När känner du skam?

av **Myrkr** » 2014-10-05 1:13:24

Miche skrev:
Myrkr skrev:Skam är inte en kulturellt påhitt
Kanske inte men det utnyttjas väldigt mycket för att kontrollera människor, inte minst i religiösa sammanhang.

Ja, som jag sa så skiljer det ju sig från kultur till kultur vad man skäms för - beroende på vad man vill kontrollera - men själva funktionen i sig är lika medfödd som glädje eller rädsla, som ju också kan utnyttjas för att kontrollera andra.

av **BloodyPirate** » 2014-10-05 1:38:37

Myrkr skrev:
Miche skrev:
Myrkr skrev:Skam är inte en kulturellt påhitt
Kanske inte men det utnyttjas väldigt mycket för att kontrollera människor, inte minst i religiösa sammanhang.

Ja, som jag sa så skiljer det ju sig från kultur till kultur vad man skäms för - beroende på vad man vill kontrollera - men själva funktionen i sig är lika medfödd som glädje eller rädsla, som ju också kan utnyttjas för att kontrollera andra.

Håller med Myrkr där! Väldigt många djur kan känna skam och det gör de oavsett religion m.m. Sen skäms t.ex. en hund över att ligga på soffan om den inte får det i ett hem och en annan hund kanske skäms för att den bitit sina syskon för hårt när de lekte ute i det vilda.

av **plåtmonster** » 2014-10-05 1:41:34

Skam finns säkert naturligt (medfött) men det nyttjas friskt av kulturer som har ett sjukt system av företeelser det är bestämt att man skall skämmas för.

av **Myrkr** » 2014-10-05 1:49:58

Ja, men precis som olika kulturer finner olika saker roliga, finner vi olika saker skamliga.
Vi lär oss inte att känna skam, vi lär oss vad vi känner skam inför, vilket är en väsentlig skillnad.

av **BloodyPirate** » 2014-10-05 1:54:41

Du är verkligen på hugget idag! Här behöver man inte ens skriva för du tar orden ur min mun. Skulle nog snarare kalla det för en fråga om uppförande. Märkligast är nog de som aldrig lärt sig att just uppföra sig...

av **kiddie** » 2014-10-05 2:09:58

Att känna att jag gjort fel eller känna skuld tycker jag inte är skam. Ingen annan behöver tycka något om det jag gjorde, tvärtom kanske de viftar bort det och tycker att det var väl inte så farligt. Men jag har brutit mot mina egna regler och mår dåligt pga det.

Om vi förutsätter att pinsamhet är en mild form av skam så handlar det mer om vad andra tycker och mindre om mina inre regler. Säg att jag tar psykofarmaka, känner mig inte skyldig för det, känns inte som jag gör fel inför mig själv. Så kanske någon jag känner kommer över den informationen om mig och det hela blir pinsamt, beroende på samhällsklimat eller kanske vad man tycker just i det sällskapet t o m skam. Men det kommer utifrån, inte från mig. Det kommer från vad gruppen tycker.

Jag har nog ingen stark gruppkänsla så skamkänslan kan inte bli annat än ytlig. Jag struntar i vad de tycker förutom just att det blir pinsamt och jobbigt. Andra kan nog uppleva mycket djupare skam.

av **plåtmonster** » 2014-10-05 2:59:00

Om man äter psykofarmaka så är den allmänna opinionen att man inte är en riktig människa och därmed underlägsen. Är man inte en fullständig människa enligt det rådande idealet skall man förstås känna skam.

Människor som mår bra trots att de inte uppfyller samhällets ideal eller svarar på subtila dominanssignaler väcker sannolikt aggressioner eftersom de med eget inbillat högre steg i den sociala hierarkin känner att de måste fastställa ordningen handgripligen.

av **Myrkr** » 2014-10-05 3:00:11

kiddie skrev:Jag har nog ingen stark gruppkänsla så skamkänslan kan inte bli annat än ytlig. Jag struntar i vad de tycker förutom just att det blir pinsamt och jobbigt. Andra kan nog uppleva mycket djupare skam.

Förutsättningarna måste nog finnas ja, precis som sorg förutsätter att man har något att mista - men förmågan finns nog där oavsett, bara att tillfälle aldrig ges. Kanske klarar man sig bättre utan.

av **Myrkr** » 2014-10-05 3:03:03

plåtmonster skrev:Om man äter psykofarmaka så är den allmänna opinionen att man inte är en riktig människa och därmed underlägsen. Är man inte en fullständig människa enligt det rådande idealet skall man förstås känna skam.

Människor som mår bra trots att de inte uppfyller samhällets ideal eller svarar på subtila dominanssignaler väcker sannolikt aggressioner eftersom de med eget inbillat högre steg i den sociala hierarkin känner att de måste fastställa ordningen handgripligen.

Får känslan av att du tillhör den förra kategorin men desperat vill tillhöra den senare.

av **plåtmonster** » 2014-10-05 3:06:51

Du är ute och cyklar och min person vart inte relevant för resonemanget. Exemplet refererade till det kiddie nämnde.

av **kiddie** » 2014-10-05 5:15:55

plåtmonster skrev:Människor som mår bra trots att de inte uppfyller samhällets ideal eller svarar på subtila dominanssignaler väcker sannolikt aggressioner eftersom de med eget inbillat högre steg i den sociala hierarkin känner att de måste fastställa ordningen handgripligen.

