Ja, om inte 1 tredjedel.

Stämmer in på mig, i alla fall utseendemässigt.

Vissa delar av mig ör unga. Andra är lastgamla. Lite som gemene man helt enkelt

man får la hoppas att man lever till 130 och ser ut som 30 när man är 50 xD

-Jag är hundra procent min reella ålder och ingenting annat.

KrigarSjäl skrev:-Jag är hundra procent min reella ålder och ingenting annat.

Känns det som det stämmer in på alla sidor av dig?

En kurator eller om det var arbetsterapeut sa en gång att jag och andra med AS ofta ligger 5 år bakåt i utvecklingen. Jag skulle snarare säga att det är närmare 10 års utvecklingsstörning för min del.

Utvecklingsstörning motsäger väl aspergers? Kan inte ha både och. Enligt diagnoskriterierna.

AS räknas som "störning i utvecklingen". Däremot får man inte diagnosen AS utan autistiskt syndrom om man har en IQ under 70.

Att vara 2/3 av sin ålder tolkade jag som att man är sen i utvecklingen. Att det finns något som stör utvecklingen. Men utvecklingsstörning kanske är när man stannar helt i utvecklingen och alltså inte bara är sen i förhållande till andra?

Förvirrande. Handlar nog om olika varianter av utvecklingsstörningar, fysisk, mental, känslomässig etc.

Myrkr skrev:Förvirrande. Handlar nog om olika varianter av utvecklingsstörningar, fysisk, mental, känslomässig etc.

Genomgripande störning i utvecklingen och utvecklingsstörning är två olika saker. Det först nämnda ingår i Aspergers till exempel.

kapuni skrev:

Myrkr skrev:Förvirrande. Handlar nog om olika varianter av utvecklingsstörningar, fysisk, mental, känslomässig etc.

Genomgripande störning i utvecklingen och utvecklingsstörning är två olika saker. Det först nämnda ingår i Aspergers till exempel.

I ICD-10 går AS under Genomgripande utvecklingsstörningar.

Genomgripande utvecklingsstörningar (F84)
- F84.0: Autism i barndomen
- F84.1: Atypisk autism
- F84.2: Retts syndrom
- F84.3: Annan desintegrativ störning i barndomen
- F84.4: Överaktivitetssyndrom förenat med psykisk utvecklingsstörning och stereotypa rörelser
- F84.5: Aspergers syndrom
- F84.8: Andra specificerade genomgripande utvecklingsstörningar
- F84.9: Genomgripande utvecklingsstörning, ospecificerad

http://www.internetmedicin.se/icd.aspx? ... stScroll=0

Okej, så vi är utvecklingsstörda.

Myrkr skrev:Okej, så vi är utvecklingsstörda.

Ordet blir feltolkat i gemen mun. Vår sociala sida t.ex utvecklas inte på det vis som "normala" personers gör och ses därför som en störning i utvecklingen.
För gemene man är "störningar i utvecklingen" detsamma som "svagt intellekt" vilket är ett begränsat sätt att se det och medicinskt helt fel.

slackern skrev:I ICD-10 går AS under Genomgripande utvecklingsstörningar.

Jaha, jag har inte hört den benämningen tidigare. Har bara hört genomgripande störning i utvecklingen, vilket står i min utredning. Men det kanske är samma innebörd?

kapuni skrev:

slackern skrev:I ICD-10 går AS under Genomgripande utvecklingsstörningar.

Jaha, jag har inte hört den benämningen tidigare. Har bara hört genomgripande störning i utvecklingen, vilket står i min utredning. Men det kanske är samma innebörd?

Jag har inte den blekaste. Den benämningen du fick går under DSM-IV TR. Så det blir extremt förvirrande ibland för att reda ut vad som är vad.

tahlia skrev:

Myrkr skrev:Okej, så vi är utvecklingsstörda.

Ordet blir feltolkat i gemen mun. Vår sociala sida t.ex utvecklas inte på det vis som "normala" personers gör och ses därför som en störning i utvecklingen.
För gemene man är "störningar i utvecklingen" detsamma som "svagt intellekt" vilket är ett begränsat sätt att se det och medicinskt helt fel.

Ja det är väl en allmän missuppfattning att utvecklingsstörning är synonymt med förståndshandikapp. Ganska ironiskt.

adddd skrev:

tahlia skrev:

Myrkr skrev:Okej, så vi är utvecklingsstörda.

Ordet blir feltolkat i gemen mun. Vår sociala sida t.ex utvecklas inte på det vis som "normala" personers gör och ses därför som en störning i utvecklingen.
För gemene man är "störningar i utvecklingen" detsamma som "svagt intellekt" vilket är ett begränsat sätt att se det och medicinskt helt fel.

Ja det är väl en allmän missuppfattning att utvecklingsstörning är synonymt med förståndshandikapp. Ganska ironiskt.

Slå huvudet på spiken korrekt uppfattat.

slackern skrev:

adddd skrev:

tahlia skrev:
Ordet blir feltolkat i gemen mun. Vår sociala sida t.ex utvecklas inte på det vis som "normala" personers gör och ses därför som en störning i utvecklingen.
För gemene man är "störningar i utvecklingen" detsamma som "svagt intellekt" vilket är ett begränsat sätt att se det och medicinskt helt fel.

Ja det är väl en allmän missuppfattning att utvecklingsstörning är synonymt med förståndshandikapp. Ganska ironiskt.

Slå huvudet på spiken korrekt uppfattat.

Jag står förståndshandikappad till ditt inlägg.

