Koboshi skrev:2) ADHD fastställs genom att man genomgår en utredning efter DSM och ICD kriterierna. Om det finns andra syptom också så misstänker man ADHD annars kan hyperaktiviteten bero på andra orsaker men då finns inte de andra symptomen där. D. v. s. onödigt att leta efter annat om det inte finns symptom som pekar på annat.

Här står det om differentialdiagnoser till ADHD som bör utredas, andra tillstånd som alltså kan ge ADHD symtom, se speciellt vad som skrivs om missbruk, emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline personlighetsstörning), utmattningssyndrom samt somatisk sjuklighet:

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING - Psykiatristöd

Differentialdiagnos

Följande differentialdiagnoser bör beaktas:

Lindrig utvecklingsstörning/svagbegåvning: Kan till exempel i skolsituationen ge ett beteende som liknar ADHD med rastlöshet, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem sekundärt till begåvningsmässiga brister

Autismspektrumtillstånd: Vanligt med hyperaktivitet och impulsivt beteende hos små barn med autism. Personer med autismspektrumtillstånd kan uppfattas som uppmärksamhetsstörda på grund av benägenhet att fastna i detaljer, rikta uppmärksamheten mot annorlunda saker och svårigheter med att skifta fokus. ADHD kan ge sekundära svårigheter i sociala situationer på grund av kärnsymtomen

Bipolär sjukdom: Bilden vid mani/hypomani överlappar med ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet, men eufori, grandiositet, minskat sömnbehov och ökad sexualitet ingår inte primärt i ADHD-bilden

Ångesttillstånd: Rastlöshet och koncentrationssvårigheter vid ADHD kan misstas för ångest. Strukturerad diagnostik av ångestsyndromen är att rekommendera

Emotionellt instabil personlighetsstörning: Impulsivitet vid ADHD kan innefatta emotionell instabilitet. ADHD utmärks dock ej av separationskänslighet, kroniska tomhetskänslor, splittring mellan idealisering och nedvärdering, självskadebeteende

Missbruk av narkotiska preparat och alkohol (abstinens): Droger kan ha akuta och kroniska effekter som liknar ADHD-symtom. Exempelvis kan abstinens efter långvarig användning av alkohol, sedativa, cannabis och nikotin ge rastlöshet och agitation eller problem med uppmärksamhet

Somatisk sjuklighet: Sköldkörtelsjukdomar. B12-brist, fibromyalgi. Obstruktivt sömnapnésyndrom med dagtrötthet och koncentrationssvårigheter på grund av bristande sömn,

Utmattningssyndrom: Kan ge koncentrationssvårigheter och försämrat arbetsminne

Vidare bör en person som misstänks ha ADHD utredas av ett neuropsykiatriskt utredningsteam, jämför gärna med vad som visades i klippet från TV4 jag länkade till tidigare TV4 Play - Helt sjukt del 6 - ADHD angående ADHD utredningar:

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) bör utredas och behandlas inom psykiatrin.

Utredning för misstänkt ADHD bör ske av ett neuropsykiatriskt utredningsteam. Var god se avsnittet om neuropsykiatrisk utredning för mer information.

Koboshi skrev:4) En person med diabetes typ 2 som blir bra med hjälp av kost har fortfarande diabetes typ 2. Bara för att sockret ligger bra betyder det inte att diabetsen är borta.

En person som inte längre har diabetes typ 2 har givetvis inte längre diabetes, jag vet själv en person som blivit av med sin diabetes med hjälp av kostomläggning till LCHF.

Jag skulle vilja varna lite för att enbart diagnostisera borderline om det finns tecken på ADHD. Hade en kompis som pga svår utstötthet och t o m misshandel från "kamraterna" för att hon var annorlunda utvecklade taskigt självförtroende. Utvecklade på det lindrig alkoholism. Vet inte om det var primärt eller sekundärt men utvecklade ett hetsigt humör och hade hatkärlek till folk, kunde vända fort pga detaljer som de gjorde. Uppförde sig rätt borderlineaktigt men hade samtidigt den mest solklara ADHD:n. Så man får nog inte stirra sig blind på emotionell instabilitet, den kan vara primär för ADHD eller sekundär pga konstant utsatt situation.

kiddie skrev:...
Men jag hoppas på bättre diagnosverktyg i framtiden.
...

Det gör jag med, detta har diskuterats i dessa trådar:

Analys av ljudupplevande - ny diagnosticeringsmetod?

