Wine skrev:

Psykologtidningen nr 3/2009 skrev:Feldiagnostisering av Aspergers syndrom

Psykolog Staffan Rislund Törner, som arbetar inom habiliteringen i Södertälje, uppskattar att runt hälften av de personer med Aspergers syndrom som han möter är feldiagnostiserade. Att felaktigt få diagnosen innebär ofta stora konsekvenser för individen.

Läs mer i nya numret!

Har för mig att jag läst någon gång att om en person fått AS diagnos som barn så kan symtomen "mildras" så pass med tiden att personen i vuxen ålder inte längre uppfyller kriterierna för att få diagnosen, kanske är det så?

Alien skrev:Man ska ju ha en signifikant funktionsnedsättning för att få diagnosen. Då kan man tänka sig att man anpassat sitt liv till slna förutsättningar så att det fungerar bra. Då syns inte någon funktionsnedsättning. Dessutom lär man sig maskera sina drag bättre. Men sin AS har man ändå kvar; AS är inget som växer bort.

Prognos vid Aspergers syndrom: Uppföljningsstudie av 100 pojkar

84% hade kvarstående Aspergerdiagnos i vuxen ålder

12% hade ingen diagnos inom autismområdet längre

Time - New Study Suggests Autism Can be ‘Outgrown’
By Maia Szalavitz Jan. 22, 2013

There is more evidence that a minority of autistic children may eventually overcome their developmental issues, but experts caution that such recovery is rare.

The new research, published in the Journal of Child Psychology and Psychiatry and led by Deborah Fein of the University of Connecticut, involved 34 people ages 8 to 21 who had been diagnosed with autism but no longer met criteria for the condition. The initial diagnosis had to be made in writing by a doctor or psychologist specializing in autism before the child turned five. And, to make sure they were studying severe cases, researchers included only children who had not spoken before 18 months or did not use phrases before age 2.

The study also found, not surprisingly, that having a higher IQ was associated with optimal outcomes. “It is possible that above average cognition allowed individuals with ASD to compensate,” the authors write.

The researchers also caution that most autistic people will continue to have symptoms: earlier studies, which may have included inaccurate diagnoses, have suggested that only about 3% to 25% children who receive a diagnosis will eventually lose it.

Men det är trevligare att vara autistisk än schizoid för folk är trevligare och behandlingen är mildare, så det får väl duga.

Risk för överdiagnostik av autismspektrumstörning – Läkartidningen 2014;111:CT7F skrev:Både ungdomar som närmar sig 18 år och unga vuxna har kommit och bett om att bli »avdiagnostiserade«. De har ofta fått diagnosen i 14–16-årsåldern, och när den ställdes var många av dem djupt deprimerade och/eller hade svår ångest. När depressionen och ångesten släppt kände de inte alls igen sig i autismspektrumdiagnosen. De kan föredra ett fåtal sociala kontakter, men de har vänner, fungerar i studier och sköter sina vardagsfunktioner. Personer som av sjukvården (eller andra) misstänks ha Aspergers syndrom kan ha debuterande schizofreni/annan psykos, depression/dystymi eller personlighetsstörningar. Det är inte ovanligt att symtomen vid ADHD liknar och misstolkas som autism (bristande uppmärksamhet på sociala signaler och social klumpighet på grund av bristande impulskontroll). Svag begåvning eller lindrig utvecklingsstörning tolkas ibland som autism, liksom det utanförskap som en mycket hög begåvning kan innebära i en begränsad miljö.

Ett litet antal av de vuxna som själva vill ha en diagnos har en personlighetsavvikelse som ytligt sett kan likna autism, eller (personer med lite udda personlighetsdrag) är mer socialt tillbakadragna än genomsnittet men helt inom det »normalspektrum« av beteenden och personlighetsdrag som vi måste referera till när vi kategoriserar personer med psykiatrisk diagnostik. Det behövs då erfarna personer, helst två som tar upp anamnes samtidigt, för att förstå hur det ligger till.