kiddie skrev:

Wine skrev:Ja det har jag också upplevt, jag är mycket känsligare för sött nu om jag äter exempelvis fikabröd någon gång ibland, det smakar inte lika gott heller. Jag kan känna rätt snabbt att jag blir "mättad" av att äta exempelvis fikabröd, man kan äta det för att man blir bjuden, för att vara artig ibland.

Ja, jag tycker att suget går över rätt snabbt, kanske bara på några dagar. Sedan vill man äta mat som inte innehåller så mycket sött eller kolhydrater utan hellre grönsaker, sallader, kött, fisk o.s.v.

Usch, så snäll är inte jag mot omgivningen. Jag äter inget jag avskyr för att vara till lags. Det går utmärkt med en "slät kopp" i det läget.

Jag kämpade mot suget i två veckor innan det avtog alls. Sedan avtog det mer och mer under de kommande månaderna. De första veckorna var jag som galen, tänkte jättekonstiga tankar som att jag kanske ska gå ut och fika och ta MASSA sockerbitar och äta upp. Snacka om desperat.

Sådana starka känslor eller starkt sug har jag aldrig upplevt. För mig gick det som sagt ganska snabbt att bli av med suget.

Jag tänker på skillnader mellan när man själv växte upp och hur det verkar vara idag, med ökad mängd socker tillsatt i livsmedel samt det stora utbudet av snabbmat, godis, snacks och läsk. När vi växte upp så drack man inte läsk speciellt ofta, kanske om man var på kalas eller om man var bortbjuden och samma sak var det med snacks som chips och ostbågar. Inte heller var det vanligt att man åt snabbmat eller pizza, det hände ytterst sällan. Däremot åt man ju glass, drack saft och åt fikabröd och godis emellanåt men många barn som växer upp idag löper nog större risk att tidigt bli sockerberoende än vad vi gjorde.

earlydayminer skrev:Får ni sug efter rent socker då eller?

Är nog individuellt. Min kropp har satt en tydlig gräns mellan socker och andra kolhydrater så jag har aldrig upplevt sug efter bröd och pasta. Men det var nog ett plus om det var fett med i bilden. Men för mig var det hela skalan, från sockrigt godis typ karameller som nästan inte har fett hela vägen genom sockerkaka till typ biskvier (feta bakverk). Min ideala balans var nog just sockerkaka dock. Jag bakade massor ett tag!

Jag har tänkt om lite angående min barndom. Jag har tänkt att vi åt inte mycket godis, för det gjorde vi inte. Men det fanns annat också. Vi kunde gå till kiosken bara för att köpa fyra bitar godis. Godispåsarna var jättesmå. Maten i sig var rätt osöt och man gjorde väldig skillnad på mat och godis. Fast gick det att ha lingonsylt till hade vi det. Men sedan då? Saft fanns ofta hemma. Eller typ alltid. Sedan åt vi desserter mest hela tiden, det var fruktsoppa, kräm, sötgröt, puddingar, änglamat, risalamalta osv.

Å andra sidan...så är faktiskt studien gjord på burmöss.
Om vi går ut på stan och låter folk välja mellan ett par alternativ som tex en trerätters middag med oxfile champagne och ostron o grejjor,eller att smaska i sig euroshopper glass direkt ur plastbunken med den magiska 50/50 fett socker mixen,hur många väljer glassen?
Eller om vi låter vana kokainister välja mellan cheesecake och en lina kokain?

Det var väl ändå inte helt talande exempel. En som är beroende av något värre än socker, och ett val där stora pengar spelar in.

Glassbyttan kan de köpa själva efter maten (som de kanske inte kan köpa själva hur som helst).

Det märks liksom inte så tydligt, samt i många rätter ingår kolhydrater och socker på ett sätt som gör det attraktivt (inte själva oxfilén eller just en jättefin middag utan fuskmjöler i gräddsåsen, men säg pastagratäng vs glass, då är båda valen stimulerande för den som är ga'an i socker).

Vi är också vuxna som gör mer medvetna val. Jag har hört av många med sockerproblem (har varit delaktig i forum och FB-grupper för folk med dessa problem, då jag själv får problem när jag äter massa snabba kolhydrater), att de i sin ensamhet väljer katastrofal mat, medan de på sin arbetsplats knappast skulle säga nej till oxfilé och säga "jag äter hellre sockerbitar". Barn med sockerproblem däremot, är mer tydliga. Jag har sett det när jag jobbat med mat till juniorer. Vissa av dem vill ha bröd utan pålägg, frågar ofta om sockerbitar, tar 7 sockerbitar i te (som dricks enbart för att då får man ta socker) o.s.v.

Det syns otrevligt nog ganska tydliga skillnader på de som troligen får vissa matproblem, och de där maten inte har så central betydelse. De sockertokiga (rent socker) är fortfarande smala, och beter sig som duracellkaniner.

Sedan är det en och annan som har övervikt, och ser ut som de faller i trans när de äter. De hör och ser inget annat än maten, och äter helst kombinationer av fett och kolhydrater, inte grönt, inte köttpålägg, inte te med socker heller, utan det ska vara tjock tekaka med jättelager smör och kanske en ostskiva.