EEG för att upptäcka autism

Förändrade proteiner vid autism

Vad gäller centralstimulantia kan egentligen ingen medicin för psyket vara det som beräftar diagnosen. Man kan ju ana, med reaktion på medicin får inte användas som diagnostik.

Vad jag förstår de som pluggar på ritalin och är NT får inte högre grad koncentration. De får mer energi och en positiv inställning. Ritalin som missbruk ger välbefinnande. När man pluggar på högre nivå är det ofta väldigt nedslående att se mängden litteratur, man blir stressad av den korta tiden, man blir osäker på om man kommer orka. Tar man då ritalin får man stärkt självförtroende pga att man får en positivare syn till allt. Plötsligt synes det helt överkomligt att plugga allt det där och det är det som man strävar efter. Man blir inte smartare eller mer koncentrerad, man blir mer motiverad. Huruvida det skiljer sig från den som har ADHD vet jag inte.

Wine skrev:

Koboshi skrev:2) ADHD fastställs genom att man genomgår en utredning efter DSM och ICD kriterierna. Om det finns andra syptom också så misstänker man ADHD annars kan hyperaktiviteten bero på andra orsaker men då finns inte de andra symptomen där. D. v. s. onödigt att leta efter annat om det inte finns symptom som pekar på annat.

1) Här står det om differentialdiagnoser till ADHD som bör utredas, andra tillstånd som alltså kan ge ADHD symtom, se speciellt vad som skrivs om missbruk, emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline personlighetsstörning), utmattningssyndrom samt somatisk sjuklighet:

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING - Psykiatristöd

Differentialdiagnos

Följande differentialdiagnoser bör beaktas:

Lindrig utvecklingsstörning/svagbegåvning: Kan till exempel i skolsituationen ge ett beteende som liknar ADHD med rastlöshet, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem sekundärt till begåvningsmässiga brister

Autismspektrumtillstånd: Vanligt med hyperaktivitet och impulsivt beteende hos små barn med autism. Personer med autismspektrumtillstånd kan uppfattas som uppmärksamhetsstörda på grund av benägenhet att fastna i detaljer, rikta uppmärksamheten mot annorlunda saker och svårigheter med att skifta fokus. ADHD kan ge sekundära svårigheter i sociala situationer på grund av kärnsymtomen

Bipolär sjukdom: Bilden vid mani/hypomani överlappar med ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet, men eufori, grandiositet, minskat sömnbehov och ökad sexualitet ingår inte primärt i ADHD-bilden

Ångesttillstånd: Rastlöshet och koncentrationssvårigheter vid ADHD kan misstas för ångest. Strukturerad diagnostik av ångestsyndromen är att rekommendera

Emotionellt instabil personlighetsstörning: Impulsivitet vid ADHD kan innefatta emotionell instabilitet. ADHD utmärks dock ej av separationskänslighet, kroniska tomhetskänslor, splittring mellan idealisering och nedvärdering, självskadebeteende

Missbruk av narkotiska preparat och alkohol (abstinens): Droger kan ha akuta och kroniska effekter som liknar ADHD-symtom. Exempelvis kan abstinens efter långvarig användning av alkohol, sedativa, cannabis och nikotin ge rastlöshet och agitation eller problem med uppmärksamhet

Somatisk sjuklighet: Sköldkörtelsjukdomar. B12-brist, fibromyalgi. Obstruktivt sömnapnésyndrom med dagtrötthet och koncentrationssvårigheter på grund av bristande sömn,

Utmattningssyndrom: Kan ge koncentrationssvårigheter och försämrat arbetsminne

Vidare bör en person som misstänks ha ADHD utredas av ett neuropsykiatriskt utredningsteam, jämför gärna med vad som visades i klippet från TV4 jag länkade till tidigare TV4 Play - Helt sjukt del 6 - ADHD angående ADHD utredningar:

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) bör utredas och behandlas inom psykiatrin.

2) Utredning för misstänkt ADHD bör ske av ett neuropsykiatriskt utredningsteam. Var god se avsnittet om neuropsykiatrisk utredning för mer information.

Koboshi skrev:4) En person med diabetes typ 2 som blir bra med hjälp av kost har fortfarande diabetes typ 2. Bara för att sockret ligger bra betyder det inte att diabetsen är borta.

3) En person som inte längre har diabetes typ 2 har givetvis inte längre diabetes, jag vet själv en person som blivit av med sin diabetes med hjälp av kostomläggning till LCHF.

