Katastroftankar om de flesta olyckor som kan hända t.ex. att bussen ska krocka, att jag ska ramla i trappan och bryta nacken eller att planeten ska spricka och gå under. Tankar om att jag ska bli galen och skada mig själv eller andra. Bryta nacken av hunden, knuffa andra ner ifrån trappor, att jag ska få ett ryck och skära av fingrar när jag lagar mat eller lägga handen på spisplattor osv osv.

Räknar saker och steg. 4, 12, 14 och 24 är bra. 23 ska undvikas.
Placerar föremål i symmetri på platser där jag är obekväm som subway/mcd eller hemma hos andra.
Gör komplicerade symmetriska rörelser med kroppen (+andning). Just dem är svåra att förklara men en mindre komplicerad kan vara andas in i en "cirkel" samtidigt som pekfingrarna också går uppåt i en cirkel, fötterna ska peka lite utåt, magen utåt samtidigt som jag biter ihop käkarna. Sedan görs rörelserna i motsatt håll och fram och tillbaka tills jag byter rörelser. Detta kan se lite muppigt ut då jag gör det utan att tänka på det. Just tvångshandlingarna tycker jag inte ger mig några direkta problem. Jag känner lite mer balans och kontroll av att ha dom just nu helt enkelt. inget som tar över vardagen liksom. Tankarna däremot är det värre med.

Triangel skrev:Katastroftankar om de flesta olyckor som kan hända t.ex. att bussen ska krocka, att jag ska ramla i trappan och bryta nacken eller att planeten ska spricka och gå under. Tankar om att jag ska bli galen och skada mig själv eller andra. Bryta nacken av hunden, knuffa andra ner ifrån trappor, att jag ska få ett ryck och skära av fingrar när jag lagar mat eller lägga handen på spisplattor osv osv.

Räknar saker och steg. 4, 12, 14 och 24 är bra. 23 ska undvikas.
Placerar föremål i symmetri på platser där jag är obekväm som subway/mcd eller hemma hos andra.
Gör komplicerade symmetriska rörelser med kroppen (+andning). Just dem är svåra att förklara men en mindre komplicerad kan vara andas in i en "cirkel" samtidigt som pekfingrarna också går uppåt i en cirkel, fötterna ska peka lite utåt, magen utåt samtidigt som jag biter ihop käkarna. Sedan görs rörelserna i motsatt håll och fram och tillbaka tills jag byter rörelser. Detta kan se lite muppigt ut då jag gör det utan att tänka på det. Just tvångshandlingarna tycker jag inte ger mig några direkta problem. Jag känner lite mer balans och kontroll av att ha dom just nu helt enkelt. inget som tar över vardagen liksom. Tankarna däremot är det värre med.

Håller med om att 4, 12, 14 och 24 är bra men att 23 ska undvikas. 24 är bra, men 31 är för jävligt av någon anledning. 7 och 13 ska vi inte tala om. Hur känner du inför 17? Är själv likgiltig inför 17 även om jag har mina föraningar och reservationer. Jag lärde mig lite över 1000 decimaler till Pi, men det blev till slut för mycket treor och sexor för min smak så jag lade ner.

I övrigt är det ju inte kul att ha sådana orostankar om världen. Jag hade liknande tankar när jag var väldigt ung, särskilt efter 9/11 och när jag fick reda på att solen skulle slockna. Men oron försvann med åren.

adddd skrev:

Triangel skrev:Katastroftankar om de flesta olyckor som kan hända t.ex. att bussen ska krocka, att jag ska ramla i trappan och bryta nacken eller att planeten ska spricka och gå under. Tankar om att jag ska bli galen och skada mig själv eller andra. Bryta nacken av hunden, knuffa andra ner ifrån trappor, att jag ska få ett ryck och skära av fingrar när jag lagar mat eller lägga handen på spisplattor osv osv.

Räknar saker och steg. 4, 12, 14 och 24 är bra. 23 ska undvikas.
Placerar föremål i symmetri på platser där jag är obekväm som subway/mcd eller hemma hos andra.
Gör komplicerade symmetriska rörelser med kroppen (+andning). Just dem är svåra att förklara men en mindre komplicerad kan vara andas in i en "cirkel" samtidigt som pekfingrarna också går uppåt i en cirkel, fötterna ska peka lite utåt, magen utåt samtidigt som jag biter ihop käkarna. Sedan görs rörelserna i motsatt håll och fram och tillbaka tills jag byter rörelser. Detta kan se lite muppigt ut då jag gör det utan att tänka på det. Just tvångshandlingarna tycker jag inte ger mig några direkta problem. Jag känner lite mer balans och kontroll av att ha dom just nu helt enkelt. inget som tar över vardagen liksom. Tankarna däremot är det värre med.

Håller med om att 4, 12, 14 och 24 är bra men att 23 ska undvikas. 24 är bra, men 31 är för jävligt av någon anledning. 7 och 13 ska vi inte tala om. Hur känner du inför 17? Är själv likgiltig inför 17 även om jag har mina föraningar och reservationer.

I övrigt är det ju inte kul att ha sådana orostankar om världen. Jag hade liknande tankar när jag var väldigt ung, särskilt efter 9/11 och när jag fick reda på att solen skulle slockna. Men oron försvann med åren.

