DN skrev:De ser både för- och nackdelar med att skolan står i centrum för samhällsdebatten. Det är bra att frågorna blir belysta men de uttrycker också skepsis till politikernas iver.

– Vi behöver få arbetsro, det blir jobbigt att följa alla nycker. Det är risken med att frågan blir för politisk. Att förändra skolan tar tid, säger Ann Gustavsson.

Malin Wikner, speciallärare, använder en tillspetsad bild för att beskriva hur det var att införa den senaste läroplanen.

– Som att byta motor i bilen i farten på en motorväg – och samtidigt höja hastigheten.

Carina Andersson, även hon speciallärare, anar viss cynism i partiernas intresse.

– Alla har en erfarenhet av skolan och det gör att det finns en stor väljar­grupp att vända sig till. Det finns säkert ett äkta engagemang hos vissa men jag tror att det handlar mycket om att ragga väljare.

Carina Andersson anser att skolan felaktigt får hela skulden.

– Det bottnar i ett samhällsproblem. Vi har blivit extremt styrda av tekniken och lustprincipen här i Sverige. Så fort det blir tråkigt zappar vi vidare. Vi är ovana att öva länge för att befästa kunskaper.

Realitetsprincipen innebär att välja det svåra först. Belöningen kommer på längre sikt, när man kan uppnå sina mål i livet, t. ex. att gå ner i vikt eller att skaffa sig en bra utbildning.

gadas skrev:Är Sverige det lutande tornet i PISA ...?

DN skrev:Det hände sig för cirka tio år sedan att vår skolminister fick besök av en kollega från Finland. Svensken upplyste att inom kort kommer den svenska skolan att vara bäst i världen. ”Nåjo”, lär finländaren ha svarat, ”int’ ha vi så högspända mål. För oss räcker det att alltid vara snäppet före Sverige”.

Anekdoten från ministermötet är inte bara sorglustig. Den berättar något om svensk skolpolitik: Inget annat område har till den grad styrts av floskler. Inom skolvärlden kan man ställa upp mål på valfritt avstånd från verkligheten. Det är som om skolan inte varit lärare och elever av kött och blod, utan en sorts dataspel, där ideologer och pedagogiska profeter kan fylla ut rollfigurerna efter behag. Eller kanske bara tävla i självgodhet.

Det jublas i dessa dagar i grannlandet Polen, vars femtonåringar klarat testen bättre än de brittiska, franska och tyska. Hur reagerar polska premiärministern på julklappen? Prisar egen politik? Nej. ”Jag vill buga djupt för våra lärare”.

Den lärarhögskola som staten haft att erbjuda efter år 2000 kan bäst beskrivas som akademisk slum. Har kandidaten riktig otur kommer hon ut utan att behärska något ämne och utan att någonsin ha stått framför en klass. Otroligt, men sant. Sverige måste ha varit det enda landet i Europa där man kunde bli lärare utan att ha lärt sig att undervisa. Och därefter, i klassrummen, blev den arme lämnad ensam med sin otillräcklighet. Ingen besökte hans lektioner, anmärkte på missgreppen, gav stöd och tips och råd. Hade det varit en fabrik kunde man söka know-how hos verkmästaren. Men på en svensk skola är det inte säkert att en rektor har ett hum om hantverket. Han är kanske inte ens lärare till yrket.

Är det någon som tycker att en lärare som studerar matte på fritiden är en skam för kåren och borde uteslutas ur densamma? Nej, tänkte väl det. Men det var Lärarförbundets åsikt 1982. På kongressen detta år uteslöts fem lärare från Gävle, som straff för att de fortbildat sig under semestern. Det var osolidariskt mot kollegerna, som tydligen aldrig lärde sig någonting utan att kräva betalt för den uppoffringen.

Det mest intressanta med beslutet är inte att Lärarförbundet kastade själva idén om bildning på sophögen. Det är att det var enhälligt. Det är helt enkelt inte möjligt att ingen enda av ombuden velat invända mot en sådan idiotförklaring av kåren. Så vad var det som fick dem som hade omdömet i behåll att hålla tand för tunga?
---
Jag anar att de lärare som höll tyst den gången 1982 insåg att deras sakliga invändningar inte skulle bemötas med att de hade fel – utan med att de var dåliga människor. Och detta argument skulle gå hem.