1) Men V*******N vad har du innaför panbenet? Andra diagnoser kan ger symptom som vid ADHD men inte alla syptom som finns vid ADHD och dessutom finns då ADHD som diagnos. Det du tidigare har skrivit är att ADHD inte finns. Det är ju därför DSM och ICD finns. Så man kan skilja på ADHD och på andra diagnoser som ger liknande syptom. Genom att följa kriterierna kan man se om det handlar om ADHD eller något annat.

2) Det är klart det skall. Om det inte görs det så måste vi i Attention få vet så vi kan påpeka detta. Dessutom om utredningen görs av icke utbildad läkare eller genom att läkaren bara läser så bör denne förlora sin legimitation då denne gör ett generalfel.

3) Om ditt socker är bra tack vare kost betyder det inte att din diabetes är borta. Går du ifrån din kost får du tillbaka dina besvär. Om någon blir botad betyder det ju att besvären inte återkommer när kost m.m. ändras.

Jag blir förvirrad när Wine säger att ADHD finns inte men sedan finns det.

Det är inte någon jädra Schrödingers katt som både lever och är död samtidigt.

Jag tror att dumjäveln har mig på ignore men som sagt är den där kost studien gjord på småbarn och deras ADHD kan ju komma tillbaka senare i livet i alla fall eftersom omständigheterna ändras i livet.
Studier angående vuxna ger inte alls samma resultat.
Men det är inget som någon ifrån KMR kommer att läsa högt för WINE , så det kommer inte gå fram...

Wine skrev:
Igår sändes sista avsnittet i serien "Helt sjukt" som sänts i TV4, ca 7 minuter och 30 sekunder in i klippet får man se hur en ADHD utredning går till:

TV4 Play - Helt sjukt del 6 - ADHD

I programmet får man reda på att utredningen går till på i princip samma sätt för vuxna som för barn.

Inte ett ord om vare sig provtagningar eller syn och hörseltester eller att man gör någon noggrann medicinsk utredning för att utesluta differentialdiagnoser och andra möjliga förklaringar till ADHD symtomen/besvären/problemen.

Tack för länken, jag har tittat på hela programmet. Väldigt bra faktiskt! För de som inte vet så mycket om det än är det en bra översikt.

Men vad är din poäng? Om diagnostiken sas ju knappt något! Du kan ju inte bara dra slutsatsen att det görs slarvigt, bara för att det bara visas en liten del i programmet! Och att de inte visar mera om det, förstår jag också. Det är inte det första folk är intresserade av om de själva börjar misstänka att de har ADHD. Då vill de hellre veta hur livet förändras genom en diagnos och vart man vänder sig. SEDAN kanske man vill veta hur det går till.

Vad vill du ta prov för? Du pratade tidigare t.o.m. om urinprov - där kan man väl inte något som är relevant för en ADHD-utredning. Jag frågade en gång min barnläkare varför man inte längre gör EEG under utredningen. Han sa: "för att man inte kan tolka resultaten." Det var ju ett bra svar! Om man inte ser någon skillnad hos en person med ADHD i undersökningen, så är det meningslöst att göra den. Samma sak kan man säga om CAT-scan eller magnetröntgen. Där ser man det som man redan vet - att barnet är hyperaktivt och har svårt att koncentrera sig. Sånt vet man hur det ser ut i hjärnan då. Men orsaken kan man ju inte se. Och även om en halva är större än den andra - det finns ingen exakt gräns där, hur mycket större det ska vara för ADHD.

Sköldkörtel? Kanske kan man ta nåt prov. Jag är ingen expert. Men det räcker kanske inte? Eller så kan man utesluta det med att fråga om vissa symptom finns? Har du tänkt på det? Att kanske såna frågor finns med?

Syn och hörsel: Undersöks inte under utredning för att det undersöks vid andra tillfällen hos barn. Och hos vuxna brukar det inte förändras hur som helst. Närsynt blir man under barndomen, inte som vuxen. Och andra synfel uppträder snarare hos gamla. Hos en vuxen i medelåldern förändras inte synen särskilt mycket. Och inte hörseln heller, om man inte råkat ut för någon olycka eller liknande.

