Tydligen är kunskaperna bland svenska folket om hur mycket resurser som satsas på välfärden dålig:

SKL - Uppdatering av Välfärdsmysteriet: Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande resurser och växande behov

Folk i allmänhet tycks tro att det satsas mindre och mindre på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. I själva verket är det tvärtom.

Kommunerna, landstingen och staten satsar över tiden mer och mer på dessa tjänster. Varför uppfattar många att det satsas mindre när det i själva verket satsas mer?

SKL - Låg kunskap om att välfärden slår rekord

En rapport och tillhörande undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar idag visar att vi aldrig satsat mer på välfärden än idag. Samtidigt är kunskapen om att så är fallet låg. Allmänheten tror att det satsades mer förr.
Diskussionen om välfärdens finansiering är viktig och behöver baseras på fakta. Rapporten "Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012" visar att vi aldrig lagt mer resurser på välfärden än vad vi gör idag.

– Vi ser att välfärden fortfarande växer snabbare än utvecklingen av demografin kräver. Det är angelägna satsningar på vård, skola och omsorg som gjorts och som står för över 90 procent av kommuner och landstings verksamheter. Men trots att det satsas mer än någonsin så måste vi diskutera den framtida finansieringen av välfärden och dess utmaningar. Det handlar om att våra förväntningar på välfärden blir allt högre, säger Annika Wallenskog.

Hur kan det komma sig att det är så många som har den uppfattningen tror ni? Jag tycker själv att jag upplever att välfärden är bra. Här står det exempelvis att närmare 90 procent av äldre är nöjda med hemtjänsten och bland äldre som bor på särskilt boende är 83 procent ganska nöjda eller mycket nöjda:

Veteranen - Fler äldre nöjda med äldreomsorgen
2013-12-04

Närmare 90 procent bland de äldre i landet är nöjda med hemtjänsten. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med förra året. Även bland dem som bor på särskilt boende upplever fler än i fjol att vården och omsorgen är bra.

Även bland anhöriga till äldre som får hemtjänst eller annan äldrevård har nöjdheten ökat.

Ämnet välfärd...svenska...modellen osv

Det är ord och kulliser, inget annat

Det som är i verklighetens Sverige, dystert förtryck med hycklande och kriminell makt elit.

Jag tror tyvärr att väldigt mycket av pengarna går till administration och inte kommer till medborgarna som ska ha nytta av välfärden. Det vore mycket mer intressant att utreda hur mycket av skattepengarna som gör nytta (och med nytta syftar jag inte på att ge ytterligare en person lön).

Tänkte bara på LSS-handläggare som gör vad de kan för att förhindra hjälp, i många fall hade det kanske varit billigare att en handläggare inte var anställd och hjälpen istället hade utförts enligt lagen (jag misstänker att en handläggare har en betydligt mycket högre lön än de som utför tjänsterna).

Vad räknar de in i "välfärd"?

Om man räknar ända sedan 1980 lär den kvinnliga förvärvsfrekvensen ha ökat och förskolan byggdes ut under hela 80-talet. Under senare år har en stor del av de kostnader som tidigare ombesörjts av staten överförts på kommunerna. Ett exempel är de reglerna som gör att det är svårare att få a-kassa. Det betyder att fler blir beroende av exempelvis försörjningsstöd som är en kommunal kostnad. Under samma period ökar arbetslösheten. Men exakt hur de räknar kan jag ju inte veta utan att ha tittat i rapporten.

Väntetid och vårdskador borde vara ett rätt bra sätt att mäta nyttan för sjukvården iaf. Ineffektivitet kan kanske hintas i antal anställda per vårdprocedur eller iaf antal läkare och sjukskjöterskor i förhållande till administrativ personal. I den senare kategorin får man nog även räkna t.ex företag som driver journalsystemet.

Går det att komma åt denna data enkelt någonstans?

Beror helt på vilket perspektiv man har. Tar man äldrevården ser det ju lite olika ut. På vissa ställen förväntas barnen ta hand om de äldre medan här har vi börjat förvänta oss att staten skall ta hand om de äldre helt och hållet.

Jag tycker mig höra ofta att personaltätheten minskar i skolan och omsorgen samt att det är konstant brist på personal i sjukvården. Hör man det är det rimligt att anta att resurserna har minskat.

Den delen av välfärden jag har mest kontakt med är psykiatrin. I början av 90-talet fanns det runt 30.000 slutenvårdsplatser och idag finns det omkring 4.400. Beror på en gigantisk omstruktur men vet man om de siffrorna så antar man att mindre pengar läggs på psykiatrin. Finns fler psykiatriker som talar emot.

