KrigarSjäl skrev:Jag försöker alltid ge några kronor till de romska tiggare jag passerar när jag går ärenden i stan.

Men man kan ju inte ge till alla man möter, jag har varken råd eller tid med det.

Så varje gång jag passerar utan att ge nåt får jag nån skamkänsla som det är svårt att skaka av sig.

Vad har jag gjort för att förtjäna att födas som privilegierad (nåja) i Sverige med skolgång och välfärd?

Det är märkligt, jag reagerar totalt annorlunda. Vi i Sverige har liksom skapat en guldklimp som drar till sig såna som började i sämre miljöer. Vi kan inte ta hand om alla världens fattiga, inte ens alla EU:s fattiga.

De här romska tiggarna använder nån sjuk mekanism. De har lärt sig att det funkar här.

När jag mötte tiggaren vid systembolaget i dag, så skämdes jag över Sverige, att vi tillåter sånt här i vårt land. Tänk om vi skulle importera alla tiggare från Indien. För att tala om hur dåliga vi är. Att vi inte kan ta hand om hela världen.

Rothstein har en idé, förbjud att ge till tiggare. Jag tänker mig mer att utvisa alla tiggare som inte är svenska medborgare. Du är välkommen hit, som EU-medborgare, om du kan försörja dig själv, ungefär.

Det känns alltid genant att behöva förklara sånt här.

Frimodig

Nu låter du som en tvättäkta SDare...visst ska man ställa krav på andra EU-länder att ta hand om sin befolkning och ge fan i att diskriminera romerna...men nu rör det sig om människor i nöd och jag ser människor före jag ser Schengenavtal, statistik med mera.

KrigarSjäl skrev:Så varje gång jag passerar utan att ge nåt får jag nån skamkänsla som det är svårt att skaka av sig.

Jag med. Vi har inte förtjänat något. (Jag vill faktiskt gå längre och säga att ingen någonsin har förtjänat något. Men det är en filosofisk fråga som kanske passar bättre vid ett annat tillfälle.)

Frågan är väl: Varför gör jag inte mer? När det finns så många som far så illa, alldeles nära dessutom, borde jag inte göra allt för att hjälpa dem istället för att bekymra mig om mina egna vardagsproblem, som är helt triviala i jämförelse? Man kan tänka "jag måste ta hand om mig själv först för att kunna ta hand om andra" men det är ett ganska svagt argument när skillnaderna är så dramatiska. Och det faktum att vi inte kan hjälpa alla är också ett svagt argument. Man kan fortfarande hjälpa EN person, om så bara för stunden. Det är ett moraliskt dilemma att grubbla över. (Själv har jag inga moraliska principer, men jag har däremot empati.)

Aldrig.

Ifall någon av er kommit på en lösning på det där konstanta "borde göra mera", dela med er. Jag tar tacksamt emot.

KrigarSjäl skrev:Nu låter du som en tvättäkta SDare...visst ska man ställa krav på andra EU-länder att ta hand om sin befolkning och ge fan i att diskriminera romerna...men nu rör det sig om människor i nöd och jag ser människor före jag ser Schengenavtal, statistik med mera.

Vi tänker lite olika.

Jag blir extremt störd av tiggare. Jag börjar omedelbart fundera över vad jag har gjort för att de finns i mitt land. Har vår välfärd producerat tiggare?

Tiggeri är en mänsklig skam. Du förklarar ungefär att du är ett djur.

Det är den bilden av människor som vi har kämpat mot sen 1500-talet, ungefär.

Om man snackar politik. Jag tror inte det är lösning på diskrimineringen av romer i Ungern och Bulgarien, m.fl. att bjuda alla fattiga till Sverige.

Sen är det helt ok att låta som en tvättäkta sd-are i dina ögon. Det är bara en måttstock för din tankeförmåga. Har ingenting med mig att göra.

Jag har alltid varit fascinerad av den grejen. Andra jockar tror att deras åsikter om mig berättar nåt om mig. Nå, nej. Det berättar om deras tankeförmåga.

Sen är det kul när saker ställs på sin spets liksom.

(Ursäkta om jag är otrevlig.)

Frimodig

-Jag vet mycket väl att du inte är någon SDare. Tyckte bara du lät lite som en sån just här.

Ge efter förmåga. Släpp skammen för det du ändå inte kan göra något åt.

plåtmonster skrev:Ge efter förmåga. Släpp skammen för det du ändå inte kan göra något åt.

VM i klyschor?

Nja, i sak har han rätt. Det är bara det att jag har svårt att skaka av mig.

Nåjo, saken är väl rätt. Jag tvivlar på att det var avsikten, men min intelligens känns aningen ifrågasatt där. Ifall det där var allt som behövdes för att min situation skulle lösa sig skulle den ha varit löst för ½ år sedan. Det jag inte begriper är hur man ska genomföra det.

