Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
31 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Hej,
Jag har rätt nyligen förstått att jag har någon from av aspergers. Jag är 23 år, kvinna, har nyligen studerat 4 år på universitet (media och kommunikationsvetenskap samt ekonomi) och har nu förhoppningarna om att driva eget eller göra succé på annat håll. Har oerhört höga ambitioner, och inser att desto högre jag tänker om vad jag kan åstadkomma ju mer åt sanningen blir det. Alltså, jag blir vad jag tänker.
Anledningen till att jag skriver här är i förhoppning om att höra om eller träffa någon likt mig. Tänker att här kanske det finns? Har alltid känt mig olikt majoriteten. Mycket på grund av vad jag skulle kalla intelligens, speciellt EQ, samt alltid varit mycket populär bland både vänner och bland killar. Denna video finner jag mig i väldigt mycket;
https://www.youtube.com/watch?v=T6RsHU1JX4c där kvinnan pratar om hur hon känner av hur andra mår. Jag kanske inte förstår spelet men jag känner av ALLT. På gott och ont. Tycker mig finna det som nyckeln i hur jag navigerar i det sociala.
Det jag undrar är om det finns framgångsrika "aspies" här? Finns ni som njuter till livet av fullo? Ni som känner er lyckliga och tillfreds med hur ni har det? Har ni varit framgångsrika? Jag tänker ekonomiskt, socialt kapital, ledarskapsframgångar?
Vad jag saknar i mitt liv är den typ av vänner och bekanta som analyserar lika mycket som mig kring livet osv. Eller som också älskar att dra slutsatser och komma på teorier, se mönster i livet helt enkelt. Gärna kring andra människor.
Övrigt dilemma:
Då jag tror mig ha diagnosen tappar jag ibland verklighetsuppfattningen. Tror väldigt högt om mig själv alltid. Att jag kan åstadkomma i stort sett vad jag vill, bli vad jag vill, få vem jag vill osv. Ibland undrar jag hur stor grad av narcissism det finns inom mig. Diagnosen får mig att tro att jag inte vet riktigt om det som jag tror är enlighet vad andra tror eller om det bara är min uppfattning av mig själv. Tänker delvis att det inte spelar någon roll eftersom jag mår bra så länge jag har bra tankar (och inte märker motsatsen eller så i vardagen). Problemet där är väl att den erfarenhet jag haft av aspergare är främst en person i mitt studentboende som ljög nå så otroligt, och verkade själv gå på det han sa. Undrar då ibland om jag skulle kunna lura mig själv? Förmodligen inte. Tråden handlar inte riktigt om det här.
Detta var nog den konstigaste tråden jag någonsin skrivit på ett forum. Tror jag mest bara ville säga "hej" då detta var min första tråd här. Har länge känt mig oförstådd, antar ni känner igen er. Hoppas det är bra med er.
Jag har rätt nyligen förstått att jag har någon from av aspergers. Jag är 23 år, kvinna, har nyligen studerat 4 år på universitet (media och kommunikationsvetenskap samt ekonomi) och har nu förhoppningarna om att driva eget eller göra succé på annat håll. Har oerhört höga ambitioner, och inser att desto högre jag tänker om vad jag kan åstadkomma ju mer åt sanningen blir det. Alltså, jag blir vad jag tänker.
Anledningen till att jag skriver här är i förhoppning om att höra om eller träffa någon likt mig. Tänker att här kanske det finns? Har alltid känt mig olikt majoriteten. Mycket på grund av vad jag skulle kalla intelligens, speciellt EQ, samt alltid varit mycket populär bland både vänner och bland killar. Denna video finner jag mig i väldigt mycket;
https://www.youtube.com/watch?v=T6RsHU1JX4c där kvinnan pratar om hur hon känner av hur andra mår. Jag kanske inte förstår spelet men jag känner av ALLT. På gott och ont. Tycker mig finna det som nyckeln i hur jag navigerar i det sociala.
