Alien skrev:Att påstå att asiatiska barn presterar bättre i skolan för att de misshandlas med rotting, tycker jag är minst sagt etnocentriskt. Om andra är bättre än vi, så betyder det att de egentligen är sämre. Ergo, vi behöver inte ändra på något, det är de som ska ändra sig.

Alien skrev:Att påstå att asiatiska barn presterar bättre i skolan för att de misshandlas med rotting, tycker jag är minst sagt etnocentriskt. Om andra är bättre än vi, så betyder det att de egentligen är sämre. Ergo, vi behöver inte ändra på något, det är de som ska ändra sig.

slackern skrev:

Miche skrev:Självklart gör elever sitt bästa om de vet att misshandel väntar om de slarvar men jag skulle ändå inte acceptera det. Sådana elever lär sig bara för syns skull, de kommer aldrig bli duktiga på att ta egna initiativ och tänka utanför lådan vilket torde vara ganska hämmande för landets utveckling.

Jag tror inte heller på kadaverdisciplin men tror att det kan vara en del utav förklaringen.

DN - Pisa-avslöjande väcker starka reaktioner
Publicerad 5 juni 2014 10:01

Skolverket efterlyser ett nytt prov som på ett bättre sätt kan mäta de svenska elevernas kunskapsutveckling. DN:s granskning om Pisa-testet har väckt starka reaktioner, både bland politiker och i lärarrum.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström bekräftar att provmotivation är en av orsakerna som utreds av myndigheten.

Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola, är inte förvånad över att många högpresterande elever struntade i Pisa-provet. Motivation är avgörande för hur bra man presterar på ett prov. I forskningen skiljer man mellan så kallade ”low stake-test” och ”high stake-test”.

– Ett nationellt prov har avgörande betydelse för elevernas betyg. Det kallas för high stake-test. Där tar eleverna mycket mer allvarligt på frågorna. Pisa är ett low-stake test, vilket innebär att varken ­lärarna eller eleverna vet resultatet. För den individuella läraren eller eleven har Pisa-resultatet ingen betydelse för vardagen, säger han.

Över nio miljoner kinesiska elever har de senaste månaderna ägnat varje vaken stund åt ”gaokao”, inträdesprovet till universitetet som hålls den 7 och 8 juni och som sägs avgöra deras framtid.

– Det känns fruktansvärt spänt, säger Zhong Yuanyuan, en 18-årig tjej i Peking.

Sju dagar i veckan från morgon till kväll har hon suttit begravd i böcker eller gjort testprov för att se hur hon ligger till.

Vi träffas en kväll i hennes studie- och sovrum hemma i lägenheten hos föräldrarna i en central del av Peking. Tidpunkten för intervjun är noga vald för att inte mer än nödvändigt störa hennes uppladdning inför provet.

Hela sista året i Zhong Yuanyuans treåriga naturvetenskapliga gymnasieutbildning har varit inriktat på provet som alla elever räds och som få kommer undan.

Redan tidigt i skolåren får kinesiska elever veta att ”det leder endast en bro över floden och på den bron måste man ta sig över” för att komma någonstans i Kina.

Ju högre poäng, desto större chans att få plats på ett universitet med gott renommé och desto lättare att få ett bra arbete i framtiden. Toppoäng öppnar porten till Pekinguniversitet och Tsinghua-universitetet i huvudstaden och till Fudanuniversitetet i Shanghai, men konkurrensen är mördande.

Zhong Yuanyuan vill bli sjuksköterska och för att komma in på det bästa universitetet tror hon att hon behöver uppemot 600 av 750 maximala poäng på provet.

– Jag gick i sexan när jag förstod hur viktigt inträdesprovet är. En lärare sa att allt vi studerade redan då skulle vara till nytta för att nå bra resultat på ”gaokao”. I årskurs två på gymnasiet började det kännas på riktigt att det närmade sig och nu vill jag bara att det ska vara över, säger hon.

Så här har hennes schema sett ut det senaste året:

Måndag till fredag: först åtta dagliga lektioner à 40 minuter i skolan. Därefter en dubbellektion i skolan på 90 minuter, särskilt inriktad på inträdesprovet.

Klockan sex på kvällen tunnelbanan hem, middag och sedan ytterligare hårdplugg vid skrivbordet i det egna rummet mellan 19.30 och 23.00.