De flesta differentialdiagnoser uteslutar man genom någon eller några frågor, som finns med när man intervjuar föräldrarna. Eller så kan man utesluta dem genom en enkel fysisk undersökning. De flesta genetiska syndrom har synliga tecken, så som cafe-au-lait-fläckar eller knölar under huden. Även i barnavårdscentralens journaler kan det finnas uppgifter som är relevanta. Så HUR skulle du veta att man inte INTE har uteslutit en massa saker?

Den här rewiev artikeln avfärdar socker restriktion till exempel.
Det finns helt enkelt inget underlag för att införa något kostschema för vuxna.
Det är bara fria fantasier.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1 ... ated=false

Det är lätt att hitta samband om man inte behöver tänka eller bevisa något.

Mina ADHD-problem brukar minska betydligt av alkohol. Då måste det väl rimligen vara så att jag har etanolbrist?

LOL.

kiddie skrev:Jag funderar lite då vad jag har om jag inte har ADD, vad mina symptom skulle vara. Jag har pga dålig ekonomi när jag var yngre i perioder utan att tänka på det uteslutit vete och mjölk och liknande saker. Inget har hänt.

Jag hade visserligen bestämt mig för att inte tjata mer på dig, men eftersom du frågar så svarar jag. När det gäller gluten är det allt eller inget som gäller, och dessutom finns det mycket som kan korsreagera med gluten. Om du vill veta säkert att det inte är gluten eller något närbesläktat som du reagerar på, måste du utesluta allt spannmål (förutom möjligen ris) och alla baljväxter.

För mig och många andra, både barn och vuxna, kommer ADD:n från gluten och närbesläktade proteiner, medan H:et kommer från mjölkproteinet (kasein) och socker, men även vissa färgämnen.

kiddie skrev:Dessutom tror jag att min ADD hör ihop med AS och min autoimmunitet på någon slags genetisk eller epigenetisk nivå som jag inte kan greppa. Liknande konstellationer finns i min familj på både min mors och fars sida. Så för min del tror jag ADD är en bit av en helhet, men som definitivt finns. Jag kan t o m tro att det löst hänger ihop med demens som verkar finnas i min släkt.

Om du har autoimmuna sjukdomar är det ännu mer motiverat att utesluta gluten och allt som kan korsreagera med det. Jag följer en inriktning av Paleo som rekommenderas om man har autoimmuna sjukdomar. Det är inte så svårt att hitta på vad man ska äta när man väl har vant sig. Man får nya vanor och hittar nya rutiner.

Jo men... asså. Det har funnits perioder då jag bara ätit saker ut trädgårdslandet. Jag bara antar att det inte finns gluten och mjölk i detta.

Det är väl skitbra om andra blir bra av paleodiet. Men läckande tarmar tror jag inte på. Tror snarare att det handlar om att äta riktig mat och inte massa skräp. Mycket olika föda har pushats som antiinflammatorisk, ibland rena motsatser. Än har jag inte sett några rena studier på det, snarare de som vill frälsa till paleodieten eller någon annan diet. Dessutom är viss av den "antiinflammatoriska" dieten också immunförsvarsstärkande, vilket göder autoimmunitet.

kiddie skrev:Vad gäller centralstimulantia kan egentligen ingen medicin för psyket vara det som beräftar diagnosen. Man kan ju ana, med reaktion på medicin får inte användas som diagnostik.

Nej, precis, ändå finns det alltså en del som resonerar som så att om man svarar positivt på läkemedelsbehandlingen så bekräftar det ADHD diagnosen trots att man inte kan dra någon sådan slutsats.

kiddie skrev:Vad jag förstår de som pluggar på ritalin och är NT får inte högre grad koncentration. De får mer energi och en positiv inställning. Ritalin som missbruk ger välbefinnande. När man pluggar på högre nivå är det ofta väldigt nedslående att se mängden litteratur, man blir stressad av den korta tiden, man blir osäker på om man kommer orka. Tar man då ritalin får man stärkt självförtroende pga att man får en positivare syn till allt. Plötsligt synes det helt överkomligt att plugga allt det där och det är det som man strävar efter. Man blir inte smartare eller mer koncentrerad, man blir mer motiverad. Huruvida det skiljer sig från den som har ADHD vet jag inte.

Man får bättre koncentration med centralstimulantia/metylfenidat oavsett om man har ADHD eller inte, det är därför studenter använder ADHD läkemedel och ibland t.o.m. fejkar sig till en ADHD diagnos för att få tillgång till läkemedlen. Jag hänvisade tidigare till en studie som visade att både barn och vuxna, med eller utan ADHD svarar ungefär likadant eller får samma effekter:

The Royal College of Psychiatrists - Stimulant medication for the treatment of attention-deficit hyperactivity disorder: evidence-b(i)ased practice?