Så det är därför folk blir så förbannade på mig? För att jag inte ser ner på mig själv? Ja hur man än vänder sig har man arslet bak.

av **osäker** » 2014-10-05 8:53:06

Konstiga svarsalternativ. Jag känner stolthet över mina privilegier (främst min kognitiva styrka) och skam över mina tillkortakommanden (främst min sociala svaghet).

av **spejare** » 2014-10-06 19:24:34

Jag skäms för att jag är jag. Det har jag gjort så länge jag kan minnas. Det finns inget rationellt skäl, men det hjälper inte.

av **Braincandy** » 2014-10-06 19:31:06

Förstår inte svarsalternativen så kan inte rösta...

När det gäller själva frågan: Skam kan jag känna när jag misslyckas med någonting. Fast det beror på vad, exakt vad som bestämmer saken är jag osäker på.

av **Charlie72** » 2014-10-06 20:21:26

Att vara Svensk ser jag som skam :-)063

av **slackern** » 2014-10-06 20:24:00

Charlie72 skrev:Att vara Svensk ser jag som skam

Varför det? Det är väl underbart? I och för sig så är ju inte vintrarna så trevliga här, känns dock inte relevant i frågan.

av **Frimodig** » 2014-10-06 20:34:30

utanforskapad skrev:Har du någon skam i kroppen?

Moderator atoms - förtydligade rubriken.

Intressant fråga, fast alternativen är bull. (bull är början på bullshit, som ungefär betyder total smörja, fast det beror delvis på kontext)

Jag tror att de tillfällen där jag känner skam, är de tillfällen då jag inte lever upp till mina egna normer. Vad andra tycker är deras problem.

Sen är skam en känsla som kan komma långt efteråt, när man förstår vad man var del i. När man förstår vad ens tänkande ingick i för sammanhang.

Ledsen att jag bökar till det.

Intressant fråga, som sagt.

Frimodig

av **hustomten** » 2014-10-06 21:04:27

Jag får inte ihop frågan med svarsalternativen, finns liksom inget svar jag kan välja :-)006

av **spejare** » 2014-10-06 21:10:37

Frimodig skrev:Sen är skam en känsla som kan komma långt efteråt, när man förstår vad man var del i.

Ja det där har hänt mig några gånger. Då känner jag mig extra aspig.

av **Meppe** » 2014-10-06 21:15:08

Svarsalternativen begriper jag inget av, men svaret på nya rubriken är hela tiden.

av **KrigarSjäl** » 2014-10-06 21:17:06

Jag försöker alltid ge några kronor till de romska tiggare jag passerar när jag går ärenden i stan.

Men man kan ju inte ge till alla man möter, jag har varken råd eller tid med det.

Så varje gång jag passerar utan att ge nåt får jag nån skamkänsla som det är svårt att skaka av sig.

Vad har jag gjort för att förtjäna att födas som privilegierad (nåja) i Sverige med skolgång och välfärd?

av **Frimodig** » 2014-10-06 21:19:09

spejare skrev:
Frimodig skrev:Sen är skam en känsla som kan komma långt efteråt, när man förstår vad man var del i.

Ja det där har hänt mig några gånger. Då känner jag mig extra aspig.

Jag tror inte det har med asperger att göra, det är nåt allmänt mänskligt fenomen.

Folk fattar, långt efteråt, vad de var en del av. Jag var maoist i 10 år, 66-76, sen uteslöt jag mig. Jag fattade omedelbart att jag valt fel, fast jag fattade inte varför. Det har tagit mig resten av livet att någorlunda förstå varför, och hur felen såg ut. Alltså stora språnget och kollektiviseringen och de andra massmorden.

Frimodig

av **spejare** » 2014-10-06 21:22:30

Frimodig: Aha. Ja det har du nog rätt i, men vi tänker på olika saker. Jag tänkte mer på triviala sociala situationer och missförstånd.

av **slackern** » 2014-10-06 21:22:43

KrigarSjäl skrev:Jag försöker alltid ge några kronor till de romska tiggare jag passerar när jag går ärenden i stan.

Men man kan ju inte ge till alla man möter, jag har varken råd eller tid med det.

Så varje gång jag passerar utan att ge nåt får jag nån skamkänsla som det är svårt att skaka av sig.

Vad har jag gjort för att förtjäna att födas som privilegierad (nåja) i Sverige med skolgång och välfärd?

Problemet med att ge pengar till tiggare är att man stödjer den organiserade brottsligheten. Så jag tycker absolut inte att du behöver känna skuldkänslor för att du inte ger pengar till alla tiggare. Jag själv tycker att det är djupt tragiskt att det finns sådan fattigdom i Europa eller resten utav världen.

Tiggare som gått till polisen berättar för DN att det finns män som erbjuder resor till Sverige med löften om att stora pengar finns att tjäna. Männen lägger ut pengar för resan och även för en kostnad för själva trottoarplatsen – pengar som personen blir tvungen att tigga ihop under de två första veckorna, annars växer skulden. Kostnaden för en bit trottoar i storstaden kan enligt tiggarna som DN talat med kosta mellan 400 till 1.000 kronor i månaden.Uppgifter om 2.000 kronor förekommer också, men det är oklart hur många veckor den ”hyran” täcker. Många av dem som kommer hit har inte den blekaste aning om hur mycket den summan motsvarar i bulgariska lev eller rumänska lei – de kan varken läsa, skriva eller räkna.

Andra personer som kommit till Stockholm för att tigga eller spela musik på egen hand berättar för DN att de under det senaste året blivit tvingade att betala en avgift till en ”okänd man som hälsat på”.

– Jag har spelat musik här i flera år, men den här sommaren kom en man och krävde mig på 1.000 kronor för att jag skulle få stå och spela på platsen i city, säger en rumänsk man.

– När jag skulle tigga i Huddinge kom en man och krävde mig på 1.000 kronor för att få sitta där jag gjorde, berättar en kvinna.

http://www.dn.se/sthlm/sa-tvingar-de-ti ... tt-betala/