna ben ekonomiskt. Men jag medger att det kan bli ett tvärt uppvaknande att göra det direkt efter studenten. Planerar man lite i förväg kan man klara en månad eller två i många fall innan man hinner få andra inkomster som ofta kommer i efterskott.

Men ska man betraktas som vuxen måste man försörja sig själv. När gymnasietiden är över är man inte barn längre.

Alien skrev:

Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Å ena sidan ska man tycka synd om de kvinnor som varit hemmafruar och därför får låg pension. Samtidigt får man itne avråda kvinnor från att vara hemmafruar så att de slipper bli fattigpensionärer. Ingen som ser dubbelmoralen här?

Kvinnornas låga pensionsnivåer är en direkt följd av lägre inkomster och mer deltidsarbete än män.

http://www.svd.se/naringsliv/investera/ ... 268342.svd

Vad beträffar daghemsvistelse så har undersökningar visat att de barn som gått på daghem har det lättare i skolan. Men det kan ju utjämnas senare.

För min del har jag aldrig förstått de mammor som så självsäkert säger att de minsann kan ta hand om sina barn mycket bättre själva än någon förskola. Overconfident, tycker jag. Jag lämnade mitt barn till dagis med en lättnadens suck. Förhoppningsvis skulle mitt barn bli mer lyckad an jag!

Nu är det ju inte bara "pedaogoger och läroplaner" som är bra med daghem. Jag jämför med förr i tiden, när barn inte bara hade sin mor omkring sig på dagarna utan även far, syskon och ev tjänstefolk. Jag tyckte inte jag kunde ersätta allt detta.

Fast nu är ju både jag och min man hemma på heltid för att sköta vårt sjuka barn, så gaggandet om hemmafruar och fattigpensionärer förstår jag inte. Jag har inget val, och även om jag hade det så är mitt barn viktigare än min plånbok, tro't eller ej.

Det är väldigt sorgligt att du litar mer på en främmande människas förmåga att ta hand om ditt barn än din egen, men bara för att du inte var up to par betyder inte att de som faktiskt klarar att vara hemföräldrar är overconfident. Jag tror inte att förskola alltid är något dåligt, men för stora barngrupper, mobbing, vanvård och pedofilpraktikanter är saker som spontant får mig att vara ganska glad att mitt barn inte går i förskola.

sjukt att ni blir ifrågasatta för det...

Det där med att vara hemma med barnet eller inte kan jag se fler sidor av. Just nu är vi i en situation då många barn går på dagis och då blir det mindre umgänge med jämnåriga för ens barn som inte går där om man inte har syskon, kusiner, kompisar. När jag var liten var alla barn ute och lekte utan tillsyn, nästan alla barn var hemma om dagarna med sina mammor jobbandes i hemmet. Och innan dess var det vanligt att syskon passade varandra och blev passade av far- och mormödrar.

Jag tror själv att jag inte skulle passat som dagisbarn. För många andra ungar och för lite frihet. Så det hänger väl på hur ungen är i sitt temperament också.

Jag ser det inte som jättekonstigt att dagis finns eftersom mammor och familjemedlemmar alltid hjälpt varandra med barnen. Kärnfamiljen är ju rätt ny. Men just att det blir för mycket stoj och för stora grupper det är nog inge kul.

Tycker att vara hemma med ungen är OK, att ha ungen på dagis är också OK....

Alien skrev:Å ena sidan ska man tycka synd om de kvinnor som varit hemmafruar och därför får låg pension. Samtidigt får man itne avråda kvinnor från att vara hemmafruar så att de slipper bli fattigpensionärer. Ingen som ser dubbelmoralen här?

Vem är det du anser besitta denna påstådda dubbelmoral?

Jag skyr barn som pesten och kommer aldrig skaffa barn för barnets skull. Jag vill inte sätta någon till världen medveten om att risken för att det ärver både asperger, adhd och bipolaritet finns.

De enda barn jag står ut med är mina småkusiner.

osäker skrev:

Alien skrev:Å ena sidan ska man tycka synd om de kvinnor som varit hemmafruar och därför får låg pension. Samtidigt får man itne avråda kvinnor från att vara hemmafruar så att de slipper bli fattigpensionärer. Ingen som ser dubbelmoralen här?