På lördagarna har hon gått till skolan för att ha fyra lektioner à 50 minuter på förmiddagen. På eftermiddagarna har hon haft två lektioner till. Ett långt testprov har avslutat lördagslektionerna.

På söndagarna har hon studerat själv i hemmet. Efter sovmorgon till nio har hon läst till klockan elva på kvällen, med uppehåll för lunch och middag.

I takt med att antalet välbärgade kineser ökat låter allt fler föräldrar skicka sina barn till utländska universitet, trots att det kan kosta hundratusentals kronor om året.

Kineser har under olika perioder från 1800-talet och framåt åkt utomlands för att studera. Den senaste utlandsvågen började 1978 när Kina på nytt öppnades mot omvärlden.

Sedan dess har runt 2,6 miljoner kineser studerat utanför landets gränser. Strömmen har ökat till uppemot 400 000 om året.

För Zhong Yuanyuan räcker det att gå till sin egen klass för att se den tydliga trenden. Där finns en flicka som slipper ”gaokao-stress”, säger hon, eftersom hennes föräldrar har tillräckligt med pengar och har beslutat att skicka henne utomlands.

DN skrev:En forskare i Umeå tittar nu på om motivation kan vara orsak till Sveriges tapp i kunskapsmätningen.

– Jag var i Singapore för några veckor sedan. Där berättade en ­lärare för mig att Pisa-provet var en viktig händelse. Det var en händelse där eleverna peppades att göra sitt bästa för landets bästa. Det presenterades lite som en tävling och att det gällde att visa hur bra man var. Den typen av inställning i landet kan säkert spela roll, säger Anna Ekström

Här utvärderas Pisa-testerna av professor Urs Moser vid universitetet i Zürich. Han har bara undantagsvis hört att eleverna inte tar skrivningarna på allvar: ”Vår erfarenhet är att eleverna alltid anstränger sig. Skolorna är dessutom positiva till testerna och ser till att de genomförs utan problem. Den kritik som finns kommer snarare från vetenskapligt håll.” Från tyskt håll har han tagit del av en studie där eleverna motiverades med betyg, pengar eller internationell konkurrens. Resultaten blev ändå de samma.

DN skrev:Elever som DN talade med inför artikeln berättade att de inför proven har fått höra från sina lärare att testen inte har varit viktiga eftersom att de inte är betygsgrundande. Tanya Henriksson suckar.

– Så kan man inte säga. Vi skulle aldrig säga så, oberoende av vilka prov som kommer. Vi säger i stället: försök att göra ert bästa, ni är duktiga och vi vet att ni kan. Det höjer elevernas självförtroende.

– Allt annat är opedagogiskt, säger Tanya Henriksson.

Men efter att ha granskat några av frågorna tror de båda mattelärarna att de låga resultaten delvis kan bero på kunskapsbrist hos eleverna, inte minst i algebra. Irina Fedenko utesluter inte att resultaten även kan bero på att eleverna har bedömts av andra än sina egna lärare.

– Prov rättar läraren. Då är det ganska lätt att tänka ”den här eleven är så duktig, och jag vet att det där felet egentligen var ett slarvfel”. Då rättar man lite subjektivt. Pisa-testen rättas av andra människor.

DN Ledare skrev:Vore det en god nyhet om svenska elever tagit lättare än andra på Pisa-testet? Knappast. Bristande uthållighet kan vara lika förödande som svaga kunskaper.

DN:s analys av de svenska Pisa-resultaten och intervjuer med eleverna bakom är en nyttig påminnelse: Mätandets konst är svår. Rankningen av länder ska inte betraktas som resultatlistan i ett skolsystemens världsmästerskap. Värdet av undersökningen ligger i stället i möjligheterna till jämförelser och i de frågor som kan springa ur sådana.

För att prestera väl måste elever förstås ha tillräckliga kunskaper. Men det är inte bara skolsystemets kvalitet som avgör vad eleverna lär sig. Barn är också infogade i ett kulturellt sammanhang. I ett samhälle där lärare har hög status kan även kunskaper tillmätas större vikt.

Alien skrev:Om lärarna i svenska skolor säger till eleverna att PISA-provet inte är så viktigt, eftersom ni inte får betyg efter det, så gör de kanske barnen en björntjänst. Man behöver inte anstränga sig om man inte tjänar på det kortsiktigt, och man anstränger sig bara för betygen, blir budskapet.