I ett land som tror sig avkristnat men där väckelsen bara slumrar under ytan är det mycket effektivt att antyda att den som är av radikalt annan åsikt (kanske sig själv ovetande) går det ondas ärenden.

Miche skrev:

gadas skrev:Är Sverige det lutande tornet i PISA ...?

Det känns som om det har vält...

DN skrev:Svenska elever är sämre än andra elever även på problemlösning. ---

1.250 15-åringar i Sverige har gjort ett digitalt prov som testar förmågan att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen. Sverige placerar sig lite under OECD-snittet, och är sämst av de nordiska länderna.

Sverige får 491 poäng, jämfört med OECD-snittet som är 500 poäng i det delmoment som testar elevers förmåga i problemlösning. Totalt deltog 44 länder i studien och Sverige är bland annat sämst av de nordiska länder som deltog. Singapore toppar med 562 poäng närmast före Sydkorea (561) och Japan (552).

Delprovet som är nytt i Pisa-sammanhang gjordes i anslutning till den övriga Pisa-undersökningen när läsförståelse, matematik och naturvetenskap testades. 1.250 elever av de 4.700 som deltog i undersökningen fick även göra det digitala provet som är tänkt att testa elevers förmåga att lösa problem som inte har direkt koppling till skolämnen.

För svensk del hamnar nästan en fjärdedel, 23,5 procent, i den kategori som i rapporten benämns "lågpresterande", det vill säga under nivå 2 i studien. Det går att jämföra med till exempel Finland där 14,3 procent av dem som deltog får samma resultat. OECD-snittet ligger på 21,4 procent.

– Det är ett oroande resultat, säger Helén Ängmo, överdirektör på Skolverket till DN.

Problemlösningen mäter inte ämnesspecifika kunskaper utan handlar om generell problemlösning.

Vad de dåliga resultaten beror på kan Skolverket inte svara på.
– Uthålliget och motivation är viktigt för att kunna lösa problem. Det kan handla om vilket stöd som ges i undervisningen men också om elevers attityder, säger Helén Ängmo.

Enligt henne [Ängemo]är de nya resultaten en särskilt stor besvikelse eftersom svensk skola satsat på just kreativt och problembaserat lärande.
– Det har varit med i våra läroplaner sedan en lång tid tillbaka. Det har funnits en bild av att det här är något som svenska elever är bra på. Mot den bakgrunden så hade det varit rimligt om vi hade presterat förhållandevis starkt. Men det gör vi alltså inte, säger Helén Ängmo. Exakt vad som ligger bakom de svenska elevernas dåliga resultat är inte säkert. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) skyller resultaten på den tidigare socialdemokratiska skolpolitiken. Eftersom det är första gången som problemlösningen testas i undersökningen går det inte att jämföra med tidigare resultat.

Expressen skrev:Pisas prov i "creative problem-solving", kreativ problemlösning, visar att svenska 15-åringar är kreativa medelmåttor, och knappt ens det. OECD-medelvärdet har satts till 500 poäng, Sverige har 491. De bästa problemlösarna i världen är de elever som är bäst också på ämneskunskaper: Singapore (562), Sydkorea (561), Japan, Hong Kong och, högst i Europa, Finland (523). Men alla de utvecklade länder vi vill och bör jämföra oss med, från Australien och USA till Frankrike och Tyskland, får bättre resultat än Sverige.
Svenska elever är bäst på den enklaste sortens problem, som kräver nyfikenhet. De är sämre på uppgifter som kräver uthållighet och målfokusering. De är sämst på uppgifter som kräver kritiskt granskande och reflexion över strategier.
Arbetsgivare i dag ropar efter självgående, uppfinningsrika, flexibla medarbetare. Det är därför OECD infört ett kreativitetsprov. Och för ett litet exportberoende land som Sverige är sådana förmågor avgörande. Läget är helt enkelt kritiskt.
Resultatet är ett nytt bevis för att svenska elever brister i uthållighet. I lyckade skolsystem har man höga förväntningar på alla elever och kräver att de anstränger sig. Då blir de duktiga i sina ämnen - och kreativa. Inte kreativa i "alla kan dansa"-bemärkelse utan kreativa i Thomas Edisons bemärkelse: "Geni är en procent inspiration och 99 procent perspiration".
Det behövs ett kulturskifte i den svenska skolan. Eleverna måste lära sig att allt inte kan vara roligt. Dessutom behöver de mer undervisning och mindre av "forska på egen hand". Föräldrarna måste börja inpränta vikten av kunskap och ansträngning hos sina barn i stället för att springa och klaga hos rektor över dåliga betyg.