Men om man inte bara ser till den sociala sidan utan vad man kan, så händer det ju att aspergerungar har kunskap vid 8 års ålder som man vanligtvis inte har förrän runt 18 kanske. I de flesta skolämnena kände jag tristess när jag var liten för det som de lärde sig kunde jag för flera år sedan och man skulle snällt sitta av tiden.

Man kanske får lägga till några år där i uträkningen?

Inom vissa ämnen och teoretisk är jag kanske äldre. Dock när jag ska prata och diskutera med andra människor som inte har Aspergers samt förklara hur jag menar känner jag mig väldigt ung. :////

När jag festar känner jag mig också väldigt ung och omogen. Hehe :$ Också när jag spelar spel och ska hålla reda på viktiga papper. Haha Där är jag som en barnunge/tonåring. Men sen när jag pratar kan ibland tonen på min röst och användandet av avancerade ord bli lite väl sofistikerad för just det sammanhanget och då känner jag mig ibland väldigt vuxen och måste då anpassa mitt språk som om jag skulle prata med ett barn. Hehe :$

Så det är lite olika beroende på vilket sammanhang en menar. Hehe! ^^ Kan liksom både festa, flumma och ha ganska djupa diskussioner för att sen gå över till att va asbarnslig/äcklig och bara prata om bajs i flera timmar. Hahaha x) Sen vissa perioder är det olika också. Ibland gillar jag mer att låta adlig i mitt tal och språkbruk, andra perioder använder jag kanske förortsslang så som "shoo bree", "ey laan" och såna saker. Hehehe! x)

Jag har hört Alex Schulman och Sigge Eklund prata om inre ålder i sin podcast, men jag tror inte det finns eller stämmer för alla för att ens personlighet kan vara så splittrad eller delad att man inte vet vilket sinnestillstånd eller vilken ålder man kommer vara i nästa dag att man inte kan sätta någon ålder på sig själv. Eller så är det för mig iaf så lite svårt det där.

Dock har de också pratat om att man kan ha ett inre barn som i vissa situationer kommer fram. Så känner iaf jag att jag har det. Vissa dagar är jag jag och andra dagar låter jag mitt inre barn(jag när jag var yngre) komma fram och säga några saker. Hehe :$

Har tom haft seriösa diskussioner med mitt inre barn, men som alla vet så förstår inte alla barn vad en snackar om så en får anpassa språket lite så barnet i en förstår, liksom.

Vissa folk tycker "Vilken galning!", men jag bara lever mitt liv dag efter dag och är mig själv. Hur är det för er? Kram!

Lägg också märke till hur mitt inre barn, min inre tonåring, mitt inre vuxna jag och mitt sofistikerade/"adliga" jag blandas när jag skriver. )))) Alltså att alla yttrar sig lite här och var medans jag skriver. Hehe. Kram! ^^

Superstrumpan skrev:Inom vissa ämnen och teoretisk är jag kanske äldre. Dock när jag ska prata och diskutera med andra människor som inte har Aspergers samt förklara hur jag menar känner jag mig väldigt ung. :////

När jag festar känner jag mig också väldigt ung och omogen. Hehe :$ Också när jag spelar spel och ska hålla reda på viktiga papper. Haha Där är jag som en barnunge/tonåring. Men sen när jag pratar kan ibland tonen på min röst och användandet av avancerade ord bli lite väl sofistikerad för just det sammanhanget och då känner jag mig ibland väldigt vuxen och måste då anpassa mitt språk som om jag skulle prata med ett barn. Hehe :$

Så det är lite olika beroende på vilket sammanhang en menar. Hehe! ^^ Kan liksom både festa, flumma och ha ganska djupa diskussioner för att sen gå över till att va asbarnslig/äcklig och bara prata om bajs i flera timmar. Hahaha x) Sen vissa perioder är det olika också. Ibland gillar jag mer att låta adlig i mitt tal och språkbruk, andra perioder använder jag kanske förortsslang så som "shoo bree", "ey laan" och såna saker. Hehehe! x)

Jag har hört Alex Schulman och Sigge Eklund prata om inre ålder i sin podcast, men jag tror inte det finns eller stämmer för alla för att ens personlighet kan vara så splittrad eller delad att man inte vet vilket sinnestillstånd eller vilken ålder man kommer vara i nästa dag att man inte kan sätta någon ålder på sig själv. Eller så är det för mig iaf så lite svårt det där.

Dock har de också pratat om att man kan ha ett inre barn som i vissa situationer kommer fram. Så känner iaf jag att jag har det. Vissa dagar är jag jag och andra dagar låter jag mitt inre barn(jag när jag var yngre) komma fram och säga några saker. Hehe :$

Har tom haft seriösa diskussioner med mitt inre barn, men som alla vet så förstår inte alla barn vad en snackar om så en får anpassa språket lite så barnet i en förstår, liksom.

Vissa folk tycker "Vilken galning!", men jag bara lever mitt liv dag efter dag och är mig själv. Hur är det för er? Kram!

Lägg också märke till hur mitt inre barn, min inre tonåring, mitt inre vuxna jag och mitt sofistikerade/"adliga" jag blandas när jag skriver. )))) Alltså att alla yttrar sig lite här och var medans jag skriver. Hehe. Kram! ^^

Är det så att du har en monolog för dig själv och pratar som sitt inre barn skulle prata? Eller för du en dialog med dig själv där du anpassar språket till ditt inre barn?

Ser ut att vara runt 25 år nu.. Jäklar var snabbt åldrandet går nu.. Verkar vara oundvikligt efter 25.