ALLT du någonsin velat berätta om ditt stora intresse!
*funderar på om jag nånsin hört tomtemetal*
Senast redigerad av Savanten Svante 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
- Savanten Svante
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 10005
- Anslöt: 2007-03-13
- Ort: Utility muffin research kitchen
Det finns alla möjliga sorters metall, undrar om någon verkligen har koll på alla smågenrer. Själv föredrar jag dödsmetall som Opeth och In Flames. Som jag har förstått det så brukar svartmetallsångarna ha högre tonläge på sitt growlande jämfört med dödsmetall.
Senast redigerad av mnordgren 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
mnordgren skrev:Det finns alla möjliga sorters metall, undrar om någon verkligen har koll på alla smågenrer. Själv föredrar jag dödsmetall som Opeth och In Flames. Som jag har förstått det så brukar svartmetallsångarna ha högre tonläge på sitt growlande jämfört med dödsmetall.
Äsch, jag trodde du tänkte skiva nåt om svärdsmetall...
Senast redigerad av Jonte 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Weasly skrev:
Alla andra fibrer från den här gruppen kommer man åt först genom ett omständligt arbete. Ett hyfsat känt exempel är nog lin.
När linet mognat drar man upp det med rötterna (för att få så långa cellulosafibrer som möjligt) och låter det sedan torka.
Om du bara visste vad många lintorkar från 1700-1900-talets början det finns bevarade där ute i skogarna. På mitt senaste jobb skulle jag leta upp och registrera kulturminnen i skogen, och jag kan ju säga att lin producerades i mängder i området där jag bor. Man sprang på lintorkar överallt tycker jag, hehe
Senast redigerad av Nilale 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Borde ta och författa ihop en lång artikel om historien bakom NASCAR...
Det är i alla fall mitt nya specialintresse.
I jämförelse med F1 så är NASCAR mycket mer intressant för att F1 är:
-Alldeles för högteknologiskt
-Alldeles för få omkörningar
-För lite fighter mellan förarna (räkna antalet ledarbyten i ett F1-race och jämför sedan med ett NASCAR-race)
-Det är för få bilar. Minst dubbelt så många startande i ett NASCAR race.
-För mycket pengar involverat. F1 är enbart lönsamt för några få team.
-Svårt att få överblick över hela evenemanget. (Ovalbanor är lättare att överblicka samt att det ger kontaktracing också. Dvs. bilarna trängs med varandra och inte som i F1 hur långt som helst mellan bilarna).
-Små bilar. Stock cars är ungefär dubbelt så stora.
-Förarna är för små och tjänar för mycket. Fritt översatt cictat från Dale Earnhardt Sr.
Det är i alla fall mitt nya specialintresse.
I jämförelse med F1 så är NASCAR mycket mer intressant för att F1 är:
-Alldeles för högteknologiskt
-Alldeles för få omkörningar
-För lite fighter mellan förarna (räkna antalet ledarbyten i ett F1-race och jämför sedan med ett NASCAR-race)
-Det är för få bilar. Minst dubbelt så många startande i ett NASCAR race.
-För mycket pengar involverat. F1 är enbart lönsamt för några få team.
-Svårt att få överblick över hela evenemanget. (Ovalbanor är lättare att överblicka samt att det ger kontaktracing också. Dvs. bilarna trängs med varandra och inte som i F1 hur långt som helst mellan bilarna).
-Små bilar. Stock cars är ungefär dubbelt så stora.
-Förarna är för små och tjänar för mycket. Fritt översatt cictat från Dale Earnhardt Sr.
Senast redigerad av Kristofer 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Hörde om någon som var intresserad av svärdsmetall, men istället för att skriva ihop något halvhjärtat så länkar jag helt enkelt till Kevin Cashens genomgång av hur han smidde ett mönstersmitt svärd åt Dennis Boas.
http://forums.swordforum.com/showthread.php?t=13809
Långt utav satan, men vär värt att läsa om man har det minsta intresse av smideskonst.
http://forums.swordforum.com/showthread.php?t=13809
Långt utav satan, men vär värt att läsa om man har det minsta intresse av smideskonst.
Senast redigerad av Brillmongot 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
- Brillmongot
- Inlägg: 313
- Anslöt: 2008-05-26
- Ort: Fagersta
På förekommen anledning tänkte jag plita ner några rader om filtning för den som gillar att lära sej saker.
Det är skillnad på filtning och tovning. Tovning var det som kom först. Man kan tova på två sätt; med och utan vatten. Det förstnämnda är det de flesta kommer i kontakt med, det sistnämnda kallas därför oftast "torrtovning" eller "nåltovning".
Tovning fungerar på grund av att de fjäll som täcker ullfibrerna är sprödare än de fjäll som täcker tex hår eller päls (ragg).. Utsätter man ullen för nötning hakar alltså fjällen in i varann och fastnar i en... ja, tova.
Vanlig tovning, med vatten, går till så att man har en massa kardad ull som man lägger i varmt vatten med lite såpa - såpan hjälper till att rugga upp ullfiberns fjäll. Sedan börjar man nöta mekaniskt på ullen. Till detta användes ofta en tvättbrädesliknande pryl. Det är ett väldigt hårt arbete att tova ull så det krävdes starka armar och hårda nypor.
Medan den tovade ullen fortfarande var våt kunde den formas till olika saker, till allra största delen användes den som vinterskor/stövlar, efter att man sytt på en lite mer hållbar lädersula.
Tovning var aldrig särskilt stort i Sverige, det var först på 1800-talet som man började tova i det här landet. Det fanns lättare och mindre slitsamma material och tekniker för att hålla sej varm.