Meppe skrev:Ifall någon av er kommit på en lösning på det där konstanta "borde göra mera", dela med er. Jag tar tacksamt emot.

Meditation, men det tar tid innan man kommer dit. Läs Eckhart Tolles "Lev livet fullt ut" också.

KrigarSjäl skrev:-Jag vet mycket väl att du inte är någon SDare. Tyckte bara du lät lite som en sån just här.

Ok, hur löser man problemet med tiggare i Sverige?

Frimodig

plåtmonster skrev:Ge efter förmåga. Släpp skammen för det du ändå inte kan göra något åt.

Jag ger till en massa grejer. Men, Barnfonden är en bra idé, då stödjer man konkreta människor. Läkare utan gränser är helt ok, fast det är rätt abstrakt.
Jag ger ungefär 1800 kr per månad. Amnesty, unhcr, läkare utan gränser, sånt.

Frimodig

Meppe skrev:Det jag inte begriper är hur man ska genomföra det.

Ifrågasätt vad den rationella meningen med att känna skam för sådant som är opåverkat av ditt handlade? Ifrågasätt överhuvudtaget varför du känner saker och inte minst vad i dessa bottnar. Ofta kan det vara något man fått itrugat sig från föräldrar eller skola osv.

Frimodig skrev:

KrigarSjäl skrev:-Jag vet mycket väl att du inte är någon SDare. Tyckte bara du lät lite som en sån just här.

Ok, hur löser man problemet med tiggare i Sverige?

Frimodig

Ingen aning, men SD-alternativet att deportera folk är ingen lösning jag gillar.

Det är fattigdomen och diskrimineringen som är grundproblemet, inte tiggeriet.
Tiggeriet är verkan på orsak.

Det är väl orsakskedjan Diskriminering -> Fattigdom -> Tiggeri.

De har rätt att vara här som EU-medborgare. Eller trodde vi dumt när vi gick med att det bara skulle bli enklare för OSS att jobba och studera utomlands?

Samma som alltid. Man vill att bara rika ska ha rättigheter. Förr i USA fick man bara rösta om man hade mark.

plåtmonster skrev:Ge efter förmåga. Släpp skammen för det du ändå inte kan göra något åt.

Då är frågan "Vad är min förmåga?" I princip sträcker den sig ändå tills vi har lika mycket, jag och den jag ger till. Är jag beredd att avstå så mycket att vi blir jämställda?

Frågan om skuld och skam är svår. Den ställer moraliska frågor på sin spets. Har jag rätt till mer än någon annan - eller mindre? Är människor värda lika mycket? Eller olika?

Jag tycker att människor är värda lika mycket. Ändå avstår jag inte det jag har till dem som har mindre, inte ens till dem som har mycket litet. Lite av mitt överflöd ibland. För ett överflöd har jag även om jag med svenska mått mätt inte är välbeställd. Så länge jag kan ge utan att egentligen behöva försaka något själv ger jag av mitt överflöd.

Jo, jag känner både skam och skuld. Skuld för att andra har så lite och att så många far så illa. Skam över att jag inte lever upp till det jag egentligen tycker är rätt. Det är ett svårlösligt dilemma. Ingen mår bättre av det men jag kan inte släppa det ändå.

Jag känner väldigt ofta skam, det är en känsla som förföljer mig, jag tror iaf det är skam, känns ofta som att jag har gjort något fel när jag går hem från en skoldag.
Det är väl kanske inte en dominerande känsla, men den infinner sig ofta.
Har väldigt höga krav på mig själv.

kiddie skrev:

Samma som alltid. Man vill att bara rika ska ha rättigheter. Förr i USA fick man bara rösta om man hade mark.

Så var det även i Sverige eller att man fick fler röster ju mer egendom man ägde. Vi fick ju allmän rösträtt 1922 men har för mig att i och med att statarsystemet avskaffades så fick dom sista människorna rösträtt 1945. Men som sagt inte helt hundra.

Jeg føler skam når jeg har drukket for mye øl og skrevet utrivelig. Én gang kan gå an og unnskyldes, men ikke 100+. Det er skam(melig svakt.)

Klart man skäms om man gör eller säger något man ogillar själv. Den som saknar skamkänslor är väl en psykopat. Jag tror att religioner till stor del är orsaker till att känna skam.

slackern skrev:

kiddie skrev:Samma som alltid. Man vill att bara rika ska ha rättigheter. Förr i USA fick man bara rösta om man hade mark.

Så var det även i Sverige eller att man fick fler röster ju mer egendom man ägde. Vi fick ju allmän rösträtt 1922 men har för mig att i och med att statarsystemet avskaffades så fick dom sista människorna rösträtt 1945. Men som sagt inte helt hundra.

1945 fick de som erhöll fattigvård (dåtidens socialhjälp) eller var försatta i personlig konkurs rösträtt.