– Matematiken är något vackert, det handlar inte bara om siffror. Det är att se form, proportioner och symmetrier. Även om så klart baskunskaperna är ett måste, säger Tanya Henriksson.

– Eleverna är rädda för att göra fel, och vi försöker lära dem att alla kan göra fel. Gör man det så måste man analysera: vad är det jag behöver, fyller Irina Fedenko i.

Alien skrev:Ja, då får skolan planera så det inte är en massa andra prov när eleverna ska göra PISA-testet.

Alien skrev:Annars tycker jag ditt "affärstänk" låter som "feltänk". Det optimala är att studera t ex språk för att man verkligen är intresserad av språk, matematik för att man är intresserd av matematik etc.

Alien skrev:Så vi ska vara nöjda och glada med att Sverige hamnat i nedre halvan för att vi är så lyckliga i Sverige? Bättre resultat = fler självmord?

Hur står det till med självmordsstatistiken? Kolla här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvmordsstatistik

De som leder självmordsligan är: Vitryssland, Litauen, Sloveniern, Ungern, Lettland, Kazakstan, Ukraina, Japan, Ryssland och Sri Lanka. 8 av 10 är forna öststatsländer. Lätt att förstå mtp dålig ekonomi och allmän upplösning. Som nr 12 kommer Finland (tillhör liksom Sverige och Ryssland vodkabältet). Sverige kommer som nr 17, Sydkorea som nr 20, Hongkong nr 25, Kina (valda delar) nr 28, Danmark nr 29, Singapore nr 50.

Jag tycker inte det finns några bevis på att folk skulle begå självmord särskilt ofta i ostasien, förutom i Japan. Där kan det vara en kulturell tradition att begå självmord när man förlorat ansiktet (t ex om man missar sin examen el blir arbetslös).

Samtidigt som Danmark ligger som nr 29 i självmordsstatistiken har det i andra undersökningar utropats till världens lyckligaste land. Borde landet ligger längre ned i "självmordslistan" då? Så vad visar detta? Att man ska ta självmorstatistik med en nypa salt. Kan vara stor skillnad i rapporteringen.

Alien skrev:Poängen med PISA är dels att jämföra med skolresultaten i andra länder, dels med tidigare års resultat för egna landet. Eftersom resultaten försämrats för Sverige både jämfört med andra och jämfört med tidigare finns det orsak att undersöka orsaken.

Men nu har Skolverket gjort en sammanställning av just internationella mätningar, alltså inte bara PISA.

Men PISA är bara en i raden av internationella kunskapsmätningar. Sedan 1995 har svenska elever deltagit i ett 40-tal undersökningar som nu har sammanfattats i en ny rapport från Skolverket. Den samlade bilden är att kunskapsutvecklingen i huvudsak är negativ men såväl kunskaperna som skolmiljön har också positiva inslag.
---
Rapporten utgår från tre teman: Kunskaper, skolmiljö och attityder till lärande.

Rapporten ger en översikt över det 40-tal mätningar som gjorts sedan 1995. Mätningarna har gjorts inom de program som går under förkortningarna PISA, TIMSS, PIRLS, ICCS/Cived och ESLC. De flesta av mätningarna kan jämföras med resultaten från tidigare mätningar, vilket gör att trender kan avläsas. Det konstateras att det finns en envist negativ trend inom kompetensområden som läsförmåga och matematik.
Läsförmåga. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet enligt de senaste mätningarna (både PISA och PIRLS). Flera indikationer finns också på sjunkande läslust och läsvanor. Könsskillnaderna i PISA (15-åringar) är påfallande stora och växande, till pojkarnas nackdel.
Matematik. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet enligt de senaste mätningarna (både PISA och TIMSS). De flesta elever anser inte att det är roligt att lära matematik, särskilt gäller detta de äldre eleverna, men motivation och självförtroende ligger – kanske paradoxalt – ändå högt.
Naturvetenskap. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet i senaste PISA och i TIMSS för åttondeklassare men något förbättrade resultat och över OECD-genomsnittet för fjärdeklassare i TIMSS. Även i naturvetenskap får intresset för att lära ses som lågt.

Främmande språk. Svenska elever presterar i topp i engelska i den europeiska studien ESLC 2011 men svagt i spanska. Undersökningen är bara gjord en gång.