Jag har ett tag klurat på ifall jag har asperger, "högfunktionerande", och har alltså på senaste tiden börjat lägga märke till mina levnadsvanor och så.
Det här med specialintressen är något jag fastnat för på sistone.

Jag har t ex fått en vana att se en viss svensk kriminalserie på sistone, men just idag slog jag på en annan film, mitt i filmen fick jag en känsla, som om det handlade om att gå på toa, att "nu är det dags för lite kriminalserie", som att det bara var något som _ska_ ske och det är ingen fråga om saken. Känns lite jobbigt för jag har sett alla avsnitt flertalet gånger och vet hur de slutar men samtidigt är det väldigt underhållande emellanåt trots allt.

Låter detta som ett aspigt specialintresse? kanske ett tillfälligt men återkommande sådant..

Känner någon igen den känslan jag försökte beskriva? Om att "nu är det dags för lite kriminalserie", svårt att beskriva men kan liknas vid "nu är det dags för en kaffe!"-känslan.


Har du några liknande saker du brukar falla in i?



/Askorbin

Så som du beskriver det skulle jag inte tolka det att vara i närheten av vad som menas med specialintresse vid diagnosticering av AS.

Om du kollar kriterierna i DSM eller ICD så uttrycks det tex så här:

omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering

omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering

Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område


Det handlar inte om att vara lite extra intresserad av något eller att emellanåt vilja göra det en stund.. Det handlar om en oerhörd intensitet, att kunna fastna så fullständigt i något att allt annat blir lidande. Just de där orden i kriterierna som abnormt, omfattande fixering och att man lägger oerhört mycket tid på det (ibland i princip all tid hela dagarna, varje dag...) och att man blir så upptagen av det att man har svårt att göra annat osv är vad det handlar om när detta tas upp i frågeställningar när man ska sätta en ev diagnos.

AlterEgo skrev:Så som du beskriver det skulle jag inte tolka det att vara i närheten av vad som menas med specialintresse vid diagnosticering av AS.

Om du kollar kriterierna i DSM eller ICD så uttrycks det tex så här:

omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering

omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering

Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område


Det handlar inte om att vara lite extra intresserad av något eller att emellanåt vilja göra det en stund.. Det handlar om en oerhörd intensitet, att kunna fastna så fullständigt i något att allt annat blir lidande. Just de där orden i kriterierna som abnormt, omfattande fixering och att man lägger oerhört mycket tid på det (ibland i princip all tid hela dagarna, varje dag...) och att man blir så upptagen av det att man har svårt att göra annat osv är vad det handlar om när detta tas upp i frågeställningar när man ska sätta en ev diagnos.

Okey, tack för svaret.

Min bild av specialintresse är nu annorlunda.

Jag börjar fundera ifall mitt specialintresse är träning/hälsa och en sport jag utövar. Jag sätter detta framför socialt umgänge, framför jobb, det är gränsfall till att jag bortprioriterar familj för detta. Bor en bit från föräldrar och syskon och drar mig för att åka "hem" och hälsa på dem trots att jag vill. Detta för att jag missar en veckas utövning...

Är en "allt eller inget"-person. Är jag sjuk en vecka och ej kan träna så unnar jag mig godis/chips/snacks två-tre gånger under den veckan. Men är jag frisk och kan köra på som vanligt så har jag inga större problem att hålla mig borta från "onyttigheter", och äter väldigt strikt..


Kan detta vara ett specialintresse eller är det bara en besatthet, vad är skillnaden egentligen?


/Askorbin



*Edit*
Kom på att jag var lite otydlig i mitt första inlägg.
Det händer alltså att jag fastnar i den där serien till och från, och ser på den varje dag i ett par veckor (blir alltså som en rutin), och sedan slutar jag bara kolla på det när är "mätt" liksom. Men detta kan väl vara "normalt" antar jag.

För att det ska räknas som ett specialintresser måste man ju ha asperger. Annars är det bara en hobby?
Specialintresse är inte något man måste ha för att ha asperger, det är egentligen ganska ovanligt.
Tror det är många som sätter den etiketten på allt dom gillar, men det ska nog mycket till för att medicinskt ska klassas som det. Krävs en viss grad av intensitet, omfattning, och detaljkunskap.