Det jag undrar är om det finns framgångsrika "aspies" här? Finns ni som njuter till livet av fullo? Ni som känner er lyckliga och tillfreds med hur ni har det? Har ni varit framgångsrika? Jag tänker ekonomiskt, socialt kapital, ledarskapsframgångar?
Vad jag saknar i mitt liv är den typ av vänner och bekanta som analyserar lika mycket som mig kring livet osv. Eller som också älskar att dra slutsatser och komma på teorier, se mönster i livet helt enkelt. Gärna kring andra människor.
Övrigt dilemma:
Då jag tror mig ha diagnosen tappar jag ibland verklighetsuppfattningen. Tror väldigt högt om mig själv alltid. Att jag kan åstadkomma i stort sett vad jag vill, bli vad jag vill, få vem jag vill osv. Ibland undrar jag hur stor grad av narcissism det finns inom mig. Diagnosen får mig att tro att jag inte vet riktigt om det som jag tror är enlighet vad andra tror eller om det bara är min uppfattning av mig själv. Tänker delvis att det inte spelar någon roll eftersom jag mår bra så länge jag har bra tankar (och inte märker motsatsen eller så i vardagen). Problemet där är väl att den erfarenhet jag haft av aspergare är främst en person i mitt studentboende som ljög nå så otroligt, och verkade själv gå på det han sa. Undrar då ibland om jag skulle kunna lura mig själv? Förmodligen inte. Tråden handlar inte riktigt om det här.
Detta var nog den konstigaste tråden jag någonsin skrivit på ett forum. Tror jag mest bara ville säga "hej" då detta var min första tråd här. Har länge känt mig oförstådd, antar ni känner igen er. Hoppas det är bra med er.
- philosofer
- Ny medlem
- Inlägg: 6
- Anslöt: 2014-05-27
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Analyserar mycket gör jag men jag är inte nån drivhusodlad framgångsrik karriärduracellkanin.
Som svar på frågan, alltså.
Välkommen ska du dock vara!
Som svar på frågan, alltså.
Välkommen ska du dock vara!
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
KrigarSjäl skrev:Analyserar mycket gör jag men jag är inte nån drivhusodlad framgångsrik karriärduracellkanin.
Som svar på frågan, alltså.
Välkommen ska du dock vara!
Glömde nämna att jag tror att jag har ADHD med eller i alla fall ADD, med tanke på duracellkaniner...
- philosofer
- Ny medlem
- Inlägg: 6
- Anslöt: 2014-05-27
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Dröm, analysera och tänk stort men låt en "reality check" styra verklighetsuppfattningen i slutändan. Men låt dessa stanna kvar i minnet för någon annan dag kan pusselbiten som gör de möjliga dyka upp.
Att hitta likasinnade får du nog leta bland personer med asperger och hög IQ. Iaf det senare. Dock brukar intressen och inte minst myfikenhet vara kanske mer viktigt i längden.
Att hitta likasinnade får du nog leta bland personer med asperger och hög IQ. Iaf det senare. Dock brukar intressen och inte minst myfikenhet vara kanske mer viktigt i längden.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
plåtmonster skrev:Dröm, analysera och tänk stort men låt en "reality check" styra verklighetsuppfattningen i slutändan. Men låt dessa stanna kvar i minnet för någon annan dag kan pusselbiten som gör de möjliga dyka upp.
Att hitta likasinnade får du nog leta bland personer med asperger och hög IQ. Iaf det senare. Dock brukar intressen och inte minst myfikenhet vara kanske mer viktigt i längden.
Skulle vilja träffa tjejer främst som är som mig, har aldrig kunnat känna någon samhörighet med den typiska kvinnan. Klart att det inte känts så bra. Känns mycket bättre nu när jag hittat mycket på nätet om kvinnor med aspergers, speciellt hon jag länkade i början.
- philosofer
- Ny medlem
- Inlägg: 6
- Anslöt: 2014-05-27
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Du kan hitta likasinnade både inom och utom diagnosen. Det är min erfarenhet.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Min erfarenhet är nog att tjejer med dessa egenskaper tenderar att finnas inom aspergerspektrum "light". Man skulle kunna tro att akademin är fylld med dessa men många är mest där för karriär och annat. Kanske inte så mycket intellektuell nyfikenhet på djupet. Det är iofs inte könsbundet. Bara ovanligare hos tjejer.