Ger man dessa barn valet att få en köttbit, så väljer de hellre muffins och glass, oavsett hur dyrt köttet är. Korv (45 % kött, resten kolhydrater) och bröd går bra, liksom tacos, om man får chips och ost (köttet kan vara, grönsakerna kan vara) eller våfflor (endast de överviktiga kombinerade med mängder av grädde, de som gillar socker tog socker och sylt i stora mängder och de som inte verkar ha några problem med mat, åt en våffla med lite sylt och lite grädde och gick sedan).

Jag blir ledsen när jag ser detta, och inser att både de rent sockertokiga och de som verkar som hypnotiserade av maten, kommer få problem. Tyvärr är det endast jag och en annan som ser problemet. Övriga motarbetar och tycker att "det är växande ungdomar de behöver mat". Ja visst, men kanske lite mer uppbyggande mat som hjälper att fokusera?

Jag var sockertokig som barn. Blev jag bjuden godis tog jag även när det var sånt godis jag verkligen inte tyckte om.

Jag känner fler som sitter fast i skräpmatsfällan. Jag vet ju själv hur det känns.

Men jag skrattade gott åt oxfiléexemplet. För visst är det så. Även de som gillar socker är ju inte helt robotartade. Och för de som inte är så fast men tycker om sötsaker har jag märkt en mystisk trend. Får de välja mellan kaffebröd och något annat (kex och ost, frukt och ost) så väljer de ofta bort kaffebröd just för att det är så vanligt att bli bjuden på det så de är trötta på det! Alla blir alltså inte beroende. Och på kalas har jag ofta hört att folk är glada om det är middag och inte kakor och tårta.

Jag tror mitt sockerbegär kan ha kommit ur nykterhetsrörelsen faktiskt. Plus säkert ngt genetiskt. I vår släkt så fick ingen dricka alkohol utan då ersattes ALLA tillställningar med kakkalas. Jag har nog ätit mer kakor under min barndom än de flesta gör under hela sitt liv.

kiddie skrev:...
Och för de som inte är så fast men tycker om sötsaker har jag märkt en mystisk trend. Får de välja mellan kaffebröd och något annat (kex och ost, frukt och ost) så väljer de ofta bort kaffebröd just för att det är så vanligt att bli bjuden på det så de är trötta på det! Alla blir alltså inte beroende. Och på kalas har jag ofta hört att folk är glada om det är middag och inte kakor och tårta.
...

Stämmer bra för mig. Äter hellre mat, ost, kex och frukt än kaffebröd, kakor och tårta m.m. Blir inte sugen på fika på samma sätt som på mat.

kiddie skrev:...
Jag tror mitt sockerbegär kan ha kommit ur nykterhetsrörelsen faktiskt. Plus säkert ngt genetiskt.
...

THE DNA OF THANKSGIVING - WHAT`S ON YOUR PLATE? HOW GENETICS PLAYS A ROLE IN YOUR THANKSGIVING FEAST

SNPedia - rs5400

rs5400(T;T) carriers had a significantly higher intake of sugars

SNPedia - s1800544

GG genotype carriers had significantly higher consumption of sweet food products

Att välja middag eller ost och kex framför sockerbakverk kan ju vara lika medvetet som att en alkis blir glad att det kommer inte bli någon alkohol på en tillställning.

De som är beroende är inte alltid superglada att få trilla dit även idag igen, utan kanske känner ännu större glädje eller lättnad över att en tillställning är fri från "droger" så att de kan umgås och inte sugas in i alkohol- eller sockerelände.

Når jeg var liten hadde jeg en egen spesialitet som jeg laget ganske ofte; man tar 1 haug med sukker og 1 haug med smør oppi en kjele og smelter det. Konsistensen skal være omtrent som grøt eller krem når det er ferdig. Også spiser man dette rett ut av kjelen med en skje. Det er vel nesten ikke mulig å få det mer usunt, men det var det jeg syntes smakte best. Smør og sukker, merkelig nok var jeg bestandig veldig tynn.

Tänkte om nå'n var intresserad:

http://time.com/94573/5-smart-steps-to-cut-down-on-sugar/

De råden hade inte passat mig. De kanske passar dem som bara vill skära ner på sockret men inte har ett beroende.

meh

Om man har ADHD borde man göra av med mer glykos än andra eftersom att hjärnan står för 30% av basalmetabolismen.
Å andra sidan är det kanske bara lokalt i hjärnan som man har adhd och att man sammantaget inte har en högre metabolism i hjärnan än andra.

Om man har ADHD så är det också ännu vanligare med sockerberoende eller att vara sockergalen och få totalt svängande blodsocker (och i förlängningen diabetes 2).

De med ADHD bör troligen vara ännu mer noggranna med att inte äta socker, för att få en jämn blodsockerkurva som inte sjunker så att hjärnan börjar crava socker igen.

Att ha ett svängande blodsocker har inget med diabetes att göra så vitt jag vet.
Går blodsockret ner så fungerar onekligen insulinet.