Hmm, jag vet inte. Är oftast ganska neutral till de flesta siffror och tal men 17 kändes inte bra. Inte 11 heller. Jag ska nog inte börja fundera på sånt för mycket x) haha!

Nä, det är ju en aning ångestfyllt men det blir säkert bättre med tiden och med lite hjälp. Försvann det av sig själv?

Triangel skrev:

adddd skrev:

Triangel skrev:Katastroftankar om de flesta olyckor som kan hända t.ex. att bussen ska krocka, att jag ska ramla i trappan och bryta nacken eller att planeten ska spricka och gå under. Tankar om att jag ska bli galen och skada mig själv eller andra. Bryta nacken av hunden, knuffa andra ner ifrån trappor, att jag ska få ett ryck och skära av fingrar när jag lagar mat eller lägga handen på spisplattor osv osv.

Räknar saker och steg. 4, 12, 14 och 24 är bra. 23 ska undvikas.
Placerar föremål i symmetri på platser där jag är obekväm som subway/mcd eller hemma hos andra.
Gör komplicerade symmetriska rörelser med kroppen (+andning). Just dem är svåra att förklara men en mindre komplicerad kan vara andas in i en "cirkel" samtidigt som pekfingrarna också går uppåt i en cirkel, fötterna ska peka lite utåt, magen utåt samtidigt som jag biter ihop käkarna. Sedan görs rörelserna i motsatt håll och fram och tillbaka tills jag byter rörelser. Detta kan se lite muppigt ut då jag gör det utan att tänka på det. Just tvångshandlingarna tycker jag inte ger mig några direkta problem. Jag känner lite mer balans och kontroll av att ha dom just nu helt enkelt. inget som tar över vardagen liksom. Tankarna däremot är det värre med.

Håller med om att 4, 12, 14 och 24 är bra men att 23 ska undvikas. 24 är bra, men 31 är för jävligt av någon anledning. 7 och 13 ska vi inte tala om. Hur känner du inför 17? Är själv likgiltig inför 17 även om jag har mina föraningar och reservationer.

I övrigt är det ju inte kul att ha sådana orostankar om världen. Jag hade liknande tankar när jag var väldigt ung, särskilt efter 9/11 och när jag fick reda på att solen skulle slockna. Men oron försvann med åren.

Hmm, jag vet inte. Är oftast ganska neutral till de flesta siffror och tal men 17 kändes inte bra. Inte 11 heller. Jag ska nog inte börja fundera på sånt för mycket x) haha!

Nä, det är ju en aning ångestfyllt men det blir säkert bättre med tiden och med lite hjälp. Försvann det av sig själv?

Roligt att du nämnde 11 - det är min äldre brors "lyckotal". Jag står inte ut med det. Nej 17 är illmarigt på något vis. Men förmodligen klokt att inte fundera så mycket på siffror!

Tankarna om jordens undergång och oron att jag skulle bli galen och skada mig själv eller andra gick bort av sig själv skulle jag säga.

Tror det är ganska naturligt med sådana tankar och att det visar på att man värderar inte bara sitt eget liv utan även andras. Du är alltså en väldigt fin person och ska fokusera på sådana positiva fakta. Du kommer inte alltid ha dem ängsliga tankarna, men om det blir jobbigt kan det ju hjälpa att ventilera hos någon.

adddd skrev:Tvätta händerna efter jag tagit i livsmedel. Till den graden att jag måste tvätta händerna om jag nuddat ett paket mjölk. Speciellt om jag ska till att äta eller om jag ska använda mitt personliga tangentbord. Då är det tvål och vatten som gäller. När jag äter lunch ser det alltså ut såhär: Jag tvättar händerna, lagar/förbereder sedan maten. Tvättar händerna igen. Äter. Tvättar händerna en sista gång.

Precis så gör jag också, jag tvättar alltid händerna efter att jag tagit i något som jag handlat i en livsmedelsaffär men även andra affärer om det inte är något jag packat upp ur en kartong eller en förpackning som då kan anses vara "rent" och fräscht eftersom ingen annan har tagit på det.

Har jag hämtat ut något från apoteket så öppnar jag alltid kartongen eller förpackningen och häller ut innehållet, tabletterna förpackade i blisterkartor (inte vätska) och slänger förpackningen.

adddd skrev:Brukar också lägga en bit papper över musen och undvika använda tangentbordet om jag ska äta framför datorn och läsa något på skärmen samtidigt. Även om jag använder bestick och alltså inte besudlar händerna det minsta. Inte sällan dräller jag ner kläderna, men det gör inte så mycket. Bara det inte kommer något på tangentbordet eller musen eller någon annanstans. Råkar det komma en partikel vitlökspulver på golvet? Ja då är det bara att hämta blött papper och börja "skura". Sjukt i hela huvudet när man tänker efter.

Ibland kan det hända att jag lägger en bit papper över musen men oftast använder jag laptopens touchpad eller någon del på handen som jag vet är ren och klickar med på musknappen för att uppdatera en sida. Om jag måste använda tangentbordet väntar jag med att göra det tills jag har ätit och sedan tvättat händerna. Om jag däremot äter frukt eller annat som inte är mat så är jag inte så noga, har man blivit kladdig av exempelvis fruktsaft så måste man ju däremot tvätta händerna, jag gillar inte att vara kladdig och klibbig om händer och fingrar, speciellt inte om jag ska hålla på med datorn, där ska det hållas rent.

