Björne skrev:"... försöka överbrygga det gap den här väl inarbetade totala oförståelsen från naturvetarsidan utgör" Nej, jag har ingen aning om vad du menar. Min lilla hjärna klarar inte av såna här komplicerade saker.

Det finns en tradition inom naturvetenskap att betrakta bara fysikens metoder som vetenskapliga/vetenskap. Så fysikens metoder, och det fysik-nära blir nåstan arketypen för "vetenskap". Vilket också leder till att man på engelska kallar bara naturvetenskap för science.

På svenska heter science naturvetenskap. Inte vetenskap. Inom icke-naturvetenskap har ett antal metoder utvecklats som inte är vare sig experimentella eller statistiska. Men just genom att deras vetenskaplighet "garanteras" av att man följer de regler för metoderna som finns, kan man kalla dom vetenskap. Enligt vedertaget svenskt språkbruk.

Varje akademisk disciplin har sina metoder och sina regler. Man kan diskutera ifall de är adekvata och rimliga.

Ganesh skrev:

Björne skrev:"... försöka överbrygga det gap den här väl inarbetade totala oförståelsen från naturvetarsidan utgör" Nej, jag har ingen aning om vad du menar. Min lilla hjärna klarar inte av såna här komplicerade saker.

Det finns en tradition inom naturvetenskap att betrakta bara fysikens metoder som vetenskapliga/vetenskap.

Det stämmer inte. Var det det Zombie menade, då har han också fel. Man kan inte bara häva ur sig påståenden utan att ha några belägg att komma med. Det är högst ovetenskapligt.

Ganesh skrev:Det finns en tradition inom naturvetenskap att betrakta bara fysikens metoder som vetenslapliga/vetenskap.

Och det med rätta!

nallen skrev:

Ganesh skrev:Det finns en tradition inom naturvetenskap att betrakta bara fysikens metoder som vetenslapliga/vetenskap.

Och det med rätta!

Instämmer. Det finns massor av skit inom humanistisk forskning som aldrig skulle accepterats med mera rigorösa krav. Bra exempel är genusforskning och sociologi.

nallen skrev:

Ganesh skrev:Det finns en tradition inom naturvetenskap att betrakta bara fysikens metoder som vetenslapliga/vetenskap.

Och det med rätta!

Det finns en massa saker som inte skulle undersökas om man bara fick använda "fysikens regler".

Dvs man måste använda metoder som är relevanta för det man ska undersöka.

Och vilka fråggeställningar i en undersökning beror ju på vilket syfte man har.

Vill man undersöka tex varför många ungdomar mår dåligt är tex djupintervjuer en utmärkt metod. Massdataundersökningar har naturligtvis också en plats. De kompletterar varandra.

Djupintervjuer och massdataundersökningar ger olika sorters information. Som kan komplettera varandra.

Alternativet är ju att vissa saker förblir oundersökta. Är det bra?

Jag tog upp studien mer som ett underlag för diskussion och ville veta om det som stod i pressmeddelandet stämde med annars kvinnors erfarenhet här på forumet. Jag hade alltså ingen som helst avsikt att komma in på vetenskaplighet. Men när det nu är det ni vill så kan vi göra det. Och så lämnar vi detta med feministiskt bias för jag har redan sagt vad jag tycker om det.

Att jobba med statistiskt relevanta urval har nog sin plats men det finns många saker jag inte tror att man kan fånga i en enkät. Människors religiösa övertygelser exempelvis. Det få man i så fall göra genom att plocka ut ett antal inslag i religionen eller olika religioner och få personerna att yttra sig om det. Men hur fångar man då sammanhanget som dessa olika inslag ingår i? Ibland är som Ganesh antyder djupintervjuer enda metoden för att få fram viss sorts information.

Ganesh skrev:Alternativet är ju att vissa saker förblir oundersökta. Är det bra?

Nej, alternativet är att man gör seriösa undersökningar men inte kallar dem eller resultaten av dem vetenskap såvida de inte uppfyller gängse krav på, till exempel, förutsägelseförmåga och falsifierbarhet.

Ta frimärkssamlande som (ett mindre eldfängt) exempel. Det kan vara hur seriöst som helst men det är fortfarande inte vetenskap - på grund av att samlandet inte ger upphov till teori som förutsäger (nya) fenomen som kan undersökas och befinnas sanna eller falska.

Zombie skrev:http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_metod med vidarelänkar.

En sådan här avhandling skulle man kunna tänka sig använda till exempel hermeneutiska och/eller GT-metoder. Kanske finns andra som vore ännu mer närliggande, jag är som sagt rostig.

Tack för länken, tills vi har kraft att försöka förstå varandra! Jag påpekar kitsligt nu att både hermeneutiska och GT-metoder verkar lämna fältet fritt för vem som helst att med lika stor rätt omtolka data och erkänna eller ogiltigförklara någon annans datatolkning och slutsatser. Vilket gör att jag inte kan erkänna dem som "vetenskapliga".

Syftet med "Vetenskap", som jag definierar den, är fred och förbättrat utnyttjande av resurser. Vilket kan vara två synonymer.

"Vetenskap" definierar jag därför som databehandling syftande till att finna data och slutsatser som ingen tänkande varelse är fysiskt/psykiskt förmögen att ifrågasätta. Vetenskapliga resultat blir ju då nämligen omöjliga att bråka om och kan också ge de absolut enda sätten att nå varje visst utnyttjande av resurser.

