Vet inte hur det är för andra boendestödjare, men min jobbar annars som personlig assistent så hans schema är väldigt ojämnt. Inga kafferaster och sånt där.
Sen får jag delvis praktisk hjälp med. Det är ju inte så att han (eller min kontaktperson härpå stödboendet) sköter all städning tex, men de gör vissa delar utav städningen, så vi liksom hjälps åt. Man får ju inte så mkt tid/vecka. (sammanlagt 3 timmar).

Hej!

Ja, jag har fattat det som att boendestödet som kommer in och stöttar, även får hjälpa till praktiskt så att man hjälps åt. Boendestödet kan t.ex. ta loss badkarsfronten när man ska städa badrummet, eller göra rent spisen medan man själv diskar. Då flyter allt på bättre.

Jag har varit med om stöd i hemmet där personalen bara är igångsättare, och står med armarna i kors. De pekar: "där har du missat att dammsuga", det är det enda de får göra. Man kan snacka skit med dom, men handgripligen får dom inte hjälpa till ens med smågrejor som man inte klarar av, om röret till tvättstället kärvar så att det är svårt att få loss när det ska rengöras så får dom inte hjälpa till utan kan ge rådet att fråga nån annan om hjälp.

Därför är det rätt viktigt när man får boendestöd, att även om dom mest ska peppa och inte göra jobbet åt en, så ska det ändå inte vara nån som står med armarna i kors och inte får lyfta ett finger. Det är bättre om dom får komma hem och vara en del i det som ska göras, samarbete är trevligare än att dom står med armarna i kors och inget gör.

Fast jag har varit med om boendestödtjejer som säger "det är inte värt vi tar bort badkarsfronten, det är inte säkert vi får dit den igen, sånt där gör alltid min man". Så det är olika, beror på vem man får.

Nej, jag har inte boendestöd och kommer troligen aldrig ha. Jag har provat lite olika varianter, men det var rätt länge sen och det kan ju ha ändrats.

Lilla Gumman

I Norrköping får dom hjälpa till. Dom får torka disken om det kan hjälpa en bättre tex. Min ena boendestödjare dammsög hos mig medan jag diskade en gång. Det ingick i hans arbetsuppgifter att ställa upp så. Och jo han var boendestödjare.

Det är en individuell prövning från en brukare till en annan vad som ska ingå i stödet. Det beror alltså på vilket stöd man bedöms behöva så får man det stödet oxå.

I Övik städade vi tillsammans, vi kunde sitta och gå igenom papper,
vi kunde sitta och bara prata.

Här i Sala är det Hemtjänst men jag brukar kalla de boendestöd genom hemtjänst,
dock är det individuellt upplagt så deras 75 minuter städ o.s.v gäller inte mig då, blir inte mycket städ här, sånt blir det då jag rensat ut och fått lite bättre utrymme.

Senast satt vi bara och pratade om hur senaste veckan varit med badhusbesök och
lite andra diskussioner, nu på måndag kommer person nummer 2, får se om vi ska vara produktiva eller om vi ska kolla lite papper och kvitton, kolla lite kläder kanske.

Men min ordinarie har lärt känna mig och vet att det handlar mer om socialt stöd och att kunna planera och fundera ihop saker och ting tillsammans.

Vi kommer att kunna städa tillsammans, vi kommer att kunna sitta och bara prata
och diskutera saker och ting - som sagt, boendestöd genom hemtjänst.

En annan sak med boendestöd är att man ju känna viss öppenhet med dom,
jag har väl skrivit och pratat mycket om mitt intresse för klädsim på forumet.

Nu då jag flyttat så har jag blivit mer öppen med sånt just mot mina kontakter inom kommun och nu känner man sig trygg i att kunna prata om sånt också med dom.
Det är en fördel med sådant här stöd också.

Bastuper skrev:En annan sak med boendestöd är att man ju känna viss öppenhet med dom,
jag har väl skrivit och pratat mycket om mitt intresse för klädsim på forumet.

Nu då jag flyttat så har jag blivit mer öppen med sånt just mot mina kontakter
inom kommun och nu känner man sig trygg i att kunna prata om sånt också med dom.
Det är en fördel med sådant här stöd också.

Att prata om fetischer kan uppfattas fel. Jag skulle inte rekommendera att du gör det med boendestödet.

Jag pratar om det som intresse eller hobby, inte som fetisch
sen vad dom tänker det är deras sak.