Om jag spiller något på golvet vill jag helst också ta upp det på en gång med ett papper el. händerna om man orkar tvätta sig direkt efteråt. Periodvis kan jag släppa lite på noggrannheten, hur pass noga man är har mycket med hur man mår att göra tycker jag, om man känner sig stressad, frustrerad o.s.v. Det har hänt att jag spillt något på golvet, som fett t.e.x. och sedan haft fullt upp och varit stressad och tillfälligt glömt bort att ta upp det med en gång och råkat trampa i kladdet och sedan trampat runt med kladdet så att det spridits över en större yta, det är inte roligt, självklart är det bättre att torka bort eller ta upp det på en gång.

Wine skrev:

adddd skrev:Tvätta händerna efter jag tagit i livsmedel. Till den graden att jag måste tvätta händerna om jag nuddat ett paket mjölk. Speciellt om jag ska till att äta eller om jag ska använda mitt personliga tangentbord. Då är det tvål och vatten som gäller. När jag äter lunch ser det alltså ut såhär: Jag tvättar händerna, lagar/förbereder sedan maten. Tvättar händerna igen. Äter. Tvättar händerna en sista gång.

Precis så gör jag också, jag tvättar alltid händerna efter att jag tagit i något som jag handlat i en livsmedelsaffär men även andra affärer om det inte är något jag packat upp ur en kartong eller en förpackning som då kan anses vara "rent" och fräscht eftersom ingen annan har tagit på det.

Har jag hämtat ut något från apoteket så öppnar jag alltid kartongen eller förpackningen och häller ut innehållet, tabletterna förpackade i blisterkartor (inte vätska) och slänger förpackningen.

adddd skrev:Brukar också lägga en bit papper över musen och undvika använda tangentbordet om jag ska äta framför datorn och läsa något på skärmen samtidigt. Även om jag använder bestick och alltså inte besudlar händerna det minsta. Inte sällan dräller jag ner kläderna, men det gör inte så mycket. Bara det inte kommer något på tangentbordet eller musen eller någon annanstans. Råkar det komma en partikel vitlökspulver på golvet? Ja då är det bara att hämta blött papper och börja "skura". Sjukt i hela huvudet när man tänker efter.

Ibland kan det hända att jag lägger en bit papper över musen men oftast använder jag laptopens touchpad eller någon del på handen som jag vet är ren och klickar med på musknappen för att uppdatera en sida. Om jag måste använda tangentbordet väntar jag med att göra det tills jag har ätit och sedan tvättat händerna. Om jag däremot äter frukt eller annat som inte är mat så är jag inte så noga, har man blivit kladdig av exempelvis fruktsaft så måste man ju däremot tvätta händerna, jag gillar inte att vara kladdig och klibbig om händer och fingrar, speciellt inte om jag ska hålla på med datorn, där ska det hållas rent.

Om jag spiller något på golvet vill jag helst också ta upp det på en gång med ett papper el. händerna om man orkar tvätta sig direkt efteråt. Periodvis kan jag släppa lite på noggrannheten, hur pass noga man är har mycket med hur man mår att göra tycker jag, om man känner sig stressad, frustrerad o.s.v. Det har hänt att jag spillt något på golvet, som fett t.e.x. och sedan haft fullt upp och varit stressad och tillfälligt glömt bort att ta upp det med en gång och råkat trampa i kladdet och sedan trampat runt med kladdet så att det spridits över en större yta, det är inte roligt, självklart är det bättre att torka bort eller ta upp det på en gång.

Känner igen mig ganska mycket i det.

Om jag spiller något spelar det ingen roll om det är så litet och obetydligt som ett sesamfrö - det måste ändå tvättas med vatten där det har varit. Fast det räcker ibland att ta väldigt lite saliv på fingrets ovansida (undersidan ska jag ju använda för att ta på saker så det går inte för sig) att tvätta med. Sedan slickar jag en gång till på fingret och torkar av på tröjan för att vara säker att även fingrets ovansida är tillräckligt rent. Allt detta för exempelvis ett sesamfrö då.

Det bär också för mig emot att tex. ta i ett paket alvedon utan att tvätta händerna efteråt, men det blir bättre ju längre tid det går. Alltså ett nyinköpt paket alvedon (bara som exempel) känns mycket smutsigare än ett paket som legat i medicinskåpet i en månad. Är det nyinköpt händer det att jag tvättar händerna efter att ha vidrört det.

Tvättar du också händerna när du tagit folk i hand? Jag ogillar att ta i hand, men gör det för att vara trevlig. Finns det ett badrum i närheten smyger jag in dit efteråt och tvättar handen med tvål innan jag rör mig själv (eller något annat, ifall handskakningen skett i mitt eget hem.)

Sedan har jag extrem fobi för insekter. Tillsammans med min rädsla för smuts gör det att just den här tiden på året är oerhört jobbigt att vistas utomhus om jag inte är i närheten av vatten. "Var det en insekt som flög in i min kind precis?" "Det där var definitivt en insekt." Sedan går man hem och tvättar ansiktet, armar och alla ställen där insekterna kan tänkas ha vidrört en.

