Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Ja, min mamma var hemmafru och de på barnavårdcentralen tjatade jämt om hur hemskt det var att hon berövade mig rätten att socialiseras på daghem. Det var den synen redan på 70-talet. Ledde tom att jag skickades till barnpsykolog för utredning ang min mentala hälsa.

Ja, med tanke på hur många yngre personer fungerar idag så bedömer jag att fler föräldrar borde vara hemma med barnen.
Sedan har jag i en annan tråd berättat att jag tycker inte om barn och vill inte ha något. Glad att det finna andra som tänker annorlunda.

Någonting som jag tycker är ganska ofattbart är Familjen Annorlunda mammorna som aldrig blir nöjda och vill skaffa fler och fler ungar. Känns det kul att få en trettonde bebis? Det måste vara som en tvångsneuros att man inte kan leva utan att vara gravid eller amma.

Nefarious skrev:hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Med tanke på hur det fungerar i dagsläget så kanske hemmaförälder är räddningen..

PMS-monstret skrev:Någonting som jag tycker är ganska ofattbart är Familjen Annorlunda mammorna som aldrig blir nöjda och vill skaffa fler och fler ungar. Känns det kul att få en trettonde bebis? Det måste vara som en tvångsneuros att man inte kan leva utan att vara gravid eller amma.

Ja inte fan verkar det friskt...hur ska de få TID till varje barn om de har tretton ungar?
Det enskilda barnet försvinner ju i skrik-kollektivet och föräldrarna måtte bli mer fotbollstränare än föräldrar i det sönderstressade överlastade hemmet.

Sen allt slitage, alla förbrukningsvaror, all markservice, allt som ska göras, ordnas, planeras...total mardröm om man frågar mig.

Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Ja det där är ett problem...den allmänna och rådande synen på dagis och skola är att barnet berövas något om det är hemma i stället. Det ska visst vara nyttigt med kamrater - även om barnet blir mobbat och har ont i magen varenda dag i kaos-skolan.

Det där tänket är ett problem som härrör från de folkhemska socialfascisterna Alva och Gunnar Myrdal.
För att vara socialdemokrater hade de två en fullständigt sanslös von oben-syn på människor.

Visst kan skolan vara mer givande i bildningssyfte. Men det beror ju också på förutsättningarna i skolan..

antonius skrev:

slackern skrev:Då kan man väl lika gärna avstå vaginalasamlag och köra analsex med en tjej i sådana fall.

Finns flera dokumenterade fall där man slaskat på med sädesvätska så några små sädesceller lyckas hitta in ändå, en del har ju stor produktion och sprutar ner allt och av de tusentals det är i en ordentlig urtömning och är då en liten "Bear Grylls" överlevare med så är en befruktning ett faktum, hepp. Behöver ju bara vara att man stimulerar kvinnan med fingrarna och råkar få med sig en liten gynnare, så kondom är nog säkrare även vid analsex, men den kan ju gå sönder...

Haha, jag fick mig ett gott skratt i alla fall Känns lite långsökt, jag känner i alla fall ingen som blivit på smällen efter analsex och det är inte direkt det hålet man inriktar sig på om man VILL bli gravid men shit happens kanske...

KrigarSjäl skrev:

PMS-monstret skrev:Någonting som jag tycker är ganska ofattbart är Familjen Annorlunda mammorna som aldrig blir nöjda och vill skaffa fler och fler ungar. Känns det kul att få en trettonde bebis? Det måste vara som en tvångsneuros att man inte kan leva utan att vara gravid eller amma.

Ja inte fan verkar det friskt...hur ska de få TID till varje barn om de har tretton ungar?
Det enskilda barnet försvinner ju i skrik-kollektivet och föräldrarna måtte bli mer fotbollstränare än föräldrar i det sönderstressade överlastade hemmet.

Sen allt slitage, alla förbrukningsvaror, all markservice, allt som ska göras, ordnas, planeras...total mardröm om man frågar mig.