Annars tror jag på att det krävs fler goda nyheter än dåliga för att få en positiv bild. Har en bekant som är journalist och drivit en mindre tidning som påstod att det krävs ungefär 9 bra nyheter för att uppväga en dålig om läsaren skall släppa tidningen och ha en positiv bild. Just 9 mot 1 vet jag inte men jag tror på principen. Människor väljer att fokusera och komma ihåg det negativa.

Jag hittade en länk förut som jag behövde maila SCB för att komma tillbaka till:

Inkomster i grafisk form under en massa år för hela Sveriges kommuner eller vad det är. Annan statistik, som för åldrande hittar man också här:

http://www.scb.se/Kartor/Statistikatlas_KN_201401/index.html#story=4

jojomamma skrev:I ett land där välfärden minskar...

post1177617.html#p1177617

Välfärden minskar inte i Sverige men kanske förväntningarna och kraven på välfärdstjänster har ökat?

SKL - Uppdatering av Välfärdsmysteriet: Välfärdstjänsternas utveckling 1980–2012 – ökande resurser och växande behov

Folk i allmänhet tycks tro att det satsas mindre och mindre på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. I själva verket är det tvärtom.

Kommunerna, landstingen och staten satsar över tiden mer och mer på dessa tjänster. Varför uppfattar många att det satsas mindre när det i själva verket satsas mer?

SKL - Låg kunskap om att välfärden slår rekord

En rapport och tillhörande undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar idag visar att vi aldrig satsat mer på välfärden än idag. Samtidigt är kunskapen om att så är fallet låg. Allmänheten tror att det satsades mer förr.
Diskussionen om välfärdens finansiering är viktig och behöver baseras på fakta. Rapporten "Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012" visar att vi aldrig lagt mer resurser på välfärden än vad vi gör idag.

– Vi ser att välfärden fortfarande växer snabbare än utvecklingen av demografin kräver. Det är angelägna satsningar på vård, skola och omsorg som gjorts och som står för över 90 procent av kommuner och landstings verksamheter. Men trots att det satsas mer än någonsin så måste vi diskutera den framtida finansieringen av välfärden och dess utmaningar. Det handlar om att våra förväntningar på välfärden blir allt högre, säger Annika Wallenskog.

jojomamma skrev:och allt fler närmar sig fattigdomsstrecken...

Har du några uppgifter på detta eller statistik?


Moderator Alien: Tråden avdelad från nu-vill-jag-veta-hur-ser-ni-ateister-pa-kristna-t40557.html. Slog senare ihop två trådar om den svenska välfärden.

Wine: Varför blev välfärdens statistik så viktigt för dig så du måste ta in det i en tråd som handlar om religion? Är det för att söka sanningen eller för att försvara en högerpolitik?

jojomamma skrev:Wine: Varför blev välfärdens statistik så viktigt för dig så du måste ta in det i en tråd som handlar om religion? Är det för att söka sanningen eller för att försvara en högerpolitik?

Jag undrar över de påståenden du kommer med i denna tråd och jag kan ju ställa ungefär samma fråga till dig, är det viktigt för dig att söka sanningen eller handlar det för dig bara om att svärta ned och komma med grundlösa påståenden och/eller åsikter?

Wine: Jag undrar över de påståenden du kommer med i denna tråd och jag kan ju ställa ungefär samma fråga till dig, är det viktigt för dig att söka sanningen eller handlar det för dig bara om att svärta ned och komma med grundlösa påståenden och/eller åsikter?

Det finns massor att hämta kring sådan här statistik i valåretstecken, mycket där man pekar på nedskärningar: I Stockholm genomför nu nedskärning efter nedskärning som nedskärningar av idrottsnämndens budget, inte minst på driftsidan samt i stödet för lokalanpassning för funktionshindrade. Därutöver har de borgerliga skurit kraftigt i stödet till fria kulturgrupper, till studieförbunden samt inom socialtjänsten. För femte året i rad genomförs nu också nedskärningar inom verksamhet för barn och unga så som sommarkollon, parklekar och fritidsgårdar. Jagb tänker inte ge mig in på statistiken för den kan man alltid ljuga med. Här är lite efna erfarenheter:

Arbetslösheten är hög. Jag hade en lön på över 30´ nu lever jag på Brutto 12.500 i månaden och snart utförsäkrad. Just utförsäkringarna är något som växt. De har tvingat många till socbidrag.
I en stor undersökning sa de att många tror sig bli utslitna på sina jobb. Framför allt kvinnor i vården. Jag känner en kvinna som jobbat länge i demensvården. För så där tjugoår sedan kunde stanna upp och prata med gamlingarna. Idag är varenda arbetsmoment klockad, ingen tid för umgänge.