Även vanliga blomflugor framför datorn eller så måste jag tvätta mig om jag kommit i kontakt med. Blir jag tvungen att döda en mygga börjar hjärtat banka utanför bröstet på mig och jag använder extremt mycket papper för att inte av misstag råka nudda det äckliga fanskapet. Sedan blir det att tvätta väggen eller platsen där myggan dog, med både tvål och vatten samt torka rent med torrt papper. Sedan får jag dåligt samvete och börjar tänka på existentiella frågor bara av att ha tagit livet av myggan. Harkrankar vågar jag mig inte på, dels pga. rädslan men också för att det är ett för stort djur att döda för mitt samvete. Då får någon komma och hjälpa mig eller så blir det ett projekt att försöka få ut harkranken.

Tooticki skrev:Jag kollar män i skrevet. Håller blicken strikt i ögonen om jag måste prata med honom för att blicken inte ska falla ner.otroligt jobbigt. Faktiskt.
Kontrollerar att jag har byxor på mig när jag är ute.
Äter kanterna på mackan först.

Skrattade högt åt detta då jag gör samma sak själv.

Brukar också kontrollera att jag stängt av alla plattor på spisen. Strax därefter glömmer jag bort om jag kollat, så då får jag gå tillbaks till köket och göra det igen. Samma sak med balkongdörren, jag måste försäkra mig om att den är helt stängd innan jag går och lägger mig.

adddd skrev:Känner igen mig ganska mycket i det.

Om jag spiller något spelar det ingen roll om det är så litet och obetydligt som ett sesamfrö - det måste ändå tvättas med vatten där det har varit. Fast det räcker ibland att ta väldigt lite saliv på fingrets ovansida (undersidan ska jag ju använda för att ta på saker så det går inte för sig) att tvätta med. Sedan slickar jag en gång till på fingret och torkar av på tröjan för att vara säker att även fingrets ovansida är tillräckligt rent. Allt detta för exempelvis ett sesamfrö då.

Nej det du beskriver ovan gör jag inte och det beror på att jag sedan jag var barn lärt in att inte slicka på fingrarna samt att försöka undvika att ha otvättade händer i närheten av och uppe i ansiktet då jag är ute bland folk och inte har haft möjlighet att tvätta händerna så de är rena eller om jag känner mig smutsig för att jag hållit på med något som gör att man blir smutsig eller kladdig o.s.v. Måste jag klia mig i ögat eller någon annanstans i ansiktet använder jag knogar, ovansida av hand som förhoppningsvis är renare än fingertoppar, fingrar och insidan av handen alternativt ett papper eller en servett eller en kanske ett grässtrå. Att slicka på ett finger som exempelvis har varit på golvet eller på annan yta för att ta upp, torka bort eller gnugga bort smuts eller vad det nu kan vara är för mig helt otänkbart. Skulle kännas otroligt ofräscht och äckligt och skulle framkalla ångestkänslor i flera dygn för mig då jag skulle gå och tänka på eventuella patogener eller eventuell smuts jag skulle kunna ha slickat i mig.

adddd skrev:Det bär också för mig emot att tex. ta i ett paket alvedon utan att tvätta händerna efteråt, men det blir bättre ju längre tid det går. Alltså ett nyinköpt paket alvedon (bara som exempel) känns mycket smutsigare än ett paket som legat i medicinskåpet i en månad. Är det nyinköpt händer det att jag tvättar händerna efter att ha vidrört det.

Ja det är sant, saker neutraliseras efter en längre period, jag kan resonera som så också och det blir som att saker ligger i "karantän".

adddd skrev:Tvättar du också händerna när du tagit folk i hand? Jag ogillar att ta i hand, men gör det för att vara trevlig. Finns det ett badrum i närheten smyger jag in dit efteråt och tvättar handen med tvål innan jag rör mig själv (eller något annat, ifall handskakningen skett i mitt eget hem.)

Ja så gör jag också, skulle vilja att man hälsade på varandra med knytna nävar istället. Alltså genom att stöta knogarna lätt mot varandra. Har jag en möjlighet så ser jag också till att tvätta händerna så fort som möjligt efter handskakning. Så gör jag exempelvis då jag varit på läkarbesök o. dyl. men även hemma.

adddd skrev:Sedan har jag extrem fobi för insekter. Tillsammans med min rädsla för smuts gör det att just den här tiden på året är oerhört jobbigt att vistas utomhus om jag inte är i närheten av vatten. "Var det en insekt som flög in i min kind precis?" "Det där var definitivt en insekt." Sedan går man hem och tvättar ansiktet, armar och alla ställen där insekterna kan tänkas ha vidrört en.

Även vanliga blomflugor framför datorn eller så måste jag tvätta mig om jag kommit i kontakt med. Blir jag tvungen att döda en mygga börjar hjärtat banka utanför bröstet på mig och jag använder extremt mycket papper för att inte av misstag råka nudda det äckliga fanskapet. Sedan blir det att tvätta väggen eller platsen där myggan dog, med både tvål och vatten samt torka rent med torrt papper. Sedan får jag dåligt samvete och börjar tänka på existentiella frågor bara av att ha tagit livet av myggan. Harkrankar vågar jag mig inte på, dels pga. rädslan men också för att det är ett för stort djur att döda för mitt samvete. Då får någon komma och hjälpa mig eller så blir det ett projekt att försöka få ut harkranken.