Helt ofattbart, att laga köttfärssås och spaghetti för hela fotbollslaget måste vara en jättestor utmaning. Att tvätta alla ungarnas kläder och hitta strumpor som matchar och passar ihop skulle driva mig till vansinne! Tre ungar driver mig redan till vansinne, det var ännu värre när dom var yngre. Jag skulle inte skaffat så många barn om jag hade vetat om alla mina diagnoser. Familjen Annorlunda föräldrarna verkar i alla fall ganska lugna och sansade och även rätt så korkade och idiotiska. Livet är säkert enklare även om man har 13 barn om man inte har någon hjärnaktivitet överhuvudtaget och totalt saknar hjärnceller. Jag har minst två stycken hjärceller eftersom dom ständigt slåss med varandra

PMS-monstret skrev:Haha, jag fick mig ett gott skratt i alla fall Känns lite långsökt, jag känner i alla fall ingen som blivit på smällen efter analsex och det är inte direkt det hålet man inriktar sig på om man VILL bli gravid men shit happens kanske...

Det finns ett fall från Nederländerna, där en man anklagar sin hustru för otrohet, för hon blir gravid och barnet visar sig vara färgat, när det i själva verket var han som varit med en prostituerad som hade spermier från sin förra kund, som var en färgad, kvar under förhuden, (bara det alltså, duschar dom inte i Holland), så spermier kan leva längre än man tror utanför kroppen. Tänk på det när du går på badhuset och badar när en grupp tonåringar har grupp onanerat i det varma bubbelbadet, hahah

PMS-monstret skrev:Helt ofattbart, att laga köttfärssås och spaghetti för hela fotbollslaget måste vara en jättestor utmaning. Att tvätta alla ungarnas kläder och hitta strumpor som matchar och passar ihop skulle driva mig till vansinne! Tre ungar driver mig redan till vansinne, det var ännu värre när dom var yngre. Jag skulle inte skaffat så många barn om jag hade vetat om alla mina diagnoser. Familjen Annorlunda föräldrarna verkar i alla fall ganska lugna och sansade och även rätt så korkade och idiotiska. Livet är säkert enklare även om man har 13 barn om man inte har någon hjärnaktivitet överhuvudtaget och totalt saknar hjärnceller. Jag har minst två stycken hjärceller eftersom dom ständigt slåss med varandra

Vi har en städerska på jobbet som berättade att hon växte upp med 11 syskon, i en liten stuga i Finland, utedass ingen el. Men det var så att de äldre fick ta hand om de yngre, för ålderskillnaden var ju så stor mellan den äldsta och yngsta så det funkade bättre än man kan tro, säger hon. Tvärt om har de mycket stark samanhållning i familjen och tar hand om varann och hon har daglig kontakt med de flesta fast dom bor utspridda över hela Finland och Sverige...

Jag har fattat beslutet att jag inte vill ha barn. Kanske en katt till. Men definitivt inga barn. Jag värdesätter min frihet, det lilla ansvar jag har och min egen tid högre än önskan att leva med barn. Men det var först idag som jag insåg detta och nu har jag ont i magen. För jag älskar verkligen min fästman och sambo, som säkert går och hoppas på barn. Vi flyttade nyligen till en trea och har oskyddat sex. Han har uttryckt sin längtan efter barn och vi har pratat om allt
från barn namn till skolgång. Jag vill inte krossa hans drömmar och jag är livrädd för att han lämnar mig .

Hur berättar jag?

Det är väl bara att berätta så fort ni har tid att prata en stund. Ingen idé att dra ut på det.

Yumie: Jag förstår att det är svårt. Men jag måste instämma med föregående. Det kan bara bli värre om det drar ut på tiden.

antonius skrev:Men det var så att de äldre fick ta hand om de yngre, för ålderskillnaden var ju så stor mellan den äldsta och yngsta så det funkade bättre än man kan tro, säger hon.

Nu blir det lite off-topic kanske, men jag tror att det där med ålderskillnaden är viktigt. Jag tror att det bästa för alla egentligen är om alla åldrar blandas hela tiden. Barn, vuxna, gamlingar. Att samla en stor grupp barn i samma ålder som får interagera nästan bara med varandra hela dagarna (dvs skolan) är ungefär det sämsta man kan hitta på.