I andra delar av världen utnyttjade man inte armkraft för att tova. En del nomadstammar i Asien använde sej av hästar. Man lade ut kardad ull på en stor tygbit, blötte ner ullen, lade på någon sorts basiskt ämne som kunde fungera som tvål (tex urin), sedan rullade man ihop tygstycket och lät hästen dra rullen fram och tillbaka, fram och tillbaka. Genom att färga ullen innan den lades på tygstycket kunde man få vackra färgspel i slutresultatet.
Att tova med nål är väldigt tidsödande och används uteslutande till små saker, mest prydnadssaker. Man tar en kardad tuss ull och börjar bearbeta den med en liten nål full med hullingar. På det viset kan man tova ihop nästan vilka figurer som helst.
Skillnaden mellan att filta och att tova är att när man tovar använder man den obehandlade kardade ullen. Filtar gör man när man har spunnit upp garnet, stickat eller vävt det till något och sedan behandlat det i varmt vatten med lite såpa för att få den särskilda filt-känslan. Den särskilda vadmalen är ett vävt ylletyg som genomgått en särskild form av filtning som i tygkretsar kallas valkning. Då bearbetas det vävda tyget ungefär som när man kavlar ut bröd.
För hemmafiltaren räcker det med att använda garn i ren ull som inte är sk "superwash"behandlad. Supwerwashbehandlingen klär nämligen in varje ullfiber i ett tunt tunt lager plast som gör att ullfiberns fjäll fastnar och inte kan trassla in sej i varandra.
När man stickar eller virkar en sak som man vill filta måste man tänka på att saker man filtar alltid krymper. Det krymper dessutom mycket mer på längden än på tvären så man måste sticka/virka längre än man tror för att resultatet ska bli bra. Det är jättebra att sticka/virka några provlappar att filta först, så man ser hur det blir. Dessa provlappar blir utmärkta grytlappar sen!
Det är också bra att veta att det är lättare att filta saker om man virkar/stickar löst. Då kan nämligen vattnet och såpan/tvålen tränga in bättre i fibrerna.
Själva filtningen är enkel. Ta prylen du vill filta och lägg den i ett gammalt örngott. Själva filtningsprocessen gör att det luddar mycket och då är det bra att luddet hamnar i örngottet och inte i tvättmaskinen. Lägg örngottet med grejen i tvättmaskinen och sätt på ett vanligt 60° program med lite, lite tvättmedel i. Det är praktiskt att tvätta ett par jeans samtidigt, eftersom det filtar bättre då. Jeansen är ju ganska tunga och kommer att mosa ihop grejen du vill filta. Tidigare fick man nöta för hand, nu kan man använda jeans i en tvättmaskin. Om grejen är för stor när man tagit den ur tvättmaskinen, kan man slänga in den i torktumlaren så krymper den lite till. Om grejen blev för liten kan man å andra sidan spänna upp den ordentligt och hålla den spänd så tills den torkat helt.
Det passar bra att göra filtade väskor, pennskrin, stickfodral, etc. Beroende på om ullen känns sträv efter filtningen kan man vilja sy fast ett litet innertyg. Det är bara sy fast det precis som vanligt. Är saken bra filtad kan man klippa i den utan att den repar upp sej eller faller sönder!
Det är skillnad på filtning och tovning. Tovning var det som kom först. Man kan tova på två sätt; med och utan vatten. Det förstnämnda är det de flesta kommer i kontakt med, det sistnämnda kallas därför oftast "torrtovning" eller "nåltovning".
Tovning fungerar på grund av att de fjäll som täcker ullfibrerna är sprödare än de fjäll som täcker tex hår eller päls (ragg).. Utsätter man ullen för nötning hakar alltså fjällen in i varann och fastnar i en... ja, tova.
Vanlig tovning, med vatten, går till så att man har en massa kardad ull som man lägger i varmt vatten med lite såpa - såpan hjälper till att rugga upp ullfiberns fjäll. Sedan börjar man nöta mekaniskt på ullen. Till detta användes ofta en tvättbrädesliknande pryl. Det är ett väldigt hårt arbete att tova ull så det krävdes starka armar och hårda nypor.
Medan den tovade ullen fortfarande var våt kunde den formas till olika saker, till allra största delen användes den som vinterskor/stövlar, efter att man sytt på en lite mer hållbar lädersula.
Tovning var aldrig särskilt stort i Sverige, det var först på 1800-talet som man började tova i det här landet. Det fanns lättare och mindre slitsamma material och tekniker för att hålla sej varm.
I andra delar av världen utnyttjade man inte armkraft för att tova. En del nomadstammar i Asien använde sej av hästar. Man lade ut kardad ull på en stor tygbit, blötte ner ullen, lade på någon sorts basiskt ämne som kunde fungera som tvål (tex urin), sedan rullade man ihop tygstycket och lät hästen dra rullen fram och tillbaka, fram och tillbaka. Genom att färga ullen innan den lades på tygstycket kunde man få vackra färgspel i slutresultatet.
Att tova med nål är väldigt tidsödande och används uteslutande till små saker, mest prydnadssaker. Man tar en kardad tuss ull och börjar bearbeta den med en liten nål full med hullingar. På det viset kan man tova ihop nästan vilka figurer som helst.
Skillnaden mellan att filta och att tova är att när man tovar använder man den obehandlade kardade ullen. Filtar gör man när man har spunnit upp garnet, stickat eller vävt det till något och sedan behandlat det i varmt vatten med lite såpa för att få den särskilda filt-känslan. Den särskilda vadmalen är ett vävt ylletyg som genomgått en särskild form av filtning som i tygkretsar kallas valkning. Då bearbetas det vävda tyget ungefär som när man kavlar ut bröd.
För hemmafiltaren räcker det med att använda garn i ren ull som inte är sk "superwash"behandlad. Supwerwashbehandlingen klär nämligen in varje ullfiber i ett tunt tunt lager plast som gör att ullfiberns fjäll fastnar och inte kan trassla in sej i varandra.