Ovanstående låter väldigt jobbigt med tanke på din rädsla för smuts, jag upplever det inte riktigt på samma sätt om jag bara kommer i kontakt med en insekt som exempelvis en fluga eller en mygga, brukar också använda en tidning eller en flugsmälla om jag ska slå ihjäl en mygga, det är mest de som jag tycker är jobbiga eftersom man kan bli myggbiten samt att det är oljud från dem och det blir svårt att sova när man har mygg i rummet, en fluga kan man också störa sig på på grund av oljud när man ska sova men de kan man ju försöka få ut ur rummet, tycker mygg är svårare att få ut ur ett rum. Däremot känns det ju äckligt efter att man dödat dem med fläck på vägg och så. Harkrankar brukar jag också försöka schasa ut med en tidning eller ett papper, tycker det brukar fungera rätt bra då jag vad jag kan komma ihåg aldrig har dödat en harkrank, skulle kännas väldigt obehagligt att göra det.

Kanske börjar jag fundera mer över vad du skrivit ovan nu efter att du fått mig att tänka på det.

Angående att döda små insekter så har jag ibland funderat över hur många myror man trampar ihjäl då man är ute och promenerar, känns inget kul när man börjar tänka på det.

Wine skrev:

adddd skrev:Känner igen mig ganska mycket i det.

Om jag spiller något spelar det ingen roll om det är så litet och obetydligt som ett sesamfrö - det måste ändå tvättas med vatten där det har varit. Fast det räcker ibland att ta väldigt lite saliv på fingrets ovansida (undersidan ska jag ju använda för att ta på saker så det går inte för sig) att tvätta med. Sedan slickar jag en gång till på fingret och torkar av på tröjan för att vara säker att även fingrets ovansida är tillräckligt rent. Allt detta för exempelvis ett sesamfrö då.

Nej det du beskriver ovan gör jag inte och det beror på att jag sedan jag var barn lärt in att inte slicka på fingrarna samt att försöka undvika att ha otvättade händer i närheten av och uppe i ansiktet då jag är ute bland folk och inte har haft möjlighet att tvätta händerna så de är rena eller om jag känner mig smutsig för att jag hållit på med något som gör att man blir smutsig eller kladdig o.s.v. Måste jag klia mig i ögat eller någon annanstans i ansiktet använder jag knogar, ovansida av hand som förhoppningsvis är renare än fingertoppar, fingrar och insidan av handen alternativt ett papper eller en servett eller en kanske ett grässtrå. Att slicka på ett finger som exempelvis har varit på golvet eller på annan yta för att ta upp, torka bort eller gnugga bort smuts eller vad det nu kan vara är för mig helt otänkbart. Skulle kännas otroligt ofräscht och äckligt och skulle framkalla ångestkänslor i flera dygn för mig då jag skulle gå och tänka på eventuella patogener eller eventuell smuts jag skulle kunna ha slickat i mig.

adddd skrev:Det bär också för mig emot att tex. ta i ett paket alvedon utan att tvätta händerna efteråt, men det blir bättre ju längre tid det går. Alltså ett nyinköpt paket alvedon (bara som exempel) känns mycket smutsigare än ett paket som legat i medicinskåpet i en månad. Är det nyinköpt händer det att jag tvättar händerna efter att ha vidrört det.

Ja det är sant, saker neutraliseras efter en längre period, jag kan resonera som så också och det blir som att saker ligger i "karantän".

adddd skrev:Tvättar du också händerna när du tagit folk i hand? Jag ogillar att ta i hand, men gör det för att vara trevlig. Finns det ett badrum i närheten smyger jag in dit efteråt och tvättar handen med tvål innan jag rör mig själv (eller något annat, ifall handskakningen skett i mitt eget hem.)

Ja så gör jag också, skulle vilja att man hälsade på varandra med knytna nävar istället. Alltså genom att stöta knogarna lätt mot varandra. Har jag en möjlighet så ser jag också till att tvätta händerna så fort som möjligt efter handskakning. Så gör jag exempelvis då jag varit på läkarbesök o. dyl. men även hemma.

adddd skrev:Sedan har jag extrem fobi för insekter. Tillsammans med min rädsla för smuts gör det att just den här tiden på året är oerhört jobbigt att vistas utomhus om jag inte är i närheten av vatten. "Var det en insekt som flög in i min kind precis?" "Det där var definitivt en insekt." Sedan går man hem och tvättar ansiktet, armar och alla ställen där insekterna kan tänkas ha vidrört en.