Som sagt, mer om det när alla orkar.

Bump!

Det verkar som somliga anser att endast naturvetenskap är "riktig vetenskap". Wikipedia har följande definition:

Vetenskap är produktion av tidigare okänd kunskap med systematiska metoder. Vetenskapliga metoder innefattar en kombination av

empiri (prövande av hypoteser, teorier, modeller och lagar genom experiment, observation, mätning, datainsamling och konfirmativ dataanalys) och
deduktion (formulering av nya hypoteser genom logisk slutledning, matematisk härledning av samband, teoretiskt modellbygge, explorativ dataanalys och upptäckt av nya samband).

Vetenskap är sådan forskning som har publicerats i vetenskapliga publikationer. Vanliga publikationskriterier innefattar att arbetet granskats av oberoende referenter och/eller av en opponent vid annan institution. Granskaren skall kontrollera bedömningskriterier som att argumentationen är saklig, att resultat och slutsatser har ett nyhetsvärde, att publikationen refererar och bygger vidare på annan forskning inom området, samt att systematiska metoder har använts och redovisats på ett sätt så att andra kan reproducera resultaten och bedöma slutsatsernas tillämplighet och tillförlitlighet.

Men varför skulle inte socalvetenskap och humaniora vara riktig vetenskap? För att det inte förekommer experiment som kan upprepas av andra forskare?

Man kan fundera på varför den naturvetenskapliga metoden slog igenom på runt 1300-talet och andra genrer tog efter den modellen olika bra.

Alien skrev:Men varför skulle inte socalvetenskap och humaniora vara riktig vetenskap? För att det inte förekommer experiment som kan upprepas av andra forskare?

Ja, bland annat. Det är ju just kombinationen av möjligheten till objektiva (och därmed upprepningsbara) observationer och kvantitativa förutsägelser avseende framtida observationer (det vill säga falsifierbar teoribilning) som skiljer vetenskap från andra aktiviteter.

Men det har vi ju egentligen redan rett ut, i den här tråden till och med.

Denna tråden kan så fruktansvärt lätt övergå i filosofi och definitionsfrågor. Man kan tala vidare om vad som kan definieras som "riktig", skulle det vara något konkret som går att urskilja eller uppfatta av någon av våra sinnen? Kan detta i sådana fall inte triggas igång vid stimuleringar av olika områden i hjärnan och då uppfattas som något verkligt? Är inte alla människors sätt att se på det riktiga och verkliga tillräckligt olika för att benämningen ska bli till något abstrakt i rena allmänheten och därför inte kan benämnas som vetskap. Vi vet alldeles för lite om historia, men vi inbillar oss veta så mycket, historian vi lär oss är främst, nästan enbart och speciellt den äldsta, skriven av vuxna män som antingen var religiösa eller högre i klasssamhället- detta skulle alltså vara ett par människors uppfattning av världen. Den riktiga vetenskapen på den tiden överensstämmer i få fall med den vetenskap vi tror oss ha idag.

Vi är barn av vår tid. Produkter av vår omgivning, våra intag, hormoner, vårt sätt att bruka hjärnans tänke- och uppfattingsförmåga på.
De fem sinnena är modifierbara.
Vi uppfattar saker och ting olika, alla individer, oavsett art, ser världen på att annorlunda sätt. TROR JAG, jag kan inget bevisa, för det är i min mening omöjligt att bevisa något. Sanning är tillfällig och bristfällig.
Citerar fint; Det finns ingenting med säkerhet vi vet, förutom att vi ingenting med säkerhet vet.

Allt förändras. Synen på vad som är riktigt och vetenskap är olika i folks ögon, det är även temporärt och förändras i tiden allt med människan, vårt samhälle, kapital, population och vad olika regioner av världen väljer att undervisa.

Jag anser att det som är närmst till riktig vetskap är det som är rationellt då det följer ett tydligt mönster i den grövre majoriteten- nästintill hundra procent, men det kommer aldrig finnas någonting som är helt säkert.
- Inte ens faktumet att vi kommer dö, då jag inte ens är säker på att jag lever.

nallen skrev:

Alien skrev:Men varför skulle inte socalvetenskap och humaniora vara riktig vetenskap? För att det inte förekommer experiment som kan upprepas av andra forskare?

Ja, bland annat. Det är ju just kombinationen av möjligheten till objektiva (och därmed upprepningsbara) observationer och kvantitativa förutsägelser avseende framtida observationer (det vill säga falsifierbar teoribilning) som skiljer vetenskap från andra aktiviteter.

Men det har vi ju egentligen redan rett ut, i den här tråden till och med.

Fast det går att göra sådana experiment även inom humaniora och psykologi. Problemet är snarare att den metoden sällan används, utan att det mesta är datamining och saknar både teori och vettig metod.

rdos skrev:Fast det går att göra sådana experiment även inom humaniora och psykologi.

Att göra objektiva observationer inom såna flumämnen tycks mig vara tämligen omöjligt och jag har aldrig hört talas om att någon skrivit ner differentialekvationerna som beskriver till exempel tandläkarskräck eller amerikanska smeders känslor för grönsaker på 1880-talet.