Att tänka är motigt så man behöver ofta en nyfikenhet för att ha rätt driv att trycka sin hjärna genom svåra intellektuellt trånga passager.
Att tänka är motigt så man behöver ofta en nyfikenhet för att ha rätt driv att trycka sin hjärna genom svåra intellektuellt trånga passager.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Förresten, hur skulle trådstartaren vilja definiera
Framgångsrik
Lycklig
Stark
Framgångsrik
Lycklig
Stark
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
En stor positiv källa för mig är Caiseal Mór http://www.mahjee.com/ speciellt om man hört om hans uppväxt och vem han är idag, trots det. Caiseal har autism.
Jag gjorde en smickrande personlighetstest idag med svaret
You are best at Philosophical Thinking
You tend to ponder big questions like the meaning of life and these questions are as important – or more important to you – than smaller matters like what you should have for dinner. You aren’t concerned with issues you consider superficial (even though your friends and family might disagree about their importance) and you value ethics more than practicality. You are a “big picture,” long-range thinker.
Framgång har inget värde för mig, men önskar vara tillfreds, stark och lycklig, så uppskattar trådämnet!
Jag gjorde en smickrande personlighetstest idag med svaret
You are best at Philosophical Thinking
You tend to ponder big questions like the meaning of life and these questions are as important – or more important to you – than smaller matters like what you should have for dinner. You aren’t concerned with issues you consider superficial (even though your friends and family might disagree about their importance) and you value ethics more than practicality. You are a “big picture,” long-range thinker.
Framgång har inget värde för mig, men önskar vara tillfreds, stark och lycklig, så uppskattar trådämnet!
- mondo beyondo
- Inlägg: 2505
- Anslöt: 2007-07-04
- Ort: Stockholm Sverige
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Jag är lite äldre men jag tänker lik förbannat bli framgångsrik. Rik och lycklig skiter jag i dock.
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Passa dig, på det här forumet tar folk det som en personlig förolämpning om du har mage att må bra, tjäna bra med pengar eller vara allmänt nöjd med livet.
- colaflaska
- Inlägg: 1869
- Anslöt: 2012-04-20
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Shit, jag ligger illa till. Dags för lite deppigpiller.. det är akut!
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
colaflaska skrev:Passa dig, på det här forumet tar folk det som en personlig förolämpning om du har mage att må bra, tjäna bra med pengar eller vara allmänt nöjd med livet.
Nej, så är det inte.
Jag missunnar inte nån att ha framgång må bra eller tjäna pengar.
Däremot optimistkonsulter, framgångsteologer, de som kommer med klyschor och klämkäcka råd, Mia Törnblom, lyckofascister...såna kan gott gå över stupet i armkrok.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Re: Sv: Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
colaflaska skrev:Passa dig, på det här forumet tar folk det som en personlig förolämpning om du har mage att må bra, tjäna bra med pengar eller vara allmänt nöjd med livet.
Har vi haft en dålig dag och vill ha lite uppmärksamhet?
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
KrigarSjäl skrev:
...
Däremot optimistkonsulter, framgångsteologer, ...
Evangeliet är inte till för vinnings skull, hävdar Bibeln. Men dom i Uppsala skaffar miljoner, och pytsar ut alltihop över öststaterna och andra. Risken är då snarare att nyanslutna tycker det känns som utsugning...
Egen god vilja växer man in i, Gud visar sin godhet till "änkan med skärven".
/bibelord:/
Spoiler: visa
- notwoodstock
- Inlägg: 3942
- Anslöt: 2013-12-22
- Ort: Stockholm
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
En av kriterierna är väl att man ska ha någon form av problem att klara av vardagen. Annars finns det ju ingen poäng med att sätta en diagnos för ett funktionshinder/nedsättning. Får intrycket att det snarare kan vara Special Snowflake Syndrome det handlar om.