Även vanliga blomflugor framför datorn eller så måste jag tvätta mig om jag kommit i kontakt med. Blir jag tvungen att döda en mygga börjar hjärtat banka utanför bröstet på mig och jag använder extremt mycket papper för att inte av misstag råka nudda det äckliga fanskapet. Sedan blir det att tvätta väggen eller platsen där myggan dog, med både tvål och vatten samt torka rent med torrt papper. Sedan får jag dåligt samvete och börjar tänka på existentiella frågor bara av att ha tagit livet av myggan. Harkrankar vågar jag mig inte på, dels pga. rädslan men också för att det är ett för stort djur att döda för mitt samvete. Då får någon komma och hjälpa mig eller så blir det ett projekt att försöka få ut harkranken.

Ovanstående låter väldigt jobbigt med tanke på din rädsla för smuts, jag upplever det inte riktigt på samma sätt om jag bara kommer i kontakt med en insekt som exempelvis en fluga eller en mygga, brukar också använda en tidning eller en flugsmälla om jag ska slå ihjäl en mygga, det är mest de som jag tycker är jobbiga eftersom man kan bli myggbiten samt att det är oljud från dem och det blir svårt att sova när man har mygg i rummet, en fluga kan man också störa sig på på grund av oljud när man ska sova men de kan man ju försöka få ut ur rummet, tycker mygg är svårare att få ut ur ett rum. Däremot känns det ju äckligt efter att man dödat dem med fläck på vägg och så. Harkrankar brukar jag också försöka schasa ut med en tidning eller ett papper, tycker det brukar fungera rätt bra då jag vad jag kan komma ihåg aldrig har dödat en harkrank, skulle kännas väldigt obehagligt att göra det.

Kanske börjar jag fundera mer över vad du skrivit ovan nu efter att du fått mig att tänka på det.

Angående att döda små insekter så har jag ibland funderat över hur många myror man trampar ihjäl då man är ute och promenerar, känns inget kul när man börjar tänka på det.

Nej det låter kanske inte så trevligt. Utan att gå in så mycket vidare på det kan jag säga att jag använder ovansidan av fingret att det med tiden blivit mer av en symbolisk grej där det räcker med att bara nudda vid insidan av läppen. Jobbar på det.

Jag använder också knogarna för att klia mig i ögonvrån.

På tal om myror så har jag tvångstankar att gå med något slags raskt stampande steg när jag märker att det är myror på gatan. Även om det bara är några enstaka myror kan jag göra det till större eller mindre grad. Fick lära mig denna strategi av skogsmulle eller någon som liten, alltså att man på så vis förhindrar att myrorna klättrar upp på ens skor och ben.

Har också funderat över myror man trampar på, men har märkt att de faktiskt är bra på att överleva även om man går över dem. Det handlar väl om att de har så liten kontaktyta och det är stor chans att de hamnar i ett mellanrum mellan skon och marken tack vare skrymslen i skornas eller terrängens utformning.

Annat är det med större insekter som skalbaggar eller sniglar. Har hänt när man var liten att man hörde krasandet av en snigel under skon, och då mådde man riktigt dåligt. Kollar alltid extra noga på var jag sätter mina fötter om jag märker att det finns sniglar i närheten där jag går.

Aldrig tänk på det som tvångstankar men det värsta jag vet är att ha kladdiga händer, skulle aldrig äta t ex äpple eller apelsin på en buss som jag ser vissa gör, skulle inte stå ut att sitta där helt kladdig i händera och ansiktet. Tvättar mig även om jag tagit i något, vadsomhelst som skulle kunna vara skitigt, om jag t ex fångar en insekt i ett glas för att släppa dem fria måste jag tvätta händerna även fast jag inte ens rört insekten med händerna.

Myrkr skrev:Aldrig tänk på det som tvångstankar men det värsta jag vet är att ha kladdiga händer, skulle aldrig äta t ex äpple eller apelsin på en buss som jag ser vissa gör, skulle inte stå ut att sitta där helt kladdig i händera och ansiktet. Tvättar mig även om jag tagit i något, vadsomhelst som skulle kunna vara skitigt, om jag t ex fångar en insekt i ett glas för att släppa dem fria måste jag tvätta händerna även fast jag inte ens rört insekten med händerna.

Samma här. Doesnt make sense refrigerator.

adddd skrev:...
Har också funderat över myror man trampar på, men har märkt att de faktiskt är bra på att överleva även om man går över dem. Det handlar väl om att de har så liten kontaktyta och det är stor chans att de hamnar i ett mellanrum mellan skon och marken tack vare skrymslen i skornas eller terrängens utformning.

Annat är det med större insekter som skalbaggar eller sniglar. Har hänt när man var liten att man hörde krasandet av en snigel under skon, och då mådde man riktigt dåligt. Kollar alltid extra noga på var jag sätter mina fötter om jag märker att det finns sniglar i närheten där jag går.

Usch, jag ser alltid till att titta efter sniglar, maskar och liknande om jag cyklar eller går, det är riktigt obehagligt att råka squasha en snigel eller dyl. Intressant det där om myrorna, ska kolla det nästa gång jag går, känns bra om det är så att många kanske faktiskt överlever trots allt.

Myrkr skrev:Aldrig tänk på det som tvångstankar men det värsta jag vet är att ha kladdiga händer, skulle aldrig äta t ex äpple eller apelsin på en buss som jag ser vissa gör, skulle inte stå ut att sitta där helt kladdig i händera och ansiktet. Tvättar mig även om jag tagit i något, vadsomhelst som skulle kunna vara skitigt, om jag t ex fångar en insekt i ett glas för att släppa dem fria måste jag tvätta händerna även fast jag inte ens rört insekten med händerna.