När man stickar eller virkar en sak som man vill filta måste man tänka på att saker man filtar alltid krymper. Det krymper dessutom mycket mer på längden än på tvären så man måste sticka/virka längre än man tror för att resultatet ska bli bra. Det är jättebra att sticka/virka några provlappar att filta först, så man ser hur det blir. Dessa provlappar blir utmärkta grytlappar sen!
Det är också bra att veta att det är lättare att filta saker om man virkar/stickar löst. Då kan nämligen vattnet och såpan/tvålen tränga in bättre i fibrerna.
Själva filtningen är enkel. Ta prylen du vill filta och lägg den i ett gammalt örngott. Själva filtningsprocessen gör att det luddar mycket och då är det bra att luddet hamnar i örngottet och inte i tvättmaskinen. Lägg örngottet med grejen i tvättmaskinen och sätt på ett vanligt 60° program med lite, lite tvättmedel i. Det är praktiskt att tvätta ett par jeans samtidigt, eftersom det filtar bättre då. Jeansen är ju ganska tunga och kommer att mosa ihop grejen du vill filta. Tidigare fick man nöta för hand, nu kan man använda jeans i en tvättmaskin. Om grejen är för stor när man tagit den ur tvättmaskinen, kan man slänga in den i torktumlaren så krymper den lite till. Om grejen blev för liten kan man å andra sidan spänna upp den ordentligt och hålla den spänd så tills den torkat helt.
Det passar bra att göra filtade väskor, pennskrin, stickfodral, etc. Beroende på om ullen känns sträv efter filtningen kan man vilja sy fast ett litet innertyg. Det är bara sy fast det precis som vanligt. Är saken bra filtad kan man klippa i den utan att den repar upp sej eller faller sönder!
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Förnamn
Jag är speciellt intresserad av namn, deras ursprung och betydelse. Det gäller mest förnamn. När folk väntar barn börjar de fundera på namn, och jag travade iväg till biblioteket och lånade namnböcker. Det skulle vara ett namn som lät vackert, gärna med en bra betydelse, det skulle vara ovanligt men ändå ett som folk kände igen + flera andra kriterier. Skillnaden för mig gentemot andra föräldrar var att jag aldrig tillfrisknade från namnintresset.
Här kommer kapitel 1:
Många av våra vanligaste namn härstammar från bibeln. De flesta är givetvis mansnamn, eftersom det förekommer många fler män än kvinnor i bibeln:
Anders/Andreas, Johan/nnes, Per/Peter, Paul/Pål, Markus, Mats/Mattias, Mikael, Daniel, Jonas, Tobias, Thomas, Lukas, Linus, Samuel, Simon, Stefan/Staffan, David, Jonathan, Jakob, Joel, Joakim, Adam, Benjamin, Aron, Isak, Gabriel, Ruben, Elias, Noak/Noah
De kända bibliska kvinnonamnen är: Eva, Sara, Rebecka, Rakel, Judith, Ruth, Anna/Hanna, Elisabeth/Elsa/Lisa, Miriam/Maria, Magdalena, Susanna, Ester, Marta, Julia, Lydia, Tamar/a
De kan drygas ut med kvinnoformer av de manliga: Johanna, Petra, Paula/Paulina, Mikaela/Michelle, Daniela/Danielle, Gabriella/Gabrielle
En utvikning här om ärkeängelnamnen (enligt Enoks bok):
Mikael = vem är som Gud
Gabriel = Guds starke man
Rafael = Gud har helat
Raguel = Guds vän
Remiel = Guds barmhärtighet
Zerachiel = Guds befallning
Uriel = Gud är mitt ljus
Därtill kommer ”dödsängeln” Azrael = Guds hjälp
Man kan alltså ana att ”el” betyder ”Gud”.
Sen finns också ett vackert namn, Lilit/Lilith för en mindre trevlig kvinnlig demon. Kommer av Lyl = natt.
Här kommer kapitel 1:
Många av våra vanligaste namn härstammar från bibeln. De flesta är givetvis mansnamn, eftersom det förekommer många fler män än kvinnor i bibeln:
Anders/Andreas, Johan/nnes, Per/Peter, Paul/Pål, Markus, Mats/Mattias, Mikael, Daniel, Jonas, Tobias, Thomas, Lukas, Linus, Samuel, Simon, Stefan/Staffan, David, Jonathan, Jakob, Joel, Joakim, Adam, Benjamin, Aron, Isak, Gabriel, Ruben, Elias, Noak/Noah
De kända bibliska kvinnonamnen är: Eva, Sara, Rebecka, Rakel, Judith, Ruth, Anna/Hanna, Elisabeth/Elsa/Lisa, Miriam/Maria, Magdalena, Susanna, Ester, Marta, Julia, Lydia, Tamar/a
De kan drygas ut med kvinnoformer av de manliga: Johanna, Petra, Paula/Paulina, Mikaela/Michelle, Daniela/Danielle, Gabriella/Gabrielle
En utvikning här om ärkeängelnamnen (enligt Enoks bok):
Mikael = vem är som Gud
Gabriel = Guds starke man
Rafael = Gud har helat
Raguel = Guds vän
Remiel = Guds barmhärtighet
Zerachiel = Guds befallning
Uriel = Gud är mitt ljus
Därtill kommer ”dödsängeln” Azrael = Guds hjälp
Man kan alltså ana att ”el” betyder ”Gud”.
Sen finns också ett vackert namn, Lilit/Lilith för en mindre trevlig kvinnlig demon. Kommer av Lyl = natt.