Flawed skrev:Att ha ett svängande blodsocker har inget med diabetes att göra så vitt jag vet.
Går blodsockret ner så fungerar onekligen insulinet.

Det sade jag ju inte heller, men det svängande blodsocker är något som är en belastning och som kan vara med och framkalla framtida diabetes 2. Och att ha hypoglykemi är enligt all vettig info jag kan hitta, ett förstadie till diabetes, om än inte det vanligaste. D.v.s. något fallerar först, och här försöker kroppen trycka ned och stävja blodsockertoppar vilket blir för effektivt eftersom man inte fått någon resistens än. Några andra förklaringar som är vettiga har jag inte funnit. Det jag åt innan jag fick så här, var typiskt sådant som ger extremt svängande blodsocker.

Bror Duktig skrev:Och att ha hypoglykemi är enligt all vettig info jag kan hitta, ett förstadie till diabetes, om än inte det vanligaste

Menar du inte hyper där?

Hypo är ju heller inte bra (kan t.o.m. vara livshotande) men just diabetes har väl en koppling till hyper, trodde jag?

Hypo, lågt blodsocker, det får man om man har för hög aktivitet på insulinet, och inte har fått resistens än.

Finns hela forum och FB-grupper för detta, och förklaringarna är ofta udda förstadium till diabetes (insulinet jobbar, men resistensen har inte skett än).

Ok, så i pre-diabetes så klarar insulinet sin uppgift att få ner blodsockret? Om den inte längre klarar det blir man insulinresistent ?

Nja, det skulle vara en variant av hur det kan gå till. Tror det är en ovanlig variant också. Det vanligaste är väl höjt blodsocker som första symptom?

Enda förklaringen jag kan se på det hela, är att i mitt fall så märker systemet att blodsockret höjs och svänger, iom idelig godisätning, barkisätning o.s.v. För att inte få dessa toppar, arbetar insulinet hårt. Hos en vanlig person börjar risistensen därefter, utan att man haft särskilt stadigt lågt blodsocker, snarare högt då insulinet kanske inte hänger med. I mitt fall är det i stället ingen resistens som inträder, utan insulinet agerar hej vilt och trycker till varje tendens till blodsockerökning varpå ständigt lågt blodsocker blir resultatet.

Jag har haft lägre blodsocker en timme efter mat än vid svält, och otaliga gånger har vården frågat om jag inte ätit alls idag, när jag ätit både frukost samt en stadig lunch 1-1,5 timmar före provet. Låg på 2,8 och så.

Sedan jag började äta paleo med inte så mycket kolhydrater har jag 3,2-4,6 i fasteblodsocker (lägre med teststicka, högre vid venprov av någon anledning). Jag hade dessutom 7,1 en timme efter intag av 5 dl morotsjuice. De flesta får mycket högre än så av sådan juice, mebn jag är glad att jag fick 7,1 och inte som vanligt låg kvar på 3,5 och började må skitkass med medvetande sänkning.

När har min nuvarande kost, får jag sällan svängningar. När jag festar i paleostil, med dadlar och grejer, får jag såklart lite känningar av att det svänger. Just på morgonen klarar jag det bäst, så det är därför jag dricker juice före frukost och smoothie direkt efter frukost. Stor volym, men det går inte att inta senare på dagen. Vet inte varför. Men jag är nöjd över att alls kunna inta det där.

Så här ser det ut när man kokar ihop coca cola.

Man har generellt bara hypoglykemi vid insulinbehandling av diabetes och eventuellt vid hård motion.
Det logiska förklaringen till nivåer på 2,8 är svält.

Flawed skrev:Man har generellt bara hypoglykemi vid insulinbehandling av diabetes och eventuellt vid hård motion.
Det logiska förklaringen till nivåer på 2,8 är svält.

Jaha, vid ett BMI på 23 och utan "dagar när man inte äter"? Det var nytt.

Min läkare samt specialister på förstadier till diabetes2 samt andra fel i insulin/glukossystemet, säger annorlunda.

Fast du har rätt i att det är det vanligaste det du skriver. Dock inte för en normalviktigt person som har lågt blodsocker oavbrutet, och inte kommer upp ens när den äter socker (mer än marginellt).

Finns även flera forum och FB-grupper för folk som diagnostiserats med hypoglykemi, och som varken svälter eller använder insulinsprutor eller har diabetes. Helt normalviktiga, d.v.s. medelvikt över ideal.

Jag har följt mitt eget blodsocker, och en timme efter intag av 5 dl juice + frukost som är det mål där jag äter mest snabba kolhydrater: 4,1.

Varje gång läkare/sköterska testat mitt blodsocker har de frågat om jag inte ätit sedan igår, trots normalvikt. "Nej, jag åt för ca 1 timme sedan, innan jag åkte". "Hehe, jaja, nu är besöket slut" har jag fått höra tills jag träffade nuvarande läkare som inte skiter i allt den inte förstår, och som dessutom förstår en hel del mer (specialist som dessutom driver egen ganska stor mottagning med olika specialister, så ingen liten privatläkare av suspekt typ).