Varför har vi så många substantiveringssuffix?

av **gadas** » 2014-03-31 17:47:41

-ing (t ex "fundering")
-ning
-ande
-het
-eri
-else
- (infinitivsuffix avlägsnas, t ex "prat")
-ad (t ex "promenad")
-itet
-i (t ex "idioti")
-dom (t ex "sjukdom")
-skap
-ens (t ex insuffiens)
-tion ex "aktion", substantivering av verbet agera)
-kt (med tillhörande vokalskridning t ex "dräkt", substantivering av verbet draga)
-st (t ex "tjänst")
-e (t ex "lyse")

Bara det var sjuttton stycken och då har vi inte räknat med t ex agenter:
-ent (t ex "konsument")
-ant (t ex "guvernant"
-ist (t ex "publicist")
-ör (och det feminina -ös, t ex "dansös")
-are

I många fall ger de ju olika betydelse åt ordet, men utan något konsekvent system.

22 st! På esperanto finns ett fåtal allmänna(som inte specifikt anger t ex plats eller redskap för något): -eco, a^jo, -ado, och t o m de har en viss systematik - jag visste att jag glömt något - 23 !!

Substantivering bör undvikas, sägs det ju. Man menar förstås:
"Att substantivera bör undvikas"...

av **Abbreviation** » 2014-03-31 21:06:37

Det som för dig ser ut som enbart ett suffix, kan ihop med resten av ordet ha en etymologisk grund som är starkt skild från ett annat ord, med samma slut.

Jag är ingen språkvetare men om jag skulle gissa skulle jag säga att orden kommer från många olika språk. "-ör, -ant", etc ofta från franskan, "-dom, -kt," etc från tyskan, osv.

av **Narcissa** » 2014-05-09 10:23:58

Finns det verkligen fler suffix av detta slag i svenskan än i andra indoeuropeiska språk?
I så fall kan det bero på att svenskan har lånat in så många ord från flera olika språk. Sverige har alltid varit ett litet land i marginalen, väldigt beroende av andras inflytande. Tyska, franska resp. engelska har gett sina bidrag under olika perioder och utökat svenskan. Det har inte heller gjorts några större språkreformer för att "försvenska" låneord.

av **Geastrum** » 2014-05-11 20:31:59

Ett av de vanligaste engelska suffixen -ness, som motsvaras av tyskans -nis, saknar märkligt nog en etymologisk motsvarighet i svenskan.

av **gadas** » 2014-05-12 15:37:26

Men kan den inte motsvaras av -ess som i tristess? Missade förresten det i uppräkningen - 24 !

av **Geastrum** » 2014-05-12 16:44:40

Tristess är ett lån från franskan (tristesse i original). Det är samma sak med andra substantiv som slutar med -ess (finess och delikatess t.ex.)

Engelskans -ness är något annat än franskans -esse. Det förra verkar vara germanskt medan det senare är romanskt.

av **Heishi** » 2014-05-12 17:01:20

För att SFI-lektioner ska gå som en dans på rosor