Wine: Är du emot soppkök, kyrkor som betalar kollovistelser, etc? Vad får dig att tro att välfärden inte minskat?

jojomamma skrev:...
Wine: Är du emot soppkök, kyrkor som betalar kollovistelser, etc? Vad får dig att tro att välfärden inte minskat?

Nej jag är inte emot soppkök eller den hjälpverksamhet som bedrivs av kyrkor.

Många har fått det mycket bättre i Sverige på senare år, att förväntningarna samt kraven på välfärden/välfärdstjänster har ökat är nog ingen nyhet och detta kan ju medföra att människor upplever ett större missnöje trots att satsningarna på välfärden inte har minskat utan i själva verket har ökat.

Att arbetslösheten är hög kan man inte bara beskylla regeringen för, har inte människor tillräckliga kvalifikationer för de tjänster som erbjuds och/alternativt inte är intresserade av att söka de tjänster som erbjuds eller intresserade av att vidareutbilda sig/byta yrke eller att arbeta överhuvudtaget så påverkar detta också statistiken.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting har det aldrig satsats mer på välfärden än idag:

SKL - Låg kunskap om att välfärden slår rekord

En rapport och tillhörande undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar idag visar att vi aldrig satsat mer på välfärden än idag. Samtidigt är kunskapen om att så är fallet låg. Allmänheten tror att det satsades mer förr.
Diskussionen om välfärdens finansiering är viktig och behöver baseras på fakta. Rapporten "Välfärdstjänsternas utveckling 1980-2012" visar att vi aldrig lagt mer resurser på välfärden än vad vi gör idag.

Wine skrev:
Att arbetslösheten är hög kan man inte bara beskylla regeringen för, har inte människor tillräckliga kvalifikationer för de tjänster som erbjuds och/alternativt inte är intresserade av att söka de tjänster som erbjuds eller intresserade av att vidareutbilda sig/byta yrke eller att arbeta överhuvudtaget så påverkar detta också statistiken.

Även om man inte kan beskylla allt på regeringen när det gäller arbetslösheten kan man inte komma ifrån att arbetslöshet är en sänkning av välfärden för de drabbade. I dagens narcissiska kultur (Satsa på dig själv och skit i andra) räknas social färdighet mycket högt och kan göra det svårt för oss med AS att få jobb. Jag jobbar på att ta taxiförarkort. Klarar jag utbildning och prov får jag ett jobb med tiotimmars arbetsdag och brutto 17.000 i månaden tills man blir riktigt erfaren. De jag gått kurs med, familjefäder, måste ha två jobb för att klara sig. Svårt att mäta i pengar, men det har med vår välfärd att göra, åtminstone min syn av välfärd.

Alla som jobbar har fått lite högre lön pga skattesänkningar - Vilka andra har fått det bättre?

Jobbskatteavdraget gör att de som jobbar får mer pengar kvar i motsats till pensionärer, de med sjukersättning, a-kassa och föräldrapenning. "Pensionärsskatt" kallar man det föraktfullt. Men det är ju inte så att pensionärer fått det sämre utan de med jobb bättre. Och det är just avsikten. Fler som jobbar = mer skatteinkomster = bra för välfärden.

Ekonomifakta skrev:Har man inkomster från anställning eller näringsverksamhet har skatten sänkts med upp till cirka 2 200 kronor i månaden genom införandet av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och förstärktes sedan under de tre efterföljande åren. År 2014 infördes det femte steget i jobbskatteavdraget.
---
Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Som mest är skillnaden mellan hög- och lågskattekommuner cirka 380 kronor per månad. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner.

En tredje sak som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är inkomsttagarens ålder. Är man 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsålder.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ska ... eavdraget/

Dvs för de pensionärer som kan fortsätta att arbeta är det extra fördelaktigt. Jag tvivlar inte på att det lockar fler äldre kvar i arbetslivet mot t ex om pensionen automatiskt minskade om man fick lön också.

Jag har alls inget emot jobbskatteavdrag i princip. Om t ex det finns mer pengar till sjukvård och åldringsvård, så gynnar det mig som (förtids)pensionär, även om de som jobbar blir rikare.

