Det finns ju en del som blivit mobbade och även de som gett stryk tillbaks vilket verkar fungera i många fall för att få stopp på situationen. Men i en situation där läraren är den som mobbar så kanske våld är en mindre effektiv lösning även om den säkert fungerar i vissa fall. Men är det någon som fått stopp på en lärarlmobbning? och kanske viktigast hur?

Jag anmälde skolan. Dock tog det ett tag innan skolan agerade och tog det seriöst.

Plåtis blev du väldigt mycket mobbad när du gick i skolan?

Jag påpekade det till skolan många gånger men de gjorde ingenting de sa bara att jag överdrev.

Lyysa skrev:Jag påpekade det till skolan många gånger men de gjorde ingenting de sa bara att jag överdrev.

Jag som jobbat inom skolan hela mitt liv kan bara intyga, speciellt nu med det fria skolvalet, att stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och att skuldbelägga den som blir mobbad är prio ett i att lösa mobbningsproblem.
Till slut övergav jag den obligatoriska skolan men fick som slutomdöme av mina elever att jag var den ende som brydde mig! Och då är jag ändå Aspergare!!!
Nattsvart är vad det är.

brunneng,

Vad har du för erfarenhet av Friends antimobbingprojekt?

Vad det gäller Friends så gör de inte ett piss, det är min uppfattning. Då jag under mina gymnasieår - det var under högstadiet jag upplevde lärarmobbning - stod väldigt nära personalen på skolan som i många år jobbat med Friends men sen dragit sig ut och slutat betala varje månad för ingenting då Friends helt enkelt inte erbjuder något alls. Förutom möjligtvis föreläsningar om sånt folk redan vet.

brunneng skrev:Till slut övergav jag den obligatoriska skolan men fick som slutomdöme av mina elever att jag var den ende som brydde mig! Och då är jag ändå Aspergare!!!

Tror snarare det var tack vare att du är aspergare.

Friends? Det är en arena?
Nej, skämt åt sidan, det hade samma effekt som projektet "Lean" som infördes i min kommun. Som tyskarna säger; "Null komma nicht" d v s alla fick gå en, förmodligen väldigt dyr utbildning, och sedan hände...ingenting. Att behålla skolpengen är MYCKET viktigare för en skolchef!

rdos skrev:

brunneng skrev:Till slut övergav jag den obligatoriska skolan men fick som slutomdöme av mina elever att jag var den ende som brydde mig! Och då är jag ändå Aspergare!!!

Tror snarare det var tack vare att du är aspergare.

Kan ligga något i det.

Lyysa skrev:Vad det gäller Friends så gör de inte ett piss, det är min uppfattning. Då jag under mina gymnasieår - det var under högstadiet jag upplevde lärarmobbning - stod väldigt nära personalen på skolan som i många år jobbat med Friends men sen dragit sig ut och slutat betala varje månad för ingenting då Friends helt enkelt inte erbjuder något alls. Förutom möjligtvis föreläsningar om sånt folk redan vet.

Precis det jag hört från annat håll...

brunneng skrev:Friends? Det är en arena?
Nej, skämt åt sidan, det hade samma effekt som projektet "Lean" som infördes i min kommun. Som tyskarna säger; "Null komma nicht" d v s alla fick gå en, förmodligen väldigt dyr utbildning, och sedan hände...ingenting. Att behålla skolpengen är MYCKET viktigare för en skolchef!

Det ante mig...

När jag började fyran fick vi en ny lärare. Ung tjej, vi var hennes tredje klass tror jag. Vi var en grupp på 20 elever, fyror och femmor i samma klass.

Två av oss blev offer för henne direkt. Några veckor efter skolstarten började hon ringa hem till mina föräldrar nästan varje vardagskväll med en lista på saker jag hade gjort fel den skoldagen. Varit uppkäftig, retat mina klasskamrater, pratat utan att räcka upp handen.. Jag försökte förklara för mina föräldrar att jag inte hade gjort något. Att det fanns andra i klassen som var värre. Men en utbildad lärare kan väl inte ha fel?!

Jag gav upp. Jag slutade säga emot. Nästan varje kväll fick jag skäll av mina föräldrar. Varje skoldag fick jag skäll av läraren. Många elever (speciellt killarna) upptäckte att de kunde reta, slå och vara allmänt förjävliga mot mig och läraren kollade åt andra hållet. Hela fyran fortsatte såhär. Jag var 10 år och varje dag tänkte jag på att ta livet av mig.