Nej det stämmer ju att det inte krävs något särskilt specialintresse för att få diagnos. Dessutom kan ju specialintressen förändras. Man kan mista intresset och bli intresserad av något annat som blir ett nytt specialintresse, eller också ha mer än ett samtidigt.

Men man måste inte ha ett specialintresse, däremot krävs det att man har något av det som i ingår i kriteriet kring det där repetitiva. Alltså kriterium B om man utgår från DSM och kriterium C om man utgår från ICD. Exemplen 1 och a (se nedan) är ju specialintressen men om man istället har några av de andra som tex en stor fixering vid särskilda rutiner/ritualer som andra inte kan se att det finns några skäl till eller specifika upprepade rörelser man gör jämt så krävs ju inte ett specialintresse. Det räcker att man har något av de problem som listas under kriteriet. För vissa andra kriterier kan det krävas flera saker men det står ju specifikt hur många av de listade sakerna som krävs för att kriteriet ska anses uppnått och just när det gäller detta med det begränsade, repetitiva och stereotypa krävs det alltså bara ett.
(Kan man gå en kurs för att lära sig uttrycka och beskriva saker mer kortfattat och utan 1000 detaljer? Känns som jag skulle behöva det så att mina inlägg inte alltid behövde bli så jävla långa...)

DSM:
B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:

1. omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering
2. oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
3. stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
4. enträgen fascination inför delar av saker


ICD:

C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter...

(3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
(a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering;
(b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
(c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).

Fram tills för två år sedan var mitt absolut största intresse Harry Potter. Jag läste böckerna hela tiden, om vi skulle kolla på en film var det Harry Potter som gällde. Varje gång jag läste en annan bok eller såg en annan film relaterade jag alltid den till Harry Potter. Typ 'Det där är precis som Luna Lovegood' eller 'Gjorde inte Oliver Wood också så i den tredje boken?...'

Mitt rum var näst intill tapetserat med Harry Potter affischer. Jag hade till och med en gammal list som jag hade skrivit Nimbus 2000 på.

Vad jag vill komma med allt detta är att nej, jag tror inte det är ett specialintresse.

Alltså AS får man för att man har svårt att klara av att leva ett "normalt" liv. Det finns fler som uppfyller kriterierna än som kan få diagnosen, om du inte har problem att leva ett normalt liv, om ditt eller dina specialintressen verkligen gör det svårt eller omöjligt att leva ett normalt liv så är det aspigt som fan. Det betyder inte att alla aspergare har så stora problem med intressen, vissa har mer betoning på de sociala problemen. Gemensamt för de flesta med diagnos är att NT upplever en som att allt inte riktigt är som det "ska" vara hos de med AS, för vissa på det sociala för andra när det kommer till specialintressen. Jag har stora problem med specialintressen men inte olidligt stora när det kommer till det sociala men man kan inte vara utan de sociala problem, då får man heller ingen diagnos.

Sen handlar det nog ganska mycket om att man väljer sina intressen framför annat. Jag valde t.ex. att sitta inne och rita istället för att följa med till fotbollsplanen. Detta gjorde jag dock inte bara för att jag hellre ritade, utan för att jag är bollrädd och lagsport är inte min grej (som också är vanligt när man har Asperger).

Det man ska passa sig för är att inte fastna för mycket i sina intressen. Då blir det lätt att man väljer bort sociala sammanhang för man är så fast i sitt intresse. Det gäller att ha kkoll på vad man lätt fastnar i och agera efter det.

BloodyPirate skrev:Sen handlar det nog ganska mycket om att man väljer sina intressen framför annat. Jag valde t.ex. att sitta inne och rita istället för att följa med till fotbollsplanen. Detta gjorde jag dock inte bara för att jag hellre ritade, utan för att jag är bollrädd och lagsport är inte min grej (som också är vanligt när man har Asperger).

Är inte det mest pojkflickor som spelar fotboll? Både när jag var liten och nu när jag själv har barn. Verkar tjejer mest hoppa hopprep och leka häst.

slackern skrev:

BloodyPirate skrev:Sen handlar det nog ganska mycket om att man väljer sina intressen framför annat. Jag valde t.ex. att sitta inne och rita istället för att följa med till fotbollsplanen. Detta gjorde jag dock inte bara för att jag hellre ritade, utan för att jag är bollrädd och lagsport är inte min grej (som också är vanligt när man har Asperger).