Bastuper skrev:Jag pratar om det som intresse eller hobby, inte som fetisch
sen vad dom tänker det är deras sak.

Vad bra.

Min boendestödjare hjälper till praktiskt, t.ex. jag diskar, hon dammtorkar. Om jag inte gör nåt
så gör inte hon något heller.
Jag har haft vikarier som mest stod och tittade på när jag diskade etc, det var inget vidare. Tycker det är bättre när man hjälps åt, dels blir ju mer gjort och man samarbetar (=positivt).

Jag fick besök av en vik typ, kom hit stampade in med skor
o jacka o fråga vad ja ville ha hjälp med, fick ta matnota
då dom handlade åt mig, sen stack hon.

*Kommer dom fler än en gång i veckan?*

Borde väl hon veta.....


En annan gång kom hon och levererade mat,
jag rös då jag såg att det var hon som kom.


Nu har jag en ordinarie typ min kontaktman hos dom
och så en som går in då ordinarie är typ ledig eller nått.

Ser även fördelar med att dom är 2 st, det är inte samma person hela tiden.


Jag diskar aldrig med mitt "bostöd" (läs hemtjänst) utan mer
städning då eller att gå igenom papper eller liknande.

Hur ser ni på det här med boendestöd?

Jag har boendestöd, dock är det hemtjänsten som utövar mitt stöd
då jag saknar psyk diagnos, men jag har insett att många har boendestöd
idag och att det är för många ett viktigt stöd i vardagen.

Det stora problemet är kanske att många är ensamma och då blir det som
en avlastning att träffa någon t.ex. 60 minuter i veckan, man får prata,
umgås lite och vädra sina tankar, sen får man också stöd i vardagen
och att kanske städa, vissa kanske lagar mat tillsammans eller kanske
sitter ner och tittar på recept.

För mig handlar det mycket om det sociala men vi måste använda
tiden till nått bra och då blir det lite städning och sånt också.

Men jag tror också att hade fler fått kontaktperson,
då kanske boendestödet kan avlastas och inte blir lika viktigt heller.

Förra veckan sa mitt bostöd att jag behöver lära mig! att själv klara av saker (saker som jag har svårt med), men det är ju därför jag har bostöd för att jag har svårigheter, man kan tycka att folk med dolda handikapp ska ta och skärpa sig men från en 'professionell'!?

Idag hade jag en semestervikarie som jobbat i 7 veckor och han sa samma sak, men det är mer förståeligt då han är ny och oerfaren/okunnig. Han sa själv att han vet inget om autism.

Det är igångsättningen som blir så svår för mig och är det nåt negativtladdat/i tankarna övermäktigt så behövs bara deras närvaro för att få fart på mig, men de ser bara en kompetent person som av lathet låter bli att ta itu med sina jobbiga saker.

Om jag får gnälla vidare så var vikarien bäst hittills, de andra vill vara trevliga, sociala och prata och för mig känns det som skeppet håller på att sjunka men vi för ett artigt samtal som engelsmännen på Titanic sägs ha gjort. Jag förklarar och berättar vad jag behöver men de har inte det som krävs. Har skrivit mail till deras chef, men inget händer. Vad ska jag göra?

Det är idioti! Du ska inte behöva höra att du är lat och liknande.

Nu är det så att igångsättningssvårigheter, svårigheter vid exekutiva funktioner, är en del av diagnosen.

Fanskapen ska läsa på och hålla käften.

Spela in samtalet i telefonen med hjälp av lämplig app, och skicka till chefen? Sånt ska man inte behöva höra från de som ska ge stöd!

Tyvärr kan man få den attityden inom boendestöd att de tycker att de hjälpt till länge och nu borde man "lärt sig"... Precis som att dessa problem går bort bara man fattar hur man gör... Idioter.

Jag har en väldig tur med mitt BS. De var sådana först, de ville alla skulle "utvecklas och bli FRISKA", men sedan fick de backa och inse vilket deras jobb egentligen var.

kiddie skrev:Tyvärr kan man få den attityden inom boendestöd att de tycker att de hjälpt till länge och nu borde man "lärt sig"... Precis som att dessa prolem går bort bara man fattar hur man gör... Idioter.

Jag har en väldig tur med mitt BS. De var sådana först, de ville alla skulle "utvecklas och bli FRISKA", men sedan fick de backa och inse vilket deras jobb egentligen var.