Det inte sagt att det inte finns aspisar som lyckas nå framgång och bli lyckliga. Men när det inte längre finns några problem eller behov av stödinsatser tycker jag man kan dra in diagnosen då den blir helt obetydlig.
Det inte sagt att det inte finns aspisar som lyckas nå framgång och bli lyckliga. Men när det inte längre finns några problem eller behov av stödinsatser tycker jag man kan dra in diagnosen då den blir helt obetydlig.
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Den som är framgångsrik, stark och lycklig lär knappast behöva (el få) någon diagnos. Vilket inte hindrar att många framgångsrika kan vara aspiga, dvs ha AS-drag. Det är kanske sådana som TS vill träffa men kan bli svårt då många av dem troligen inte är medvetna om sina AS-drag.
Special Snowflake Syndrome? Ännu något man förväntas veta. Måste googla.
Tja, känner vi oss inte alla speciella?
Special Snowflake Syndrome? Ännu något man förväntas veta. Måste googla.
http://www.urbandictionary.com/define.p ... e+SyndromeA malady affecting a significant portion of the world's population wherein the afflicted will demand special treatment, conduct themselves with a ludicrous, unfounded sense of entitlement, and generally make the lives of everyone around them that much more miserable.
The danger of this disease is that the sufferers rarely, if ever, know that they have contracted it, and continue about their merry way under the assumption that EVERYONE ELSE is the problem.
This condition, if left untreated, can radically alter the carrier's demeanor, to include any of the following: a complete devolution to child-like behavior, temper tantrums, and/or fits of narcissistic rage.
Tja, känner vi oss inte alla speciella?
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Jag är lite äldre och känner mig framgångsrik, rik och lycklig (dock inte ekonomiskt framgångsrik, rik och lycklig...)kiddie skrev:Jag är lite äldre men jag tänker lik förbannat bli framgångsrik. Rik och lycklig skiter jag i dock.
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Alltså att vara framgångsrik rik och lycklig hindrar ju inte att en person kan ha stora problem på andra områden än de vederbörande är framgångsrik på. Och det är väl fullt möjligt att vara lycklig och samtidigt ha stora svårigheter på vissa områden....?
- Bjäbbmonstret
- Inlägg: 10605
- Anslöt: 2007-11-15
- Ort: Östergötland
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Man kan t.ex hitta ett välbetalt jobb med specialintresset så kan man leja bort många andra problem.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
”Framgång vid Asperger” samt aspergare som lyckas, intresserar mig också.
Jag har tidigare tagit initiativ till konferenser och föreläst om ämnet. Exempel:
http://www.andet.se/a/2011/inbjudan_201 ... ferens.pdf
Min definition av framgång är dock mycket mer generell, än den som trådstartaren ger.
För mig är framgång: utveckling och välbefinnande. Där är jag ganska nöjd personligen.
Jag har tidigare tagit initiativ till konferenser och föreläst om ämnet. Exempel:
http://www.andet.se/a/2011/inbjudan_201 ... ferens.pdf
Min definition av framgång är dock mycket mer generell, än den som trådstartaren ger.
För mig är framgång: utveckling och välbefinnande. Där är jag ganska nöjd personligen.
- TORatANDET
- Inlägg: 850
- Anslöt: 2006-06-30
- Ort: Falköping
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
TORatANDET skrev:”Framgång vid Asperger” samt aspergare som lyckas, intresserar mig också.
Jag har tidigare tagit initiativ till konferenser och föreläst om ämnet. Exempel:
http://www.andet.se/a/2011/inbjudan_201 ... ferens.pdf
Min definition av framgång är dock mycket mer generell, än den som trådstartaren ger.
För mig är framgång: utveckling och välbefinnande. Där är jag ganska nöjd personligen.
"Framgångspsykologi", känns tveksamt.
Är det meningen att man ska kunna nå framgång via självhypnos?
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Klart man kan ha framgång som aspergare men kanske att vissa inte kommer fram som skulle det innan. Såg för ett par hundra år sedan och du sög på det sociala och var en sådan klåpare att du kunde bränna vatten. Att du inte kunde ta hand om ett hem var OK om du var man. Och de äldre familjerna kunde nog enas och få dig "bortgift", ja fösa dig samman med en kvinna de tyckte du skulle passa med, och om ni gillade varandra minsta lilla kanske det var ömsesidig nytta att det blev er två.