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Idag har jag lagt till muskler på en figur jag håller på med (mest buk och lår). Känner mig rätt frustrerad eftersom jag vet att jag kan bättre bara jag får igång koncentrationen. Känner för att slänga bort alltihop och börja om på nytt, vilket jag oftast gör. Känns som att jag bara gör samma saker varje gång och går i cirklar.
Den här figuren började dock ganska bra eftersom jag använde en ny, böjligare koppartråd till skelettet och fick till en pose som kändes bättre än vanligt. Men när jag lade på lager efter lager med lera tappade jag bort känslan.
Jag vet att när jag koncentrerar mig till 100 % och inte lämnar nåt åt slumpen så blir jag alltid nöjd med resultatet, och det känns som att jag kommer nånstans. Men det kräver tålamod och uthållighet, och det saknas ofta.
Tumregler:
Mät skelettet mycket noggrannt i början. Gå inte vidare innan det är klart. Det är inte kul att upptäcka att figuren blivit flera millimeter längre än man planerat.
Se till att leran förvaras i förslutna behållare så det inte samlas damm i den. Samma med verktyg.
Byt vatten om det är smutsigt.
Att ha rätt blandning och konsistens på leran beroende på vad man vill uppnå är aldrig fel. Om tråden är mjuk behövs hårdare lera till första lagret för att ge stadga (procreate + apoxie). Till de övre lagren föredrar jag mjukare blandningar (enbart procreate eller preocreate + super sculpey firm).
Ha tillgång till bra bildreferenser på skelett och muskler. Det blir alltid bättre om man har något att gå efter.
Lämna INGA ojämnheter i leran och INGA synliga fogar. Stör intrycket. Kräver tålmodiga mjuka rörelser med gummiverktygen, svårt när man är otålig. Ge dig inte förrän ytan är slät. Lämnar man ojämnheter måste man gå tillbaka senare och fixa dem, det är onödigt arbete. Det är mycket lättare att koncentrera sig på lagret man jobbar på om det tidigare lagret är slätt. Om ett visst verktyg inte ger önskad effekt, prova då ett annat.
Ta bort alla detaljer som inte känns helt bra och gör om dessa. Det finns ingen anledning att släppa igenom nåt man inte är nöjd med, om man inte har tidspress (vilket jag inte har). Man lär sig av att göra om saker, och resultatet blir oftast bättre.
Blöt skalpellen med vatten när man skär för att undvika repor. Glömmer ibland, eller orkar inte komma ihåg. Mycket dåligt för slutintrycket, och onödigt.
Använd vaselin på slutet för att få en slätare yta. Rengör sedan verktyg som fått vaselin på sig med tvål och vatten.
Gör bara så mycket som hjärnan klarar av att hantera åt gången. Arbeta inte på för många områden, det klarar min simultanförmåga inte av.
Kom ihåg att det inte finns några genvägar.
Sist men inte minst en länk till en engelsk figurtillverkare som jag fått mycket inspiration från, Hasslefree miniatures:
http://www.hasslefreeminiatures.co.uk/
Den här figuren började dock ganska bra eftersom jag använde en ny, böjligare koppartråd till skelettet och fick till en pose som kändes bättre än vanligt. Men när jag lade på lager efter lager med lera tappade jag bort känslan.
Jag vet att när jag koncentrerar mig till 100 % och inte lämnar nåt åt slumpen så blir jag alltid nöjd med resultatet, och det känns som att jag kommer nånstans. Men det kräver tålamod och uthållighet, och det saknas ofta.
Tumregler:
Mät skelettet mycket noggrannt i början. Gå inte vidare innan det är klart. Det är inte kul att upptäcka att figuren blivit flera millimeter längre än man planerat.
Se till att leran förvaras i förslutna behållare så det inte samlas damm i den. Samma med verktyg.
Byt vatten om det är smutsigt.
Att ha rätt blandning och konsistens på leran beroende på vad man vill uppnå är aldrig fel. Om tråden är mjuk behövs hårdare lera till första lagret för att ge stadga (procreate + apoxie). Till de övre lagren föredrar jag mjukare blandningar (enbart procreate eller preocreate + super sculpey firm).
Ha tillgång till bra bildreferenser på skelett och muskler. Det blir alltid bättre om man har något att gå efter.
Lämna INGA ojämnheter i leran och INGA synliga fogar. Stör intrycket. Kräver tålmodiga mjuka rörelser med gummiverktygen, svårt när man är otålig. Ge dig inte förrän ytan är slät. Lämnar man ojämnheter måste man gå tillbaka senare och fixa dem, det är onödigt arbete. Det är mycket lättare att koncentrera sig på lagret man jobbar på om det tidigare lagret är slätt. Om ett visst verktyg inte ger önskad effekt, prova då ett annat.
Ta bort alla detaljer som inte känns helt bra och gör om dessa. Det finns ingen anledning att släppa igenom nåt man inte är nöjd med, om man inte har tidspress (vilket jag inte har). Man lär sig av att göra om saker, och resultatet blir oftast bättre.
Blöt skalpellen med vatten när man skär för att undvika repor. Glömmer ibland, eller orkar inte komma ihåg. Mycket dåligt för slutintrycket, och onödigt.
Använd vaselin på slutet för att få en slätare yta. Rengör sedan verktyg som fått vaselin på sig med tvål och vatten.
Gör bara så mycket som hjärnan klarar av att hantera åt gången. Arbeta inte på för många områden, det klarar min simultanförmåga inte av.
Kom ihåg att det inte finns några genvägar.
Sist men inte minst en länk till en engelsk figurtillverkare som jag fått mycket inspiration från, Hasslefree miniatures:
http://www.hasslefreeminiatures.co.uk/
Senast redigerad av mnordgren 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Sökmotoroptimering
Att hamna först på sökmotorer med utvalda sökord. Finns det något nördigare special intresse.