Jag stöter också på samma saker dels från boendestöd och biståndshandläggare. Jag har fått den uppfattningen att dom har sparkrav på sig. Sist min biståndshandläggare var här började vederbörande att prata om hemtjänst om det inte blev en förbättring.

Går alltd bra att spara om man skyfflar över på en annan enhet. Suck.

De kanske ska ta och läsa på vad deras arbete går ut på, att ge "oss" ett så normalt liv som möjligt. Inte att bota eller tvinga.

kiddie skrev:Tyvärr kan man få den attityden inom boendestöd att de tycker att de hjälpt till länge och nu borde man "lärt sig"... Precis som att dessa prolem går bort bara man fattar hur man gör... Idioter.

Jag har en väldig tur med mitt BS. De var sådana först, de ville alla skulle "utvecklas och bli FRISKA", men sedan fick de backa och inse vilket deras jobb egentligen var.

Vad var det som fick dina boendestöd att backa?

Mina har börjat säga till mig att jag ska "vänja mig" och "bli trygg" med att klara av att laga mat, motionera, handla m.m. på egen hand. Jag påtalar varje gång att jag redan kan göra dessa saker, men att orken inte räcker till allt. Och att mitt funktionshinder inte kan tränas bort. Men de står envist fast vid att jag så småningom ska klara mig utan dem. Det känns rätt kränkande, och dessutom befarar jag att de kommer försöka dra in mitt stöd.

-Är det boendestödjarna som är korkade eller är det deras chefer som är korkade?

KrigarSjäl skrev:-Är det boendestödjarna som är korkade eller är det deras chefer som är korkade?

Jag vet inte om det är från chefen som de här idéerna kommer, men det är väl inte helt otroligt. Det hade ju varit schysst av mina boendestöd att säga det rätt ut i så fall.

Som jag förstått det så skriver LSS-handläggaren en beställning på Boendestöd, där det står vad de ska hjälpa till med.
Om boendestödet av någon orsak inte kan göra det som står i beställningen måste de anmäla det till LSS-handläggaren som då kan dra in Boendestödet eller omformulera sin beställning efter verkligheten...

Jag fick besked om att mitt boendestöd skulle dras in om inte vi, boendestödet och jag, kom igång med det som var beställt... Då undrade jag hur det kunde komma sig att boendestödet skulle dras in för att jag var för dålig för att kunna göra det som stod i beställningen. Kan man inte bara formulera om beställningen, frågade jag. Sen har jag inte hört något mer om det...

Så dels är det vad som står i beställningen och sedan hur kommunen man bor i har organiserat sin Socialtjänst som styr vad boendestödet ska/ kan göra...

Det finns så vitt jag vet inte någon Lag som styr det hela, SoL säger att man ska hjälpa till med ditten och datten med tillägget om tid finnes...... Sen är det upp till kommunen ifråga att bedöma vad man har tid med... Det var ett tag sen jag läste SoL så jag kan missminna mig...

Formuleringen används på flera ställen i SoL. Men det spelar ingen större roll eftersom i stort sett hela SoL är skriven i "bör"-form.

Hej ! Jag har boendestöd, fick det beviljat via LSS-handläggaren för x antal år sedan, för mig är det gratis. Jag bor i Sollentuna kommun utanför Stockholm.

minni skrev:Vad var det som fick dina boendestöd att backa?

Mina har börjat säga till mig att jag ska "vänja mig" och "bli trygg" med att klara av att laga mat, motionera, handla m.m. på egen hand. Jag påtalar varje gång att jag redan kan göra dessa saker, men att orken inte räcker till allt. Och att mitt funktionshinder inte kan tränas bort. Men de står envist fast vid att jag så småningom ska klara mig utan dem. Det känns rätt kränkande, och dessutom befarar jag att de kommer försöka dra in mitt stöd.

Jag tror det var att både jag och andra klagade till gruppchefen. De blev mer och mer noga med vem de anställde så att det blev bättre folk som inte hittade på egna regler för stunden. Sedan så fick vår gemensamma klagan också till följd att målet för boendestödet ändrades. Att det gick från att de skulle "inspirera" oss till handling (dvs inte göra något själva utan stå och glo på oss), till att vi skulle samarbeta i uppgifterna. Målet ändrades också till att det skulle passa oss som individer. De som "blir bättre" får naturligtvis bli det, men det primära målet blev att vi skulle ha ett mer fungerande liv, även om det medför att stödet inte trappas ut.

Välformulerat gnäll kan löna sig.