Är inte det mest pojkflickor som spelar fotboll? Både när jag var liten och nu när jag själv har barn. Verkar tjejer mest hoppa hopprep och leka häst.

I min klass skulle varenda tjej också spela fotboll eller brännboll, tyvärr. Under tiden på lekis hade jag kul för då kunde jag brottas med killarna i lekrummet. Tyckte tjejerna som lekte med dockor var rentav äckliga! Hade en kompis som ibland ville leka tiger och göra kojor. Då hängde jag gärna på ut.

En matematiklärare på en högskola noterade att tjejerna i dennes undervisningsgrupp hade små bröst relativt tjejer i stort. Kanske något att fundera på. Observera att det är statistiskt och inte på individnivå.

plåtmonster skrev:En matematiklärare på en högskola noterade att tjejerna i dennes undervisningsgrupp hade små bröst relativt tjejer i stort. Kanske något att fundera på. Observera att det är statistiskt och inte på individnivå.

Nej det är ingen som helst statistiskt, utan bara hans iakttagelser utav hans elever.

Verkar vara lite död tråd, men jag känner mig "pratig".

Tecknande-comics, mignola, greg capullo, mcfarlane (Tecknare av Hellboy, Spawn, Spiderman bla. Samlar deras verk. Övar på deras stilar. Har dem som facebook vänner och för konstruktiv dialog med dem om mitt tecknande.

Psykologi/Psykiatri, iaktar och lyssnar, utvärderar, analyserar folks val och beteende, försöker se mönster. Läser på om läkemedel och behandlingstyper, microexpressions. diagnoser, personlighetsstörningar etc etc

Spelande dataspel/rollspel theorycrafting, optimala inställningar, hybrider. Färdighetsträd, effekt i olika situationer i förhållande till andra, effekt och resultat.

Kunde allt om bilar en gång i tiden, alla bilar, modeller, år, design osv. Har helt förträngt, raderat och är idag helt ointresserad av bilar, ger mig inget, vill inte veta av.

Mönster alltifrån löven i ett träd, människors beteende, dejavu, hur en tvserie utvecklas.

Jag har inte vänner, jag har intressen. Jag bryr mig mer om mina intressen än de som anser sig vara mina vänner. De är praktiska att ha för utövandet av vissa av mina intressen. Då jag tänker på person x, så kopplar jag det till y intresse. Vad jag får ut intressemässigt.

Samlar material, för anteckningar, skissar, emperiska tester. kring mina intressen.

Kring mina intressen ligger jag per automatik på mvg/5/bäst++++ utan någon anstränging ijämförelse med andra i min omgivning. Sånt som jag inte har intresse för blir inte gjort. Märktes väldigt tydligt i skolan. Varför? Ger mig inget? Låter då bli=ig. Hotbilden av att inte ha en framtid jobbmässigt struntade jag i. Jag skulle teckna till vilket pris som helst.

Jag har haft tur. Jobbar idag inom vården, nattskiftare, är omtyckt, har stor kunskap om människan, sjukdomar etc, stort intresse för psykologi/psykiatri som jag får utlopp för. Har mycket ledig tid iom skiftarbete, där jag får utrymme att utöva mina andra intressen.

Mitt arbete har även mycket regler och rutiner, vilket gör att jag fungerar bättre all around.

Iaf känslan är att det är det som är viktigt, blir exalterad och vill informera omgivningen om min kunskap, försöka inviga andra i mitt intresse dylikt. Anser att andra gör en förlust som inte ser och förstår mina intressen som jag gör.

Har även fått en privatperson som spec intresse, bland det värsta jag varit med om, blev väldigt kontrollerande, i behov av dialog med personen, psykiskt dåligt då det inte gick etc, liknade mer stalking än något annat, det hela rämnade i en psykos och att jag bröt kontakten helt med personen ifråga, som innan händelsen var en av mina bästa vänner.

Specialintressen är livet.

Skindancer skrev:Jag har inte vänner, jag har intressen. Jag bryr mig mer om mina intressen än de som anser sig vara mina vänner.

Skulle förklara det neurotypiska fiskandet efter skvaller. Personer i deras närhet är deras specialintresse typ.