Samma här, skulle aldrig kunna tänka mig att sitta och äta en apelsin eller ett äpple eller för den delen någon annan frukt eller ätbart livsmedel som man kan bli kladdig om händerna av när jag åker kollektivtrafik men inte heller åkandes bil skulle jag göra det. Det finns förresten en tråd om kladdighet här på forumet med en omröstning:

Jag hatar att vara kladdig! (Omröstning)

oj, fel tråd

Jag har något som påminner om det ni andra beskriver, men har inte sett det som tvångstankar tidigare. Är det en tvångstanke att räkna till 15 innan man byter ställe att borsta på när man borstar tänderna? Alltså vänster nere 15 sekunder, höger nere 15 sekunder, vänster uppe 15 sekunder, höger uppe 15 sekunder, och samma sak fast lite kortare på "framsidan" av tandraderna....

Eller är jag bara noga med tandborstningen?

Askorbin skrev:Jag har något som påminner om det ni andra beskriver, men har inte sett det som tvångstankar tidigare. Är det en tvångstanke att räkna till 15 innan man byter ställe att borsta på när man borstar tänderna? Alltså vänster nere 15 sekunder, höger nere 15 sekunder, vänster uppe 15 sekunder, höger uppe 15 sekunder, och samma sak fast lite kortare på "framsidan" av tandraderna....

Eller är jag bara noga med tandborstningen?

Jag skulle inte räkna det som tvångstanke. Tvångstankar är mer ångestpåkallat beteende medan det du beskriver låter som en vettig rutin du skapat för dig själv. Tvångstankar är ofta ologiska.

En tvångstanke i ditt exempel skulle kunna se ut som så att du råkar borsta lite längre, säg 20 sekunder på ett ställe varvid det känns ojämnt. Då måste du borsta 5 sekunder extra på alla andra ställen också för att det ska kännas "rätt". Jag har den tvångstanken även om jag inte direkt räknar sekunderna utan går mer på känsla. Tar väldigt lång tid att borsta.

Jag vet en person som har tvångstankar att rikta tandborsten västerut i tandborststället. Blir sur om man vänder den österut.

adddd skrev:

Askorbin skrev:Jag har något som påminner om det ni andra beskriver, men har inte sett det som tvångstankar tidigare. Är det en tvångstanke att räkna till 15 innan man byter ställe att borsta på när man borstar tänderna? Alltså vänster nere 15 sekunder, höger nere 15 sekunder, vänster uppe 15 sekunder, höger uppe 15 sekunder, och samma sak fast lite kortare på "framsidan" av tandraderna....

Eller är jag bara noga med tandborstningen?

Jag skulle inte räkna det som tvångstanke. Tvångstankar är mer ångestpåkallat beteende medan det du beskriver låter som en vettig rutin du skapat för dig själv. Tvångstankar är ofta ologiska.

En tvångstanke i ditt exempel skulle kunna se ut som så att du råkar borsta lite längre, säg 20 sekunder på ett ställe varvid det känns ojämnt. Då måste du borsta 5 sekunder extra på alla andra ställen också för att det ska kännas "rätt". Jag har den tvångstanken även om jag inte direkt räknar sekunderna utan går mer på känsla. Tar väldigt lång tid att borsta.

Jag vet en person som har tvångstankar att rikta tandborsten västerut i tandborststället. Blir sur om man vänder den österut.

Okey! En lättare tvångstanke är det då känner mig "ofärdig" o skitit i munnen dagen o måste "kompensationsborsta" dagen efter om jag inte borstat ordentligt dagen innan. hehe..

Jag har en annan tvångstanke som utspelar sig på kvällen. Jag dricker vatten som jag har på nattduksbordet innan jag ska sova, och det måste kännas som att törsten är helt släckt och att det inte river eller känns torrt i halsen. Även om man inte är törstig så känns det ändå som man är törstig ibland. Så då får man fortsätta tills det känns bra.

Tar små klunkar i taget för att jag vet att jag kommer behöva göra om proceduren ett tjugotal gånger innan det känns rätt och jag kan lägga huvudet på kudden och försöka sova.

Samtidigt får jag inte tänka några dåliga tankar medan jag har vattnet i munnen och sväljer, för då måste jag börja om på nytt.

Jag dricker mycket vatten under dagen och ett glas någon timme innan läggdags för att slippa springa så mycket på toa under natten. Men ibland blir det så många småklunkar under den sista ritualen att det ändå resulterar i en tripp till toa under natten.

En annan tvångstanke relaterat till vätska är att jag måste hosta extra hostningar om jag råkar få en kallsup. Måste försäkra mig om att all vätska åker ut.

Börjar kännas allt mer tursamt att ha förskonats från all form av tvångsproblematik. Verkar vara vansinnigt påfrestande.

tahlia skrev:Börjar kännas allt mer tursamt att ha förskonats från all form av tvångsproblematik. Verkar vara vansinnigt påfrestande.