Vem är det du anser besitta denna påstådda dubbelmoral?

Alla de som beklagar att kvinnor blir fattigpensionärer (det bör väl vara de flesta) och samtidigt uppmuntrar och glorifierar hemmamammor och kritiserar de mammor (det är mammorna, inte papoorna, som kritiseras) för att "lämpa av" sina barn på daghem.Jag anser att det måste vara både logiskt och legitimt att påpeka att sådana val kan leda till att kvinnorna blir fattigpensionärer i framtiden. Det är ju inte som att barnan kommer att bli så tacksamma för att deras mammor stannat hemma att de försörjer sina mammor när de blivit gamla.

Det är den där jävla jämställdheten och feminismen som gjort att föräldrar inte har råd att vara hemma längre.

Man kanske inte skall lyssna för mycket på människor som inte tänkt igenom sina åsikter om andras levnadsval?

sugrövmanövern skrev:Det är den där jävla jämställdheten och feminismen som gjort att föräldrar inte har råd att vara hemma längre.

Det hade endast de rika förr. Mina förmödrar, som var bond- och fiskarhustrur, hade sannerligen inte tid att enbart ägna sig åt barnen, de hade hade fullt upp med att arbeta med annat hemma.

Du menar alltså att skattebetalarna ska finansiera att kvinnor stannar hemma med barnen? Ska skattebetalarna även se till att hemmafruarna får lika hög pension som de män och kvinnor som yrkesarbetat? Vilket parti förordar det, kristdemokraterna?

plåtmonster skrev:Man kanske inte skall lyssna för mycket på människor som inte tänkt igenom sina åsikter om andras levnadsval?

Om du syftar på mig så har jag sannerligen tänkt igenom det ur både individuell och samhällelig synvinkel, det verkar inte andra ha gjort.

Nefarious skrev:

Alien skrev:

Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Å ena sidan ska man tycka synd om de kvinnor som varit hemmafruar och därför får låg pension. Samtidigt får man itne avråda kvinnor från att vara hemmafruar så att de slipper bli fattigpensionärer. Ingen som ser dubbelmoralen här?

Kvinnornas låga pensionsnivåer är en direkt följd av lägre inkomster och mer deltidsarbete än män.

http://www.svd.se/naringsliv/investera/ ... 268342.svd

Vad beträffar daghemsvistelse så har undersökningar visat att de barn som gått på daghem har det lättare i skolan. Men det kan ju utjämnas senare.

För min del har jag aldrig förstått de mammor som så självsäkert säger att de minsann kan ta hand om sina barn mycket bättre själva än någon förskola. Overconfident, tycker jag. Jag lämnade mitt barn till dagis med en lättnadens suck. Förhoppningsvis skulle mitt barn bli mer lyckad an jag!

Nu är det ju inte bara "pedagoger och läroplaner" som är bra med daghem. Jag jämför med förr i tiden, när barn inte bara hade sin mor omkring sig på dagarna utan även far, syskon och ev tjänstefolk. Jag tyckte inte jag kunde ersätta allt detta.

Fast nu är ju både jag och min man hemma på heltid för att sköta vårt sjuka barn, så gaggandet om hemmafruar och fattigpensionärer förstår jag inte. Jag har inget val, och även om jag hade det så är mitt barn viktigare än min plånbok, tro't eller ej.

Det är väldigt sorgligt att du litar mer på en främmande människas förmåga att ta hand om ditt barn än din egen, men bara för att du inte var up to par betyder inte att de som faktiskt klarar att vara hemföräldrar är overconfident. Jag tror inte att förskola alltid är något dåligt, men för stora barngrupper, mobbing, vanvård och pedofilpraktikanter är saker som spontant får mig att vara ganska glad att mitt barn inte går i förskola.

Eftersom ni har ett sjukt barn och därför måste vara hemma med barnet, har ni förstås inget val. Jag skriver om hemmaföräldrar och daghem ur ett mer allmänt perspektiv. Och jag irriterar mig på att du tycks påstå att de som låter sina barn gå på daghem enbart gör det "för sin plånboks skull".