Femman kom och det var samma sak. Bara det att nu var halva klassen utbytt. Spelade ingen roll, de nya lärde sig också snabbt hur lätt man kom undan med att mobba mig. Nu blev det rätt regelbundna besök hos rektorn också. Samtalen till mina föräldrar kom fortfarande regelbundet. Jag började rycka till varje gång telefonen ringde. Jag sov inte.

Jag hade en vän. Han var också mobbad av läraren, men inte riktigt lika mycket. En kväll ringde min väns pappa hem till oss och var helt förstörd. Han pratade med pappa, länge. Han var så ledsen över att min vän, J, hade varit så elak mot mig. Han hade inte haft en aning om vad som hade pågått. Pappa förstod ingenting. J hade varit hemma hos oss samma dag och Pappa påpekade gång på gång att J var den enda jag skrattade ihop med.

Ett plus ett blev två och det visade sig att även Js pappa fick regelbundna samtal från vår lärare. Något jag visste om, men ingen lyssnade på mig och J.

Js pappa och min pappa skrev under några veckor ner allt läraren sade att vi hade gjort. Hon sa att vi två förstörde för hela klassen. Att de andra eleverna var rädda för oss.

Mina föräldrar och Js pappa pratade med rektorn. Pratade med andra föräldrar. Alla var helt oförstående. Läraren var ju en av de bästa skolan någonsin haft!

Mycket hände, och de tre sista veckorna av vårterminen blev läraren avstängd och hon kom inte tillbaka till skolan mer. Jag och J fick aldrig någon ursäkt från några andra än våra föräldrar. Jag har träffat läraren en gång sedan dess. Hon kollade mig inte i ögonen, släppte sin kundkorg på golvet och gick ut ur affären.

Att bli mobbad av en lärare är så annorlunda jämfört med att bli mobbad av sina klasskamrater. Ingen tror på ett barn. Läraren är ju utbildad.

Det blev ett långt och osammandehängande inlägg. Ni får gärna ställa frågor, för jag vill dela med mig av mina erfarenheter.

Jag har hatat tre personer i mitt liv. Läraren är en av dem. Hon förstörde två år av mitt liv och spåren från det finns fortfarande kvar. Jag gråter av både ilska och sorg när jag skriver det här och varje gång jag tänker på det. Jag har fortfarande inte fått upprättelse och jag vet inte hur jag ska få det 10 år senare.

Det är ju fruktansvärt att en lärare kan bete sig så mot barn som är i totalt underläge. Hoppas hon inte fortsatte som lärare, hon passade detfinitivt inte till det.

Jag undrar om hon ens erkände för sig själv vad hon gjort. Mobbare brukar ofta skylla på offren, att det är de som uppträtt olämpligt, konstigt etc. Det är väldigt vanligt att fungera så: "retar jag mig på någon så är det hens fel, inte mitt".

Det positiva var att hon inte fick fortsätta. Att föräldrarna inte trodde på sina egna barn är ju också sorgligt men det är väl baksidan av (alltför stor) respekt för lärararna.

Man får nästan aldrig upprättesle för mobbning. Det enda man kan göra är att berätta om det och att bestämma sig för att åtminstone inte själv mobba någon annan. Numera kan iaf barn som mobbas av andra barn få skadestånd av kommunen. Vet inte om det gäller barn som mobbas av lärare, men det borde det göra. Det är ju ännu värre, just genom att en mobbande lärare uppmuntrar barnen att också mobba.

brunneng skrev:

Lyysa skrev:Jag påpekade det till skolan många gånger men de gjorde ingenting de sa bara att jag överdrev.

Jag som jobbat inom skolan hela mitt liv kan bara intyga, speciellt nu med det fria skolvalet, att stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och att skuldbelägga den som blir mobbad är prio ett i att lösa mobbningsproblem.

Men just pga att skolan riskerar att förlora elever så borde de ju lyssna på elevers och föräldrars kritik. Har ju tvärtom läst att lärare pressas av rektor (som pressas av föräldrarna) att barnen bättre betyg än de förtjänar, just pga skolpengen.