Annars är ju tvångsproblematik något som tillhör kärnsymtomen vid autistiska tillstånd:

SLL - AUTISMFORUM - Tvångssyndrom och autismspektrumet

s. 11:

AUTISTISKA TILLSTÅND OCH TVÅNGSSYMTOM

Stereotypa beteenden och tvångsmässiga ritualer har ända sedan Kanners (Kanner, 1943) ursprungliga beskrivning av autism ansetts som ett av kärnssymtomen vid autistiska tillstånd. Ett obligatoriskt kriterium för såväl diagnosen autism som Aspergers syndrom i DSM-IV-TR (APA, 2000) är ”begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck”: t.ex. fixering vid specialintressen ”som är abnorma i intensitet”, att man ägnar sig åt ”specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer” och motoriska och repetitiva manér. Frekvensen och
förekomsten av detta tycks inte vara avhängigt språk- eller intelligensnivå, och medan förmågan till kommunikation och socialt beteende tenderar att förbättras med åren, ses mer sällan motsvarande förbättring ifråga om rituella och repetitiva beteenden (Piven et al.,1996; Turner, 1999). Tvångssymtomen vid autism är trots att de tillhör kärnsymtomen vid autistiska tillstånd fortfarande det minst utforskade området av den så kallade symtomtriaden.

s. 7:

Uppdelning baserad på typ av tvångssymtom

De vanligaste formerna av tvångssymtom handlar om rädsla att skada sig själv eller andra (oftast närstående), rädsla för smitta eller smuts, behov av en viss symmetri och kontroller, tvättritualer och upprepning av beteenden. Även om de flesta patienter har flera olika typer
av tvångssymtom samtidigt, kan man genom att göra en faktoranalys, vilket är en statistisk metod, dela upp tvångssymtomen i fem olika huvudgrupper (Mataix-Colset al., 1999):

⇒ Renlighetsfixering och tvättritualer.

⇒ Tvångstankar om att skada andra och kontrolleringsbeteenden.

⇒ Sexuella och religiösa tvångstankar.

⇒ Symmetritvång och ordnande, tankar om exakthet, upprepning och räkneritualer

⇒ Samlartvång och en oförmåga att kasta bort skräp etc.

Här är en annan tråd om tvångsproblematik, finns säkert fler:

Asperger och OCD (tvångssyndrom)

Hmm.. är det mest tänkt som upplysning eller är det en hint om att jag skulle vara feldiagnostiserad? Personligen har jag svårt att sortera in "specialintressen" i "tvång". Behov av rutiner eller trygghet i rutiner behöver inte heller vara tvång utan snarare nåt man inte måste ha utan föredrar (beroende på graden av autism).

Jag måste vända mig om och titta, efter som jag har lite svårt med 'här och nu' konceptet. Ibland måste jag snurra runt också, flera varv. Annars oroar jag mig för att verkligheten skal vika sig och jag skall falla igenom och ramla ut någon annans stans. Jag vet att det låter sinnessjukt men vadå?
Siffror har jag inga problem med så länge de inte har ögon och mun, hu, det är mer formen eller känslan av vissa former som väcker obehag hos mig.
Jag är också rädd för att råka bita i ylletyg, vilket jag tycker är fånigt, det är ju bara att låta bli men jag oroar mig för det ändå.

På tal om ylletyg finns det ju dem som har fobi för bomull också:
https://www.youtube.com/watch?v=zOtkLmXxIG4

En tvångstanke jag hade som väldigt litet barn var att knyta nävarna och lyfta upp i boxarställning framför synfältet. Sedan liksom guppade jag händerna upp och ner över saker som jag såg på, så att jag såg mina knytnävar föras över det jag fokuserade blicken på. Samtidigt som man gjorde detta skulle man tänka bra tankar. Kunde bryta ihop ibland av att det var så jobbigt med just denna tvångstanke. Tror det är den värsta jag haft.

Som någon annan nämnde så brukade även jag gå runt och "välsigna" (tänka bra saker om) saker och ting jag tittade på innan saken försvann utanför synfältet genom att man omfokuserade blicken eller blinkade.

Tvångstanken som utfördes flest gånger under barndomen var helt klart den att blinka när man tittade på något. Ungefär som om ögonen vore en kamera och man tog ett kort med ögonlocken samtidigt som man givetvis välsignade det man tittar på. För att spara en positiv bild på näthinnan, typ.

Är aversion för material tvångstankar?
Jag har hört att det är vanligt för aspergare.
Det äckligaste jag vet är fleece, det gör mig fysiskt illamående att röra, får kväljningar bara jag tänker på det, har aldrig förstått varför. Föreställer mig att det typ suger luften ur mig.
Jeans, särskilt blåjeans, är också otäckt. Tror jag var den enda ungen i hela stan som aldrig bar jeans! Blev tvingad engång när jag var liten för fotografering, fan vad jag skrek.

Apropå fobier så har jag två konstiga. Igelkottar och knappar. Men är det tvångstankar/tvångsbeteenden?

Jag vet inte hur många tvångsritualer jag gör i minuten men min hjärna är väldigt tvångifierad. Dök upp i 13-14 års åldern och har satt i sen dess. Tvångsbeteenden har jag nog haft i hela livet men när jag var liten tänkte jag inte så mycket på det och min omgivning verkade inte snappa upp det.