Seo som de kallas är en hel vetenskap, Tävlingen mot sökmotorerna då främst google som de flesta använder är en stor utmaning.
SEo = search engine optimization Jag kan skriva hur mycket som helst om detta kolla gärna in en av alla mina hemsidor
http://www.seoproffs.com
Seo som de kallas är en hel vetenskap, Tävlingen mot sökmotorerna då främst google som de flesta använder är en stor utmaning.
SEo = search engine optimization Jag kan skriva hur mycket som helst om detta kolla gärna in en av alla mina hemsidor
http://www.seoproffs.com
Senast redigerad av marvin 2011-05-04 10:52:14, redigerad totalt 1 gång.
Just nu arbetar jag med Thiefs gamla grafikmotor The Dark Engine som kom år 2000. Åtta år är en väldigt lång tid när det gäller grafikmotorer, vilket nog också märks i skärmdumparna. De som fortfarande intresserar sig för Thief gör det inte för de häftiga specialeffekterna, den ultrarealistiska grafiken eller för blixtsnabb action, utan snarare för storyn, atmosfären och den mer kontemplativa än hetsiga spelupplevelsen - tre element som The Dark Engine passar väldigt väl för.
Jag bygger en liten stad och har just blivit klar med ljussättningen av alla exteriörer.
Skärmdumparna nedan visar hur samma scen kan se ut under utvecklingen. Den första visar hur det ser ut ut utan tapeter (textures) och andra dekorativa inslag. Den andra visar hur det ser ut med tapeter och objekt inlagda. Den tredje visar hur scenen ser ut ljussatt. De flesta sceners arkitektur ändrades ganska mycket under tiden som jag byggde, vilket också märks i den första raden.
[img]http://img146.imageshack.us/img146/9018/yard_jorge.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/8097/yard_bright.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/6995/yard_dark.th.jpg[/img]
[img]http://img146.imageshack.us/img146/3224/hamn_jorge.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/8826/hamn_bright.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/6067/hamn_dark.th.jpg[/img]
Jag bygger en liten stad och har just blivit klar med ljussättningen av alla exteriörer.
Skärmdumparna nedan visar hur samma scen kan se ut under utvecklingen. Den första visar hur det ser ut ut utan tapeter (textures) och andra dekorativa inslag. Den andra visar hur det ser ut med tapeter och objekt inlagda. Den tredje visar hur scenen ser ut ljussatt. De flesta sceners arkitektur ändrades ganska mycket under tiden som jag byggde, vilket också märks i den första raden.
[img]http://img146.imageshack.us/img146/9018/yard_jorge.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/8097/yard_bright.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/6995/yard_dark.th.jpg[/img]
[img]http://img146.imageshack.us/img146/3224/hamn_jorge.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/8826/hamn_bright.th.jpg[/img][img]http://img146.imageshack.us/img146/6067/hamn_dark.th.jpg[/img]
Senast redigerad av underjord 2011-05-04 10:52:18, redigerad totalt 1 gång.
Elektronik, det är kul (tycker jag).
Vet inte exakt om jag har någon favoritkomponent men de förekommer ju lite här o var och beroende på hur nyttiga jag tycker de är i konstruktionen ju intressantare är de.
Kondensatorer
Kondensatorer är en kul komponent, de finns i olika storlekar och i olika kombinationer av material, tusentals varianter.
Storlekarna är både fysiska storlek och utifrån dess kapacitet att lagra ström och släppa ifrån sig den.
Detta kan man då bygga in i system och få tex exakt och oavbruten strömförsörjning till kretsar som behöver det och man gör tom minnen av dem, minnena i en dator är idagsläget kondensatorer i väldigt liten storlek.
Däremot måste de laddas upp några hundra tusen ggr i sekunden och då görs avbrott i dataåtkomsten under den tiden.
Det finns andra och snabbare minnen baserade på transistorer och är ruskigt mycket snabbare, de återfinns bla i processorn och det finns färdiga kretsar med dessa snabbare minnen.
De är dyrare och mer platskrävande på själva chippet men som sagt snabba.
Det finns flertalet tekniker men de funkar oftast ungefär likadant allihop men med olika åtkomsttider och lagringskapacitet och databredder (antalet bits som går in i kretsen åt gången).
Klockfrekvensen/hastigheten minnet jobbar med tycker jag är intressant och skön att sätta mig in i.
Har en förkärlek för att pressa det sista ur elektroniken och köra den så fort att den nästan brinner upp.
Det mesta går att köra för fort om man bara kyler själva chippet tillräckligt väl.
Transistorer
De finns såklart också i olika storlekar, allt ifrån de som ingår i processorer och minnen till de som styr stora motorer i tåg tex.
Själv gillar jag starkt de som klarar att hantera mycket ström.
Det är just det de gör, de hanterar ström genom att släppa fram den och att inte göra det.
Man har en pinne på transistorn som man sätter en ström till som ger att den endera stryper strömframkomsten igenom transistorn eller släpper fram den.
Har en favorit bland transistorerna IGBT transistorn, den lägger man bara en spänning på "styret" av transistorn och då släpper den fram eller stryper beroende på vilken variant det är frågan om.
Dessa kan man styra motorer med eller göra dimmers till lampor.
Microkontrollers
Kul sak som gör att man kan programmera dem till att göra saker med den inkopplade elektroniken, det är en liten processor helt enkelt.
Inte särskilt snabb i jämförelse med processorn i en vanlig dator men väldigt användbar för att styra större strömmar med hjälp av tex IGBT transistorer.
Utvecklar gärna för den som så önskar
Programmering och 3D cad är också kul enligt mig
Vet inte exakt om jag har någon favoritkomponent men de förekommer ju lite här o var och beroende på hur nyttiga jag tycker de är i konstruktionen ju intressantare är de.