Yumie skrev:Jag har fattat beslutet att jag inte vill ha barn. Kanske en katt till. Men definitivt inga barn. Jag värdesätter min frihet, det lilla ansvar jag har och min egen tid högre än önskan att leva med barn. Men det var först idag som jag insåg detta och nu har jag ont i magen. För jag älskar verkligen min fästman och sambo, som säkert går och hoppas på barn. Vi flyttade nyligen till en trea och har oskyddat sex. Han har uttryckt sin längtan efter barn och vi har pratat om allt
från barn namn till skolgång. Jag vill inte krossa hans drömmar och jag är livrädd för att han lämnar mig .

Hur berättar jag?

-Pang på rödbetan bara.
Ärlighet är det viktigaste i såna här frågor.

Jag raggar aldrig upp damer som jag vet vill ha barn i framtiden.

Oskyddat intimumgänge?

I din situation låter det som en abort waiting to happen.

spejare skrev:Nu blir det lite off-topic kanske, men jag tror att det där med ålderskillnaden är viktigt. Jag tror att det bästa för alla egentligen är om alla åldrar blandas hela tiden. Barn, vuxna, gamlingar.

Nu blir väl alla trött på mitt eviga tjat om vårt ursprung, som den amatör antropolog jag låtsas vara, men det var så människor levde ursprungligen i små klaner för att överleva, vi har en inbyggd gruppmentalitet, vi är som vargar som söker sin flock, vi hade gått under annars...

Nu har jag berättat och det gick bra. Kopparspiral nästa.

Yumie skrev:Nu har jag berättat och det gick bra. Kopparspiral nästa.

Grejt, det får bli handjobb tillsvidare...

Nefarious skrev:Ni ska veta vad ifrågasatt man blir som hemmaförälder! Nä det förstår ju vem som helst att det inte kan vara sunt, hur ska barnen kunna lära sig något utan pedagoger och läroplaner?

Å ena sidan ska man tycka synd om de kvinnor som varit hemmafruar och därför får låg pension. Samtidigt får man itne avråda kvinnor från att vara hemmafruar så att de slipper bli fattigpensionärer. Ingen som ser dubbelmoralen här?

Kvinnornas låga pensionsnivåer är en direkt följd av lägre inkomster och mer deltidsarbete än män.

http://www.svd.se/naringsliv/investera/ ... 268342.svd

Vad beträffar daghemsvistelse så har undersökningar visat att de barn som gått på daghem har det lättare i skolan. Men det kan ju utjämnas senare.

För min del har jag aldrig förstått de mammor som så självsäkert säger att de minsann kan ta hand om sina barn mycket bättre själva än någon förskola. Overconfident, tycker jag. Jag lämnade mitt barn till dagis med en lättnadens suck. Förhoppningsvis skulle mitt barn bli mer lyckad an jag!

Nu är det ju inte bara "pedaogoger och läroplaner" som är bra med daghem. Jag jämför med förr i tiden, när barn inte bara hade sin mor omkring sig på dagarna utan även far, syskon och ev tjänstefolk. Jag tyckte inte jag kunde ersätta allt detta.

KrigarSjäl skrev:Ja inte fan verkar det friskt...hur ska de få TID till varje barn om de har tretton ungar?
Det enskilda barnet försvinner ju i skrik-kollektivet och föräldrarna måtte bli mer fotbollstränare än föräldrar i det sönderstressade överlastade hemmet.

PMS-monstret skrev:Någonting som jag tycker är ganska ofattbart är Familjen Annorlunda mammorna som aldrig blir nöjda och vill skaffa fler och fler ungar. Känns det kul att få en trettonde bebis? Det måste vara som en tvångsneuros att man inte kan leva utan att vara gravid eller amma.