Jag anser mig inte på något sätt vara en sämre människa än andra, som du verkar tro ("up to par"?). Men jag har hela livet fått veta att många inte tycker om mig. Och de som ogillar andra människor anser sig ha rätt att mobba, håna och förnedra dessa, iaf när de har svårt att försvara sig. (Har även märkt av detta här på forumet.) Jag kunde inte bli som mina mobbare och ville det inte hller. Varför skulle jag fjäska för dessa skitstövlar? Men jag unnade mitt barn ett bättre liv, alltså ville jag att hon skulle få lättare att komma överens med andra barn genom att umgås med dem så tidigt som möjligt. Mitt barn trivdes utmärkt på daghem och hittade också vänner. Det kan ju förstås bero på att hon inte har AS, men just för att hon är en social person så hade hon glädje av att hitta lekkamrater på daghemmet.

plåtmonster skrev:Det är kanske inte så givande på sikt för barnen att föräldrarna gillar att producera många sådana. Att skaffa barn är lätt, att fylla de med en givande uppväxt kräver engagemang, tid och pengar. Har man fler barn än resurser så blir någon lidande. Syskon saknar också oftast den livserfarenhet som barn kan behöva. Inte minst när det gäller omdöme, omtanke och kurage. Nåja den senare förmågan kanske inte är så åldersberoende ..

1. Ni vet inte att föräldrarna har "fler barn än resurser". Troligen prioriterar de annat än de senaste modeprylarna och dyraste aktiviteterna, och barnen får ärva varandras kläder och leksaker.

2. Det kan vara mer givande att få dela med sig av både av saker och uppmärksamhet än att ständigt vara ett bortcurlat barn, kungen el drottningen i familjen. Sådana finns många i Kina där ettbarnspolitiken är norm.

3. I själva verket är ju mångbarnsfamiljen "det naturliga", eftersom preventivmedel inte fanns förr. Det är först nu familjerna får i genomsnitt 2,5 barn, även i länder som Bangladesh.

Alien skrev:

plåtmonster skrev:Man kanske inte skall lyssna för mycket på människor som inte tänkt igenom sina åsikter om andras levnadsval?

Om du syftar på mig så har jag sannerligen tänkt igenom det ur både individuell och samhällelig synvinkel, det verkar inte andra ha gjort.

Avsåg när andra hade åsikter om t.ex dina val. Men det är en generell egenskap att det ofta gapas utan adekvat hjärnkapacitet bakom.

Alien skrev:1. Ni vet inte att föräldrarna har "fler barn än resurser". Troligen prioriterar de annat än de senaste modeprylarna och dyraste aktiviteterna, och barnen får ärva varandras kläder och leksaker.

Det är dock föräldrarna som gör den prioriteringen. Inte barnen. Om ett av barnen vill lära sig t.ex elektronik och därmed behöver ett oscilloskop och komponenter så finns det då inga pengar och tillgången i skolan är oftast usel. Utöver det så blir det en massa spring mm så att ingen studiero kan skapas.

Alien skrev:2. Det kan vara mer givande att få dela med sig av både av saker och uppmärksamhet än att ständigt vara ett bortcurlat barn, kungen el drottningen i familjen. Sådana finns många i Kina där ettbarnspolitiken är norm.

Kanske mindre givande när de mindre syskonen har sönder dina saker "ojdå" och du hindras fortsätta med ditt intresse. Det är få barn som fått för mycket uppmärksamhet. Konkurrensen på arbetsmarknaden är tuff och därmed behöver man ge de bästa förutsättningar.

Alien skrev:3. I själva verket är ju mångbarnsfamiljen "det naturliga", eftersom preventivmedel inte fanns förr. Det är först nu familjerna får i genomsnitt 2,5 barn, även i länder som Bangladesh.

Att dö i turbekolos är också naturligt och var vanligt förr. Det innebär inte att det är bra. Våra samhällen bygger på en stor investering per barn istället för många barn. Annars blir det lika kaotiskt som i de länder där man skaffar sig stora familjer.

Även om vi bara var 2 syskon så nog tog vi hand om varandra.