Men hur är det i praktiken? Har vi "tärande" fått sämre ersättning än tidigare? Om vi blir fattigare och fattigare så har vi råd att handla mindre, vilket väl också är negativt för ekonomin. Alldeles bortsett från de mänskliga aspekterna. Hur är det med a-kassan?

svt skrev:När alliansregeringen tillträdde skulle arbetslinjen gälla. Det skulle bli mer lönsamt att jobba, och det skulle bli färre bidrag. Bland annat så sänktes a-kassetaket från 740 till 680 kronor per dag, och där ligger det kvar sedan dess.

Samtidigt höjdes a-kasseavgiften kraftigt, med flera hundralappar för vissa yrkesgrupper. Detta ledde till en flykt från a-kassan. Men trots att man senare har backat, och har sänkt avgiften igen, så är det i dag bara sju av tio personer inom arbetskraften som är med i a-kassan.

http://www.svt.se/nyheter/val2014/alla- ... san-utom-m

Höjd avgift och sänkt ersättning, det låter ju inget vidare. De arbetslösa som inte har a-kassa får då leva på sina besparingar. När de inte finns får de gå till socialen. Därför har det talats om obligatorisk a-kasseförsäkring (precis som sjukförsäkringen).

Sverige bidrar även till välfärden i andra delar av världen, Sverige ger mycket pengar i bistånd jämfört med andra länder i förhållande till antalet innevånare:

Regeringskansliet - Att vara världsbäst på att ge bistånd innebär ett stort ansvar
Debattartikel Omvärlden 25 oktober 2012
Gunilla Carlsson, Biståndsminister

Sverige är världsledande på utbetalning av bistånd mätt i bruttonationalinkomst (BNI) per invånare, genom att ge en procent av BNI vilket med råge överskrider FN:s mål om 0,7 procent. Alliansregeringen har sedan 2006 varit den första regering som faktiskt i praktiken också nått upp till detta åtagande. I senaste budgetpropositionen slår regeringen fast att Sverige även fortsatt ska ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd. Biståndet har sedan 2006 ökat med drygt 10 miljarder kronor fram till 2013 då Sverige avsätter 38 miljarder kronor för internationellt utvecklingssamarbete.

SVENSKA FN-FÖRBUNDETS BLOGG - Sverige – en humanitär stormakt
Postat 14 april, 2014 av Linda Nordin

Humanitärt bistånd var den sektor som Sverige fokuserade mest av sitt stöd på under 2013 – 4 934 miljoner kronor. Sverige har sedan 2007 mer än dubblerat sitt humanitära bistånd och ger ett omfattande humanitärt stöd till bland annat Syrien och Filippinerna. Sverige är den näst största biståndsgivaren i världen i förhållande till sin ekonomi med 1,02 procent av BNI. Även i kronor och ören är Sverige en av världens största biståndsgivare och en humanitär stormakt. Bland de organisationer som får mest svenskt stöd märks UNHCR (FN:s flyktingorgan), WFP (FN:s världslivsmedelsprogram) och FN:s fond för katastrofbistånd.

Regeringskansliet - Sveriges bistånd högst i världen 2011
Pressmeddelande 5 april 2012
Utrikesdepartementet

Sverige toppar listan på världens största biståndsgivare 2011 mätt som andel av BNI. Nyutkommen statistik från OECD:s biståndskommitté DAC visar också att den ekonomiska krisen orsakade ett fall i de globala biståndsvolymerna 2011.

Sveriges bistånd uppgick 2011 till cirka 36 miljarder kronor vilket motsvarar 1,02 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Enligt OECD/DAC:s statistik får det Sverige att toppa listan på världens största biståndsgivare mätt som andel av BNI, tätt följt av Norge (1,0 procent av BNI) och Luxemburg (0,99 procent av BNI). De länder som hade störst biståndsvolymer 2011 var USA, Tyskland och Storbritannien.

Sverige avsätter 38 miljarder kronor för internationellt utvecklingssamarbete.

Det är fan skrämmande - särskilt i relation till att man inte anser sig ha råd med ett anständigt försvar, något som idag får ungefär lika mycket pengar (~41 Gkr).

nallen skrev:

Sverige avsätter 38 miljarder kronor för internationellt utvecklingssamarbete.

Det är fan skrämmande - särskilt i relation till att man inte anser sig ha råd med ett anständigt försvar, något som idag får ungefär lika mycket pengar (~41 Gkr).