Vilken minst sagt nedlåtande (och medelssvenssonaktig) inställning till människor som bryter mot normen. Tänk om barn är deras specialintresse, varför skulle det vara mer neurotiskt än att inte vilja ha barn alls för att det konkurrerar med ens specialintressen och egentid? Det är bra att människor är olika, och inte alla absolut vill ha två barn, varken mer el mindre. En del vill inte ha några barn alls (rätt många här på forumet t ex), en del vill bara ha ett barn, många vill ha två barn, några vill ha tre el fyra, och några få vill ha riktigt många barn. Eftersom de är så få så blir det inte överbefolkning pga dem. I genomsnitt har jordens föräldrar numera 2,5 barn, hörde jag just Hans Rosling föreläsa på TV.

Barnen är inte heller helt beroende av sina föräldrars uppmärksamhet, det finns alltid syskon att prata/umgås med.

Det är kanske inte så givande på sikt för barnen att föräldrarna gillar att producera många sådana. Att skaffa barn är lätt, att fylla de med en givande uppväxt kräver engagemang, tid och pengar. Har man fler barn än resurser så blir någon lidande. Syskon saknar också oftast den livserfarenhet som barn kan behöva. Inte minst när det gäller omdöme, omtanke och kurage. Nåja den senare förmågan kanske inte är så åldersberoende ..

Alien skrev:

KrigarSjäl skrev:Ja inte fan verkar det friskt...hur ska de få TID till varje barn om de har tretton ungar?
Det enskilda barnet försvinner ju i skrik-kollektivet och föräldrarna måtte bli mer fotbollstränare än föräldrar i det sönderstressade överlastade hemmet.

PMS-monstret skrev:Någonting som jag tycker är ganska ofattbart är Familjen Annorlunda mammorna som aldrig blir nöjda och vill skaffa fler och fler ungar. Känns det kul att få en trettonde bebis? Det måste vara som en tvångsneuros att man inte kan leva utan att vara gravid eller amma.

Vilken minst sagt nedlåtande (och medelssvenssonaktig) inställning till människor som bryter mot normen. Tänk om barn är deras specialintresse, varför skulle det vara mer neurotiskt än att inte vilja ha barn alls för att det konkurrerar med ens specialintressen och egentid? Det är bra att människor är olika, och inte alla absolut vill ha två barn, varken mer el mindre. En del vill inte ha några barn alls (rätt många här på forumet t ex), en del vill bara ha ett barn, många vill ha två barn, några vill ha tre el fyra, och några få vill ha riktigt många barn. Eftersom de är så få så blir det inte överbefolkning pga dem. I genomsnitt har jordens föräldrar numera 2,5 barn, hörde jag just Hans Rosling föreläsa på TV.

Barnen är inte heller helt beroende av sina föräldrars uppmärksamhet, det finns alltid syskon att prata/umgås med.

Det är inte meningen att föräldraansvaret ska lämpas över på syskon och det säger sig självt att en trettonbarnsfamilj kräver enorma resurser.

Varifrån ska föräldrarna få pengar om inte båda arbetar på heltid?
När ska de få tid till var och en om de arbetar på heltid?

Tretton ungar i varierande åldrar som springer förbi varandra och har behov. I samma hus.
Vilken sorts trivsel blir det i huset?

Jag kan bara se en massa markservice, slitage, kompromisser, tidsbrist, platsbrist, resursslukande och minibussande när jag hör om såna här storfamiljer.

Religiöst vanvettiga som inte tror på preventivmedel och sunt förnuft lär ha en tendens att skaffa många barn. Bara en sån sak.

Bra att det gick bra att berätta för killen. Mycket bättre än bli gravid med ett barn du inte vill ha.

Jag har aldrig funderat på barn. Det har bara varit helt naturligt för mig att inte vilja ha barn, precis som vissa inte kan tänka sig att vara barnlösa. Jag har fullt upp med mitt eget liv, det går inte att passa in fler personer, och jag vill inte det heller. Jag vill ha mitt eget liv bara till mig själv!

Tycker det är helt OK att tänka så, inte så att vi är en utrotningshotad art...