Känns bra att många jag känner inte har barn, hade varit trist vara olik då. Samtidigt skönt att iaf ha några kompis- och syskonbarn så att man inte blir helt verklighetsfrånvänd. Dessutom tycker barn om mig trots att jag inte fattar vad man ska "göra" med dem...

plåtmonster skrev:

Alien skrev:1. Ni vet inte att föräldrarna har "fler barn än resurser". Troligen prioriterar de annat än de senaste modeprylarna och dyraste aktiviteterna, och barnen får ärva varandras kläder och leksaker.

Det är dock föräldrarna som gör den prioriteringen. Inte barnen. Om ett av barnen vill lära sig t.ex elektronik och därmed behöver ett oscilloskop och komponenter så finns det då inga pengar och tillgången i skolan är oftast usel. Utöver det så blir det en massa spring mm så att ingen studiero kan skapas.

Det kan förstås vara så, åas så skulle man med samma argument kunna säga att inga fattiga föräldrar någonsin borde skaffa barn utan bara de rika. Och de ofödda barnen har aldrig någon talan om i vilken familj de hamnar el om de öht ska födas.

Alien skrev:2. Det kan vara mer givande att få dela med sig av både av saker och uppmärksamhet än att ständigt vara ett bortcurlat barn, kungen el drottningen i familjen. Sådana finns många i Kina där ettbarnspolitiken är norm.

Kanske mindre givande när de mindre syskonen har sönder dina saker "ojdå" och du hindras fortsätta med ditt intresse. Det är få barn som fått för mycket uppmärksamhet. Konkurrensen på arbetsmarknaden är tuff och därmed behöver man ge de bästa förutsättningar.

Att få både leka och bråka med många syskon kan vara en bra övning i socialt samspel. Att vara familjens dyrbara skatt kan vara en dålig träning. För att återgå till Kina blir de enda barnen omåttligt bortskämd med såväl saker som uppmärksamhet från såväl föräldrar som far- och morföräldrar. Samtidigt måste detta dyrbara barn ofta gå på extraskolor; har man bara ett barn måste det bli superlyckat.

Alien skrev:3. I själva verket är ju mångbarnsfamiljen "det naturliga", eftersom preventivmedel inte fanns förr. Det är först nu familjerna får i genomsnitt 2,5 barn, även i länder som Bangladesh.

Att dö i turbekolos är också naturligt och var vanligt förr. Det innebär inte att det är bra. Våra samhällen bygger på en stor investering per barn istället för många barn. Annars blir det lika kaotiskt som i de länder där man skaffar sig stora familjer.

Under århundraden har mångbarnsfamiljen varit det naturliga, och just därför tycker jag det är brist på perspektiv att se den som något onaturligt och ett bevis på bristande begåvning idag. Min mor var ett av fem barn (skulle varit sex men ett dog som liten), min far var ett av sex barn, min man har tre syskon. Tror inte de familjerna var särskilt kaotiska.

Nuförtiden kan det snarare vara så att det är vanligare att de rika familjerna som skaffar många barn. De har ju råd även med nannies etc. De fattiga behöver inte längre föda många barn för att några ska överleva till vuxen ålder. Så kanske tvåbarnsfamiljen blir standard för vanligt folk och mångbarnsfamiljen ett tecken på rikedom, medan det förr var tvärtom.

Alien skrev:
Du menar alltså att skattebetalarna ska finansiera att kvinnor stannar hemma med barnen?

Nej. Jag menar att det är för jävla tråkigt att en familj inte kan leva på en lön längre. Det var bättre förr helt enkelt, det är bara ta kuken nu och he in ungen på dagis eller leva på gröt och vara hemma med den.

kiddie skrev:Dessutom tycker barn om mig trots att jag inte fattar vad man ska "göra" med dem...

Är det tänkt att man skall göra något med dom? Man kommer nog långt med att bara finnas till och ställa upp.

Alien skrev:kunna säga att inga fattiga föräldrar någonsin borde skaffa barn

Tja, det kanske är bättre för barnen om det finns en viss ekonomisk grundtrygghet?

Alien skrev:Att få både leka och bråka med många syskon kan vara en bra övning i socialt samspel.

En del barn kanske vill vara ifred? Lek & bråk passar inte alla barn.

Alien skrev:Under århundraden har mångbarnsfamiljen varit det naturliga, och just därför tycker jag det är brist på perspektiv att se den som något onaturligt och ett bevis på bristande begåvning idag.