Till slut övergav jag den obligatoriska skolan men fick som slutomdöme av mina elever att jag var den ende som brydde mig! Och då är jag ändå Aspergare!!!
Nattsvart är vad det är.

Låter som du var en bra lärare. Kanske mer intresserad av att göra ett bra jobb än att "passa in".

Alien skrev:Det positiva var att hon inte fick fortsätta. Att föräldrarna inte trodde på sina egna barn är ju också sorgligt men det är väl baksidan av (alltför stor) respekt för lärararna.

Hon är fortfarande lärare i en annan kommun. Förskolelärare. Fyfan.

Jag har känslan av att lärare i princip är oavsättliga. Men en rektor som är missnöjd med en lärare kan förstås se till att hen inte får någon löneförhöjning.

Det är alltså t o m tillåtet för lärare att ha sex med sina elever (om de fyllt 15 år). Kan inte uttrycka mig nog negativt om det. Oavsett om det skulle vara "äkta kärlek" borde antingen läraren el eleven sluta. Det kan leda till att läraren ger eleven sämre betyg, antingen för att visa sin makt el som straff för att eleven gjort slut.

SvD skrev:Tre procent av eleverna på Stockholms sex största gymnasieskolor har haft ett sexuellt eller romantiskt förhållande med någon av sina lärare. Det är 20 av totalt 600 tillfrågade elever. En procent är fortfarande i ett sådant förhållande.

• Två procent har klasskamrater med pågående sexuella förhållanden med lärare.

• Fem procent, eller 32 elever, känner eller känner till personer utanför klassen som har det.

Att fall som dessa inte polisanmäls är inte alls ovanligt. Enligt Annika Lundegårdh på organisationen Hopp, riksorganisationen mot sexuella övergrepp, är det bara 17 procent av fall av sexuellt utnyttjade som anmäls.

Det är olagligt för en lärare att utnyttja sin ställning. Men detta måste alltså bevisas.

Lagen säger att den som förmår en person till en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i beroendeställning döms till fängelse i högst två år. Gärningen måste dock enligt Högsta domstolen ha karaktären av ett maktövergrepp. Advokat Kristina Huldt, som har erfarenhet av liknande fall, ser problem med lagen:

– Lagen skulle kunna skrivas bättre och tydligare, i och med att det i dag måste kunna visas att läraren i fråga har förmått eleverna till detta. Det kan vara svårt att bevisa.

Varför inte helt enkelt förbjuda lärare att ha sex el förhållande med elever i gymnasiet? Det var förbjudet till 1984. Sedan tyckte tydligen politikerna att man inte kunde förmena lärare och elever att ha sex med varandra. Är Sverige det mest sexliberala landet i världen?!

Luleå tingsrätt friade en lärare som åtalats för att ha förmått en 15-årig elev att ha orala och vaginala samlag med honom. Hovrätten för Övre Norrland fastställer tingsrättens dom.

http://www.dagensjuridik.se/2008/07/for ... e-olagligt

Den 31-åriga lärarinnan anklagas för att ha inlett ett sexuellt förhållande med sin 15-årige elev. Nu vill skolledningen att hon slutar på skolan.

http://www.expressen.se/nyheter/lararin ... -med-elev/

Men skolan kan alltså inte säga upp en lärare för att hen har ett förhållande med en 15-årig elev. Däremot kan skolan säga upp en lärare som slagit en elev (el kanske bara tagit eleven hårt i armen).

Tony Soprano-metoder funkar bättre än samtal, möten, kalenderbläddrande och rektorskontaktande.
Rektorer av idag är nämligen ofta mähän av kaliber samt bakbundna av otympliga regelverk.

colaflaska skrev:När jag började fyran fick vi en ny lärare.

Den där historien tycker jag att du ska prata med en journalist om och hoppas att de publicerar, med lite tur får det fart på debatten och det händer något positivt.

Ja, det vore ett lämpligt ämne för en artikelserie "Vi blev mobbade av läraren".

Miche skrev:

colaflaska skrev:När jag började fyran fick vi en ny lärare.

Den där historien tycker jag att du ska prata med en journalist om och hoppas att de publicerar, med lite tur får det fart på debatten och det händer något positivt.

Nej, det är tyvärr inget jag är alls sugen på. Skulle inte gå att vara helt anonym.