Knasiga prioriteringar. Man undrar hur dom tänker.

Moggy skrev:Man undrar hur dom tänker.

Den förmågan tycks ligga någonstans på en råttas nivå.

DN ledare igår om ett budskap som Socialdemokraterna gärna vill föra ut, att välfärden skulle vara hotad, nedrustad o.s.v. trots att det aldrig tidigare satsats så mycket pengar på vården, skolan och omsorgen:

DN - Ett parti med problem
Publicerad 2014-09-02 23:00

När Socialdemokraterna på tisdagen publicerade sitt valmanifest var det med en retorik som ligger en bra bit från verkligheten. Partiet fortsätter att hamra in att allians­regeringen har rustat ner välfärdsstaten med orättfärdiga skattesänkningar. Det är ett enkelt budskap men inte sant.

Redan i manifestets första mening slås fast att ”något håller på att gå sönder” i Sverige. Detta trots att den offentliga välfärden fortfarande ligger i världstopp och att mer pengar än någonsin går till vården, skolan och omsorgen.

Arbetslinjen, med dess jobbskatteavdrag och fokus på att underlätta för privata företag att skapa jobben, har varit bra för Sverige. Socialdemokraterna vill prioritera arbetsmarknadsåtgärder och slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det vore djupt olyckligt för Sverige om vi återgick till ett system där staten var alla goda gåvors givare och arbetslösheten doldes i ett bottenlöst bidragssystem.

Wine skrev:DN ledare igår om ett budskap som Socialdemokraterna gärna vill föra ut, att välfärden skulle vara hotad, nedrustad o.s.v. trots att det aldrig tidigare satsats så mycket pengar på vården, skolan och omsorgen:

DN - Ett parti med problem
Publicerad 2014-09-02 23:00

När Socialdemokraterna på tisdagen publicerade sitt valmanifest var det med en retorik som ligger en bra bit från verkligheten. Partiet fortsätter att hamra in att allians­regeringen har rustat ner välfärdsstaten med orättfärdiga skattesänkningar. Det är ett enkelt budskap men inte sant.

Redan i manifestets första mening slås fast att ”något håller på att gå sönder” i Sverige. Detta trots att den offentliga välfärden fortfarande ligger i världstopp och att mer pengar än någonsin går till vården, skolan och omsorgen.

Arbetslinjen, med dess jobbskatteavdrag och fokus på att underlätta för privata företag att skapa jobben, har varit bra för Sverige. Socialdemokraterna vill prioritera arbetsmarknadsåtgärder och slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det vore djupt olyckligt för Sverige om vi återgick till ett system där staten var alla goda gåvors givare och arbetslösheten doldes i ett bottenlöst bidragssystem.

Kan det inte bero på att dom har sålt ut statliga och kommunala bolag?

slackern skrev:Kan det inte bero på att dom har sålt ut statliga och kommunala bolag?

Du menar att det är det som Socialdemokraterna menar när de talar om att välfärden rustas ned?

Wine skrev:

slackern skrev:Kan det inte bero på att dom har sålt ut statliga och kommunala bolag?

Du menar att det är det som Socialdemokraterna menar när de talar om att välfärden rustas ned?

Ja exakt. Kortsiktigt får stat och kommun in stora mängder kapital dom kan spendera. Titta bara på Stockholms kommun hur mycket dom kommunala bostadsbolagen har gett staden i vinst.

slackern skrev:

Wine skrev:

slackern skrev:Kan det inte bero på att dom har sålt ut statliga och kommunala bolag?

Du menar att det är det som Socialdemokraterna menar när de talar om att välfärden rustas ned?

Ja exakt. Kortsiktigt får stat och kommun in stora mängder kapital dom kan spendera. Titta bara på Stockholms kommun hur mycket dom kommunala bostadsbolagen har gett staden i vinst.

Men fortfarande ligger välfärden tydligen i alla fall i världstopp.

Wine skrev:

slackern skrev:

Wine skrev:
Du menar att det är det som Socialdemokraterna menar när de talar om att välfärden rustas ned?

Ja exakt. Kortsiktigt får stat och kommun in stora mängder kapital dom kan spendera. Titta bara på Stockholms kommun hur mycket dom kommunala bostadsbolagen har gett staden i vinst.

Men fortfarande ligger välfärden tydligen i alla fall i världstopp.

Det kan den säkert göra. Det har jag inte ifrågasatt. Vad jag ifrågasatte var vart pengarna kom från. Om det var långsigtigt hållbart.