Hejsan, ska försöka att inte tråka ut er med detaljer men jag misstänker att jag har asperger och borderline så nu har jag har fått en tid till psykiatrin och ett formulär med frågor som jag ska svara på i förväg.

Så jag undrar om ni tycker att jag ska skriva ut vilka diagnoser jag själv tror att jag har eller om jag ska försöka lämna det lite mer "öppet" och bara skriva ut symptomen/problemen så att psykologen får avgöra själv vad som "passar bäst"?

Jag kan vara rätt så övertygande när jag tror jag har rätt så frågan är väl kanske egentligen hur stor är risken att jag kan få "fel diagnoser" om jag verkar vara för säker på min sak (och om jag då skulle ha fel)..?

Jag skulle avråda dig från att nämna eventuella självdiagnoser annat än, som allra mest, att säga som i förbigående att man läst om t.ex AS och kände igen en del. Det är inte ovanligt med sjukvårdspersonal som starkt ogillar när patienter diagnostiserar sig själva. Kanske de känner att man klampar in på ett område som krävt mångåriga studier och erfarenhet av dem?

Hehe, ja det är nog sant men aspergern kan jag ju i alla fall säga till att jag har det i släkten så det ökar ju "möjligheten" att jag har den diagnosen och att psykologen reagerar på det i alla fall.

Lite irriterande dock, har ganska svårt för att be om hjälp så är rätt jobbigt att "lämna över det till någon annan att lösa mina problem" även om jag på någon nivå har accepterat att jag behöver hjälp.

Men, men, tack för svaret.

Du kan ju alltid dra upp alla släktingar som är diagnosticerade med asperger samt påpeka egna drag. För att sedan låta de dra en egen "oberoende" slutsats. Så känner de sig mycket duktigare.

Jamen precis, lite cred kan dom väl också få..

Men det blev ju en aning krångligare att försöka förklara att jag (troligtvis) har båda diagnoserna när dom ändå överlappar varandra på rätt många punkter. Men man får väl försöka komma på något finurligt.