Finns det någon Aspergare här som har erfarenhet av att bo i ett studentboende (korridor, t.ex.)?

Jag har studerat 2 (snart 3) terminer med kurser på universitet, men skulle vilja gå ett program. Problemet är att de program jag skulle vilja gå inte finns i närheten där jag bor, vilket betyder att jag skulle behöva flytta. En riktig lägenhet har jag inte råd med eftersom jag inte har någon annan inkomst än studiemedel, så mitt alternativ skulle isåfall bli en studentlägenhet eller studentrum i korridor.

Det jag oroar mig för är hur det skulle gå för mig (som aspergare med vissa egenheter) att bo på ett sådant ställe. Jag oroar mig mest över hur det skulle vara att dela kök och badrum. Tydligen så är fester också vanligt förekommande flera gånger i veckan, vilket jag inte alls har intresse av.

Jag bodde i studentkorridor (Lappis, Stockholm) i fem år. Det var nog en ovanligt lugn korridor, de flesta som bodde där var i sina egna rum mest hela tiden. I det gemensamma köket åts i stort sett bara frukost. Under alla år jag bodde där hade vi ett gemensamt möte där någon beklagade sig över att vi inte var mer sociala. En fest arrangerades (bara en enda fest på fem år!) men jag kunde inte vara med, då jag var upptagen på annat håll. Själv trivdes jag rätt bra med det minimala sociala livet; det sociala var på ungefär samma nivå som mellan grannarna i ett vanligt hyreshus. Man sa "hej" när man mötte någon, och så var det inte så mycket mer. Detta var på 1980-talet.

Finns studentlägenheter med eget kök och egen toa och dusch.

Man kan säga att hygienvanorna skiljer sig åt medan de gemensamma utrymmena får hygienvanan hos de med lägst ambition

Moggy skrev:Finns studentlägenheter med eget kök och egen toa och dusch.

Egen toa och dusch tror jag nog att de allra flesta studentrum är utrustade med. Det är bara köket som brukar vara gemensamt i en studentkorridor.

Tack för svaren!

Moggy skrev:Finns studentlägenheter med eget kök och egen toa och dusch.

Här i Stockholm är det varken enkelt eller billigt att få tag i en studentlägenhet med kök. Man får nog räkna med ett par års kötid (man måste studera på universitet eller högskola samtidigt) och sedan 4.000-8.000:- i hyra varje månad.

Har funderat på om jag kanske skulle ansöka om någon form av LSS-boende, då jag ändå har 5h boendestöd varje vecka. Jag misstänker dock att de skulle neka mig bara för att jag anses fungera "för normalt" fastän jag behöver ganska mycket anpassning och stöd i vardagen.

Det är inte lätt att vara en arbetslös student som inte passar in i samhällets normer..

Nu har jag ingen officiell diagnos, men jag har bott i studentlägenheter i två omgångar.
Första perioden var i en korridor med fyra lägenheter och gemensamt kök, toa/dusch delades med närmaste grannen. Jag var några år äldre än korridorarna och tycker att det fungerade ganska OK, man fick ju gratisumgänge med dem och deras kompisar ibland. Tyvärr delade jag bardum med en fransman, oklart vad han studerade egentligen - han tycktes mes sova och röka braj. De andra två var bra folk som man kunde snacka lagom mycket med. Fester var det ju ibland, men inte mer än en gång var sjätte vecka eller något sånt.

Andra perioden bodde jag i egen studentlägenhet med kokvrå. Det fungerade som mer eller mindre vilken annan lägenhet som helst bortsett från att det var lite mindre och hade snabbare nätkontakt. Jag hade inte särskilt mycket kontakt mer de övriga ca 300 studenterna i samma huspar.