Kondensatorer
Kondensatorer är en kul komponent, de finns i olika storlekar och i olika kombinationer av material, tusentals varianter.
Storlekarna är både fysiska storlek och utifrån dess kapacitet att lagra ström och släppa ifrån sig den.
Detta kan man då bygga in i system och få tex exakt och oavbruten strömförsörjning till kretsar som behöver det och man gör tom minnen av dem, minnena i en dator är idagsläget kondensatorer i väldigt liten storlek.
Däremot måste de laddas upp några hundra tusen ggr i sekunden och då görs avbrott i dataåtkomsten under den tiden.
Det finns andra och snabbare minnen baserade på transistorer och är ruskigt mycket snabbare, de återfinns bla i processorn och det finns färdiga kretsar med dessa snabbare minnen.
De är dyrare och mer platskrävande på själva chippet men som sagt snabba.
Det finns flertalet tekniker men de funkar oftast ungefär likadant allihop men med olika åtkomsttider och lagringskapacitet och databredder (antalet bits som går in i kretsen åt gången).
Klockfrekvensen/hastigheten minnet jobbar med tycker jag är intressant och skön att sätta mig in i.
Har en förkärlek för att pressa det sista ur elektroniken och köra den så fort att den nästan brinner upp.
Det mesta går att köra för fort om man bara kyler själva chippet tillräckligt väl.
Transistorer
De finns såklart också i olika storlekar, allt ifrån de som ingår i processorer och minnen till de som styr stora motorer i tåg tex.
Själv gillar jag starkt de som klarar att hantera mycket ström.
Det är just det de gör, de hanterar ström genom att släppa fram den och att inte göra det.
Man har en pinne på transistorn som man sätter en ström till som ger att den endera stryper strömframkomsten igenom transistorn eller släpper fram den.
Har en favorit bland transistorerna IGBT transistorn, den lägger man bara en spänning på "styret" av transistorn och då släpper den fram eller stryper beroende på vilken variant det är frågan om.
Dessa kan man styra motorer med eller göra dimmers till lampor.
Microkontrollers
Kul sak som gör att man kan programmera dem till att göra saker med den inkopplade elektroniken, det är en liten processor helt enkelt.
Inte särskilt snabb i jämförelse med processorn i en vanlig dator men väldigt användbar för att styra större strömmar med hjälp av tex IGBT transistorer.
Utvecklar gärna för den som så önskar
Programmering och 3D cad är också kul enligt mig
Senast redigerad av nano 2011-05-04 10:52:19, redigerad totalt 1 gång.
weasley skrev:ford
Utveckla gärna ditt resonemang kring träden. Vilket är ditt favoritträd? Hur sköts träd på bästa sätt? Vad är concorta-tallen för något?
Efter ett mycket långt uppehåll: hur träd sköts på bästa sätt är väldigt svårdefinierat, då det varierar från art till art.
Generellt sätt gäller det åtminstone att man måste skära bort döda, sjuka och skadade grenar. Detta skall göras vid grenkragen (där grenen löper ut från trädet) och det är viktigt att man inte tar för långt in, för om grenkragen skadas, så får trädet svårt att läka.
Vill man forma ett träd, så gäller tumregeln att den knopp/eller de knoppar som sitter längst ut, efter att man har kapat en gren kan komma att utvecklas till nya kvistar och grenar efter beskärningen: man bör alltås kolla åt vilket håll knopparna pekar, när man formar träd/buskar.
Klipper man bara rakt av, så kommer man att få ett enda nystan av småkvistar (s.k. vaktmästarbeskärning), det är även efter den principen som man skapar häckar, men däremot inget att rekommendera, om man vill ha vackra friväxande träd/buskar, och inte bara fula "kvastar".
Man skall också komma ihåg att olika trädarter/buskar bör beskäras vid olika tider på året.
En generell tumregel, när man planterar träd/buskar är att växter med ljusa blad vanligtvis behöver ganska mycket ljus, medan växter med mörka blad trivs bättre i skuggan, samt att växter med tjocka blad är mer tåliga mot torka.
Gällande markförhållanden o dyl. är det omöjligt att dra upp några generella riktlinjer.
Vad gäller contorta tallen Pinus Contorta, så är det en typ av tall, som härstammar fån nordamerika, men som numera är vanlig även i svenskt skogsbruk. http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/ ... nucon.html
Tallar överhuvudtaget är väldigt facinerande, då de är ett väldigt anpassningsbart släkte, med arter utbredda över så gott som samtliga klimatzoner. Det finns faktiskt så många sorters tallar att det är omöjligt att hålla reda på alla utan att ha en upplsagsbok framför sig.
Mitt favoritsläkte bland träd är annars almar, därför tycker jag också det är mycket sorgligt att de drabbas så hårt av almsjukan.
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ulma/ulmus/ulmugla.html
Senast redigerad av ford 2011-05-04 10:52:19, redigerad totalt 1 gång.
Ett av mina stora intressen heter Go. Det har kallats världens äldsta spel och dess uppkomst ligger delvis dolt i historien men det uppkom i Kina trakterna någonstans för mellan 4 och 5000 år sedan. En legend säger att kejsaren Yuo uppfann spelet för att öka intelligensen hos sin korkade son.
I Confucius tidsålder 600 f.Kr var det en av de fyra färdigheterna som en kinesisk gentleman behövde kunna för att vara respektabel. De andra tre var pensel-kalligrafi, poesi och musik. Även kvinnor av högre rang kunde spela go. I Japan fick spelet starkt fäste och 1602 när krigsherren Tokugawa enade Japan så skapade han fyra Go-skolor där den främste genom en turnering varje år blev landets Go minister.