Alien skrev:Sydkorea (561 p), Japan (552 p), Kanada (526 p), Australien (523 p), Finland (523 p)

Topp 20 i Pisa-undersökningen

I topp ligger asiatiska länder precis som när resultaten av de övriga ämnen — matematik, läsförståelse och naturvetenskap — presenterades.
Singapore (562 poäng)
Sydkorea (561)
Japan (552)
Macao, Hongkong (båda 540)
Shanghai (536)
Taipei (534)
Kanada (526)
Australien, Finland (båda 523)
England (517)
Estland (515)
Frankrike, Holland (båda 511)
Italien (510)
Tjeckien, Tyskland (båda 509)
USA, Belgien (båda 508)
Österrike (506)
Norge (503)
Irland (498)
Danmark (497)
Portugal (494)
Sverige (491)
Källa: Programme for International Student Assessment (Pisa)/Skolverket (TT)

DN - Därför kan Pisa-testet vara missvisande
Publicerad 4 juni 2014 00:30

• Stora brister. Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i olika skol­ämnen, har stora brister. Resultatet kan vara missvisande, visar en omfattande data­körning som Dagens Nyheter har gjort.

• Elevernas svar. DN har identifierat enskilda elevers provresultat. Många svarar inte ens rätt på varannan fråga, trots att de presterar bra på nationella prov och har bra betyg.

• Nationella prov viktigare. Under samma period som Pisa skrevs genomförde svenska elever 12 nationella delprov. Ett hundratal elever berättar för DN att de var ”provtrötta” och omotiverade att göra Pisa-testet eftersom det inte var betygsgrundande.

DN:s granskning visar att Pisa-undersökningen inte alltid speglar verkligheten. Ett stort antal elever svarar inte ens rätt på varannan fråga, trots att de presterar bra i sina nationella prov och har högre betyg.

Singapore (562 poäng)
Sydkorea (561)
Japan (552)
Macao, Hongkong (båda 540)
Shanghai (536)
Taipei (534)

DN Debatt skrev:Elevernas resultat talar ett entydigt språk; alldeles för många elever har mycket dåliga kunskaper när det gäller så grundläggande färdigheter som att addera och multiplicera enkla bråk eller hantera enkla procentberäkningar, alltså en typ av färdigheter som utgör en lika naturlig grund när det gäller matematisk problemlösning som läsfärdighet utgör när det gäller att förstå eller skriva en vanlig text.

Dessutom ökar inte eleverna sina matematikkunskaper med åren – elevernas resultat när det gäller begrepp och enkla räkneoperationer är ungefär desamma i åttan som i sexan. Till och med under det första året på gymnasiet har hälften av eleverna problem med grundläggande beräkningar som de borde ha lärt sig under mellanstadiet.

Wine skrev:Jag undrar över varför elever som uppenbarligen har kapacitet, som i vanliga fall får MVG eller VG på proven får så dåliga resultat på Pisa-provet. Man borde väl inte prestera så dåligt på provet om man normalt sett presterar bra och faktiskt besitter kunskaper i olika ämnen?

Miche skrev:

Wine skrev:Jag undrar över varför elever som uppenbarligen har kapacitet, som i vanliga fall får MVG eller VG på proven får så dåliga resultat på Pisa-provet. Man borde väl inte prestera så dåligt på provet om man normalt sett presterar bra och faktiskt besitter kunskaper i olika ämnen?

Det kan bero på flera olika orsaker, en kan vara att kunskaper lär ut i skolan är anpassat för de svenska proven och många elever inte tänker utanför lådan när andra typer av frågor på samma sorts kunskaper dyker upp (vilket kan stämma överens med hur Universiteten uppfattar elevernas kunskaper).

En annan kan vara som några har antytt i intervjuer att det ändå har varit så många prov under samma period som PISA genomfördes samt att lärare sagt att PISA inte var viktigt så de har bara struntat i att bry sig.

Jag tror på en kombination av de båda.

Miche skrev:Självklart gör elever sitt bästa om de vet att misshandel väntar om de slarvar men jag skulle ändå inte acceptera det. Sådana elever lär sig bara för syns skull, de kommer aldrig bli duktiga på att ta egna initiativ och tänka utanför lådan vilket torde vara ganska hämmande för landets utveckling.