Sedan fixade hon med hemmet medan du uppfann dynamiten, eller ngt sådant.
Men du skulle inte fixat det i dagens samhälle.
Jag vill verkligen inte ha det tillbaka där kvinnor har mindre chans övrlag, så jag skulle vilja ha ett system där de med AS, särskilt det med ett brinnande intresse och begåvning, slipper alla vardagssaker som drar energi, jag menar seriöst när jag betalat räkningar och har huvet fullt av nummer, tinat fisken, lagat mat, diskat och bokat tvättid, då sätter jag mig inte vid datorn och skriver. Utan då sätter jag mig i soffan och tänker Puh, det var den dagen det...
Sedan fixade hon med hemmet medan du uppfann dynamiten, eller ngt sådant.
Men du skulle inte fixat det i dagens samhälle.
Jag vill verkligen inte ha det tillbaka där kvinnor har mindre chans övrlag, så jag skulle vilja ha ett system där de med AS, särskilt det med ett brinnande intresse och begåvning, slipper alla vardagssaker som drar energi, jag menar seriöst när jag betalat räkningar och har huvet fullt av nummer, tinat fisken, lagat mat, diskat och bokat tvättid, då sätter jag mig inte vid datorn och skriver. Utan då sätter jag mig i soffan och tänker Puh, det var den dagen det...
Framgångsrika, starka, lyckliga aspies?
Apropå vad som hände med AS-personer förr i världen: undrar om kanske ganska många hamnade i kloster? Som munkar och nunnor i en skyddad miljö?
Vill också slå ett slag för pensionsåldern. Är ju äldre än de flesta här på forumet, numera är jag legitim folkpensionär.
Alltså slipper jag äntligen plikten att förvärvsarbeta för min försörjning. Och därmed också den dagliga kampen för att klara arbetsplatsens krav på social samvaro - något som oftast tagit all min energi i anspråk, utom de perioder då jag lyckats jobba halvtid.
Visserligen räknas jag tydligen som "fattigpensionär", men känner mig smårik ändå jämfört med halvtidslönen jag hade sista åren.
Dessutom har jag nu tid och ork på dagarna för alla mina intressen och projekt!
På något sätt känns det som om jag hamnat i femårsåldern igen. Då fick jag skrota runt hemma och vara ifred med sånt jag hade lust att göra, och då mådde jag hyfsat (innan skolhelvetet började). Nu mår jag också hyfsat.
Många äldre oroar sig för att gå i pension. - Vad ska jag hitta på hela dagarna? Jag kommer att bli ensam och uttråkad, klagar de.
Men för en person med AS (= jag) är pensionärstillvaron så gott som perfekt!
Vill också slå ett slag för pensionsåldern. Är ju äldre än de flesta här på forumet, numera är jag legitim folkpensionär.
Alltså slipper jag äntligen plikten att förvärvsarbeta för min försörjning. Och därmed också den dagliga kampen för att klara arbetsplatsens krav på social samvaro - något som oftast tagit all min energi i anspråk, utom de perioder då jag lyckats jobba halvtid.
Visserligen räknas jag tydligen som "fattigpensionär", men känner mig smårik ändå jämfört med halvtidslönen jag hade sista åren.
Dessutom har jag nu tid och ork på dagarna för alla mina intressen och projekt!
På något sätt känns det som om jag hamnat i femårsåldern igen. Då fick jag skrota runt hemma och vara ifred med sånt jag hade lust att göra, och då mådde jag hyfsat (innan skolhelvetet började). Nu mår jag också hyfsat.
Många äldre oroar sig för att gå i pension. - Vad ska jag hitta på hela dagarna? Jag kommer att bli ensam och uttråkad, klagar de.
Men för en person med AS (= jag) är pensionärstillvaron så gott som perfekt!
Återgå till Att leva som Aspergare