Spelet go består av ett 19x19 rutnät där svarta och vita runda stenar placeras på korsningarna. Spelet går ut på att ha omringat mest territorium vid spelets slut. Det finns många filosofiska och estetiska aspekter kring Go om man vill veta av dem. Spelet sägs först o främst vara en motsvarighet till livet självt. Genom det kan ens stil ses och ens sinne utvecklas.
Vetenskapen kring himlen spelade stor roll för gamla tiders civilisationer och på brädet finns 10 punkter som är kraftigare markerade, de såkallade stjärnpunkterna. De har ingen egentlig funktion i spelet förutom att göra översikten enklare men enligt kinesisk mytologi motsvarar de, de nio palatsen bland stjärnorna från vart himlen styrs. Den tionde stjärnpunkten i mitten av brädet är nordstjärnan som sägs vara återstoden av en stor kejsare 'Huangdi' (2497-2398 f.KR) som driver hela universum.
I ett riktigt fint go-set ska brädet vara gjort i den japanska träsorten Kaya, de svarta stenarna ska vara av skiffer och de vita stenarna av musselskal. Brädets positioner sägs motsvara årets dagar, stenarna är ying och yang eller natt och dag, varje hörn är en årstid och varje hörns kvadrant av 90 korsningar motsvarar årstidens dagar osv. Allt handlar om balans där spelet förutom livet självt är en metafor för kosmisk och himmelsk harmoni.
Det har beskrivits att spela go är som att spela schack på fyra bräden samtidigt. Personligen tycker jag inte liknelsen är speciellt korrekt även om go har större djup. Det har gjorts uträkningar och antalet partier som kan spelas i go är mer än dubbelt så många som det finns atomer i universum (ett hundrasiffrigt tal). Detta är en orsak till att en bra spelare fortfarande kan vinna över en dator i go medan schackdatorerna numera är bättre än människor vilket gör go extra intressant för diverse programerare.
Det är inte förrän de senaste 20 åren som Go har fått någon genomslagskraft alls i väst även om det funnits föreningar i amerika sedan 1937 (har inte hittat något om Sverige). Den riktiga boomen kom dock med den populära animen Hikaru no Go 2001 som beskriver en tonårings väg till att bli go-proffs (rekommenderas). Innan animen kom fanns det många som ansåg att spelet mest var för gamlingar men efter det kom många unga att intressera sig i både väst och öst. Det finns i dag turneringar i många storleksordningar med miljoner dollar i priser i de finaste. Flera svenska städer har klubbar i dag, ofta kopplade med universitet.
Lära sig grunderna: http://playgo.to/interactive
Spela mot datorn: http://www.smart-games.com/igowin.exe
Spela Go online: http://www.gokgs.com
Go i media:
PI (1)
PI (2)
BBC News
A beautiful mind
Terminator: The Sarah Connor Chronicles s02e10
I Confucius tidsålder 600 f.Kr var det en av de fyra färdigheterna som en kinesisk gentleman behövde kunna för att vara respektabel. De andra tre var pensel-kalligrafi, poesi och musik. Även kvinnor av högre rang kunde spela go. I Japan fick spelet starkt fäste och 1602 när krigsherren Tokugawa enade Japan så skapade han fyra Go-skolor där den främste genom en turnering varje år blev landets Go minister.
Spelet go består av ett 19x19 rutnät där svarta och vita runda stenar placeras på korsningarna. Spelet går ut på att ha omringat mest territorium vid spelets slut. Det finns många filosofiska och estetiska aspekter kring Go om man vill veta av dem. Spelet sägs först o främst vara en motsvarighet till livet självt. Genom det kan ens stil ses och ens sinne utvecklas.
Vetenskapen kring himlen spelade stor roll för gamla tiders civilisationer och på brädet finns 10 punkter som är kraftigare markerade, de såkallade stjärnpunkterna. De har ingen egentlig funktion i spelet förutom att göra översikten enklare men enligt kinesisk mytologi motsvarar de, de nio palatsen bland stjärnorna från vart himlen styrs. Den tionde stjärnpunkten i mitten av brädet är nordstjärnan som sägs vara återstoden av en stor kejsare 'Huangdi' (2497-2398 f.KR) som driver hela universum.
I ett riktigt fint go-set ska brädet vara gjort i den japanska träsorten Kaya, de svarta stenarna ska vara av skiffer och de vita stenarna av musselskal. Brädets positioner sägs motsvara årets dagar, stenarna är ying och yang eller natt och dag, varje hörn är en årstid och varje hörns kvadrant av 90 korsningar motsvarar årstidens dagar osv. Allt handlar om balans där spelet förutom livet självt är en metafor för kosmisk och himmelsk harmoni.
Det har beskrivits att spela go är som att spela schack på fyra bräden samtidigt. Personligen tycker jag inte liknelsen är speciellt korrekt även om go har större djup. Det har gjorts uträkningar och antalet partier som kan spelas i go är mer än dubbelt så många som det finns atomer i universum (ett hundrasiffrigt tal). Detta är en orsak till att en bra spelare fortfarande kan vinna över en dator i go medan schackdatorerna numera är bättre än människor vilket gör go extra intressant för diverse programerare.
Det är inte förrän de senaste 20 åren som Go har fått någon genomslagskraft alls i väst även om det funnits föreningar i amerika sedan 1937 (har inte hittat något om Sverige). Den riktiga boomen kom dock med den populära animen Hikaru no Go 2001 som beskriver en tonårings väg till att bli go-proffs (rekommenderas). Innan animen kom fanns det många som ansåg att spelet mest var för gamlingar men efter det kom många unga att intressera sig i både väst och öst. Det finns i dag turneringar i många storleksordningar med miljoner dollar i priser i de finaste. Flera svenska städer har klubbar i dag, ofta kopplade med universitet.