Det handlar snarare om förutsättningar. Nu finns andra förutsättningar och då kanske det inte är helt osökt att se det som ett ogenomtänkt beslut att skaffa massa barn.

Alien skrev:Eftersom ni har ett sjukt barn och därför måste vara hemma med barnet, har ni förstås inget val. Jag skriver om hemmaföräldrar och daghem ur ett mer allmänt perspektiv. Och jag irriterar mig på att du tycks påstå att de som låter sina barn gå på daghem enbart gör det "för sin plånboks skull"..

Jaha, men eftersom du citerade mitt inlägg, skriver att jag besitter nån dubbelmoral och dessutom inte är en så bra förälder som jag tror så förstod jag inte att du bara skrev ur ett allmänt perspektiv..

Alien skrev:Jag anser mig inte på något sätt vara en sämre människa än andra, som du verkar tro ("up to par"?). Men jag har hela livet fått veta att många inte tycker om mig. Och de som ogillar andra människor anser sig ha rätt att mobba, håna och förnedra dessa, iaf när de har svårt att försvara sig. (Har även märkt av detta här på forumet.) Jag kunde inte bli som mina mobbare och ville det inte hller. Varför skulle jag fjäska för dessa skitstövlar? Men jag unnade mitt barn ett bättre liv, alltså ville jag att hon skulle få lättare att komma överens med andra barn genom att umgås med dem så tidigt som möjligt. Mitt barn trivdes utmärkt på daghem och hittade också vänner. Det kan ju förstås bero på att hon inte har AS, men just för att hon är en social person så hade hon glädje av att hitta lekkamrater på daghemmet.

Det kanske var bättre förr i tiden eller där du bor, men sådär idylliskt är det inte här. Jag orkar inte förklara allt som är fel, men jag kan helt enkelt säga att dagis är ingen lämplig miljö för mitt barn, och jag tänker inte utsätta min barn för något jag tror är dåligt för att vara en god feminist eller för att få fetare pension.

Alien skrev:Alla de som beklagar att kvinnor blir fattigpensionärer (det bör väl vara de flesta)

Så fattiga är inte hemmafruar då man antagligen har en man som kan försörja både sig själv, frun och resten av familjen.

Alien skrev:skattebetalarna ska finansiera att kvinnor stannar hemma med barnen?

Ja varför inte? Att vara hemmafru är ju ett slitsamt jobb

kapuni skrev:

Alien skrev:Alla de som beklagar att kvinnor blir fattigpensionärer (det bör väl vara de flesta)

Så fattiga är inte hemmafruar då man antagligen har en man som kan försörja både sig själv, frun och resten av familjen.

Pensionen grundas på hur länge och hur mycket man arbetat och hur hög lön man haft. Män kan skilja sig och gifta om sig, och de brukar också dö före kvinnorna.

Du håller alltså inte med om att vuxna friska människor ska försörja sig själva? Det är nämligen den princip som gäller i Sverige nuförtiden.

kapuni skrev:

Alien skrev:skattebetalarna ska finansiera att kvinnor stannar hemma med barnen?

Ja varför inte? Att vara hemmafru är ju ett slitsamt jobb

Det är väl än slitsammare om man är ensamstående mor, men vad jag vet har ingen föreslagit att skattebetalarna ska betala lön för att de ska få stanna hemma.

Alien skrev:Pensionen grundas på hur länge och hur mycket man arbetat och hur hög lön man haft. Män kan skilja sig och gifta om sig, och de brukar också dö före kvinnorna.

Du håller alltså inte med om att vuxna friska människor ska försörja sig själva? Det är nämligen den princip som gäller i Sverige nuförtiden.

Om man inte har äktenskapsförord får man ju hälften av egendomen om man skiljer sig. Dör männen får man ju änkepension (eller fick, det är ju avskaffat i Sverige) och så får man ärva mannens förmögenhet.

Alien skrev:Det är väl än slitsammare om man är ensamstående mor, men vad jag vet har ingen föreslagit att skattebetalarna ska betala lön för att de ska få stanna hemma.

Nej det skulle väl knappast komma på tal nu förtiden.