Lära sig grunderna: http://playgo.to/interactive
Spela mot datorn: http://www.smart-games.com/igowin.exe
Spela Go online: http://www.gokgs.com
Go i media:
PI (1)
PI (2)
BBC News
A beautiful mind
Terminator: The Sarah Connor Chronicles s02e10
Senast redigerad av DIProgan 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Om den här länken inte gillas får den väl tas bort
Hikaru No Go: http://www.kumby.com/hikaru-no-go-episode-1
Hikaru No Go: http://www.kumby.com/hikaru-no-go-episode-1
Senast redigerad av DIProgan 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Re: ALLT du någonsin velat berätta om ditt stora intresse!
weasley skrev:i allra högsta grad "NÖDIGT" vetande ;-D
Om nu tråden handlar om oonödigt vetande, så kan jag väl påpeka att ordet nödigt faktiskt genom tiderna använts som nödvändigt. I ingen text från artonhundratalet jag typsatt har jag sett ordet nödvändigt, men många ting har benämnts nödiga.
Senast redigerad av apkonstapel 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
- apkonstapel
- Inlägg: 274
- Anslöt: 2008-10-21
Re: Förnamn
Alien skrev:Sen finns också ett vackert namn, Lilit/Lilith för en mindre trevlig kvinnlig demon. Kommer av Lyl = natt.
Lilith är en bärande roll eller ska vi kalla det företéelse i min absoluta favorit anime Neon Genesis Evangelion men denna bit av högst hjälpande information kände jag inte till så tackar
En intressant liten bit jag hittade om det hela:
Lilith is a somewhat obscure character in biblical history, partly because she originated in Judaism and not Christian faith.
In the Christian bible, God created Adam, the first man, out of clay, and created Eve, the first woman, out of Adam's rib. In the Jewish version, Adam was born out of clay, but instead of Eve, Lilith was created, and instead of Adam's rib, God used clay. Lilith came to call herself Adam's equal since she was born in the same way as him. God intended man to be dominant over woman, and so Lilith had actively defied God. God banished Lilith from Eden and placed her in purgatory, and to prevent another woman from defying him, God created Eve from Adam's rib.
Lilith was removed from several modern bibles so no one would be offended. Then people wondered if Lilith had not been banished, and if Eve was totally fabricated (making Lilith the mother of humanity). What if ancient men had created the story to assert dominance over women? No one can be sure. Here's a fun fact: to lend credibility to the story, Lilith's vengeful spirit supposedly came to boys in their sleep to cause premature ejaculation (wet dreams); that may also be a reason Lilith doesn't arise much in public conversation.
Senast redigerad av DIProgan 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Jag är väldigt intresserad av bröst. Inte ur ett vanligt manligt perspektiv (hehe) eller så utan mer evolutionärt. Typ hur de har utvecklats sedan vi var apor, hur de har dyrkats av olika civilisationer genom tiderna och så där. Självklart roades jag av Kobras bröstspecial häromveckan som ni kan se på http://www.svt.se/kobra.
Sen samlar jag också på kryddor (bland annat). Det är jättekul att arrangera kryddorna i sina burkar efter färg. Min "dyrgrip" är gurkmeja från Indien som jag fått av min farbror. Det är tyvärr ingen genomskinlig burk men det är ändå fint. Jag tycker inte så mycket om att använda kryddor dock (en bruten förpackning har för mig inget värde).
Sen samlar jag också på kryddor (bland annat). Det är jättekul att arrangera kryddorna i sina burkar efter färg. Min "dyrgrip" är gurkmeja från Indien som jag fått av min farbror. Det är tyvärr ingen genomskinlig burk men det är ändå fint. Jag tycker inte så mycket om att använda kryddor dock (en bruten förpackning har för mig inget värde).
Senast redigerad av Jim Harnesk 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
- Jim Harnesk
- Inlägg: 27
- Anslöt: 2008-10-30
- Ort: Ulan-Bataar
Med tanke på att det är julhelg kom jag att tänka på de julklappar jag fick som barn, jag har varje jul fått en återkommande klapp som är Guiness Rekordbok ( faktamänniska som jag var som barn, älskade frågesport på teve och i böcker, och var insnöad i faktaböcker ). En annan klapp som följde på senare år var tomma videoband och cd-skivor med julmusik : ) ( Har fina minnen ifrån bardoms-jularna, hoppas ni oxå har det )
Vad har ni fått för julklappar som barn, som har varit med från år till år ?
Vad har ni fått för julklappar som barn, som har varit med från år till år ?
Senast redigerad av Chrilleb 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Det som fanns kvar i många år?
Jo, modelljärnvägen (står på föräldrarnas vind nu), kablar och transformatorer, lampor, reläer, kontaktorer, kontakter, lego.
Mitt rum såg ut som ett labb.
När jag blev ännu lite äldre så lade jag mina sparpengar på elektronikkomponenter att bygga ny elektronik av och nu tjänar jag pengar på det
Jo, modelljärnvägen (står på föräldrarnas vind nu), kablar och transformatorer, lampor, reläer, kontaktorer, kontakter, lego.
Mitt rum såg ut som ett labb.
När jag blev ännu lite äldre så lade jag mina sparpengar på elektronikkomponenter att bygga ny elektronik av och nu tjänar jag pengar på det
Senast redigerad av nano 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Hej nano, jag kom på en sak; jag fick oxå en modelljärnväg när jag var liten, jag "burnade" med loket för jag trodde det skulle slira i kurvorna, typ..haha. När jag var liten var jag mycket för att undersöka leksaker, har fått berättat att jag hade ett trumset en gång, och ville se vem som satt inuti så jag hade sönder det.
Senast redigerad av Chrilleb 2011-05-04 10:52:20, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Intressanta intressen