Stimulant medication is not a specific treatment for ADHD

Rapoport et al (1980) studied the cognitive and behavioural effects of dextroamphetamine in boys with hyperactive behaviour and control boys and men. In a superb piece of research using a double-blind drug versus placebo with crossover methodology, they examined the effects of a single dose of dextroamphetamine sulphate on motor activity, vigilance, learning, and mood in three groups: prepubertal boys with hyperactive behaviour, control prepubertal boys and control men of college age. After taking the stimulant drug ‘both groups of hyperactive and non-hyperactive boys and men showed decreased motor activity, increased vigilance and improvement on a learning task’. ‘While there were some quantitative differences in drug effects on motor activity and vigilance between these different groups, stimulants appear to act similarly on normal and hyperactive children and adults’. Stimulant medication appears to decrease motor activity and increase vigilance of any child and therefore cannot be used as a form of diagnostic test: clinicians cannot say the child has ADHD because stimulant medication calms them down.

After taking the stimulant the men reported euphoria. The boys reported only feeling ‘tired’ or ‘different’. It is not clear whether this difference in effect on mood between adults and children was due to ‘differing experience with drugs, ability to report affect or pharmacologic age-related effect’ (Rapoport et al, 1980). Considering the drug’s potential for addiction, the possibility of an age-related effect is worrying, because it would mean that in their teens, youngsters treated with stimulant would start to experience euphoria.

kiddie skrev:Vad jag förstår de som pluggar på ritalin och är NT får inte högre grad koncentration. De får mer energi och en positiv inställning.
...

Här från en artikel i Nature om en undersökning som visade att ca 20 procent av de svarande hade använt kognitionsförbättrande preparat som Ritalin trots att de var fullt friska för att öka förmågan att fokusera, koncentration och/eller minne:

Nature - Poll results: look who's doping
Published online 9 April 2008 | Nature 452, 674-675 (2008) | doi:10.1038/452674a

Brendan Maher

In January, Nature launched an informal survey into readers' use of cognition-enhancing drugs. Brendan Maher has waded through the results and found large-scale use and a mix of attitudes towards the drugs.

The US National Institutes of Health is to crack down on scientists 'brain doping' with performance-enhancing drugs such as Provigil and Ritalin, a press release declared last week.

In the article, the two scientists asked readers whether they would consider “boosting their brain power” with drugs. Spurred by the tremendous response, Nature ran its own informal survey. 1,400 people from 60 countries responded to the online poll.

We asked specifically about three drugs: methylphenidate (Ritalin), a stimulant normally used to treat attention-deficit hyperactivity disorder but well-known on college campuses as a 'study aid'; modafinil (Provigil), prescribed to treat sleep disorders but also used off-label to combat general fatigue or overcome jet lag; and beta blockers, drugs prescribed for cardiac arrhythmia that also have an anti-anxiety effect. Respondents who had not taken these drugs, or who had taken them for a diagnosed medical condition were directed straight to a simple questionnaire about general attitudes. Those who revealed that they had taken these drugs, or others, for non-medical, cognition-enhancing purposes were asked several additional questions about their use. Here's what they had to say:

One in five respondents said they had used drugs for non-medical reasons to stimulate their focus, concentration or memory.

Antagligen deras föräldrar som berättat för dem att de själva prövat droger när de var unga. Smartare än så är inte vissa föräldrar.

Wine skrev:
Genom att DNA testa sig kan man få fram information om individuell känslighet för olika substanser och läkemedel som exempelvis warfarin som finns i det blodförtunnande läkemedlet Waran, Clopidogrel (Plavix), blodfettsänkande statinläkemedel som simvastatin (Zocord), atorvastatin (Lipitor), blodtryckssänkande läkemedel som metoprolol (betablockerare), kodein, morfin, koffein, antidepressiva läkemedel m.m. Det kan vara en hjälp för att bland annat ställa in lämplig dos vid läkemedelsbehandling eller att t.o.m. ta ett beslut att helt undvika en substans, ett ämne eller ett läkemedel.

Gener som är inblandade i metabolismen av olika substanser är bland annat, CYP1A2, CYP2D6, CYP2C19, NAT2.

Man kan vara snabb eller långsam metaboliserare av en viss substans eller ett läkemedel.

En del är mer sårbara för att hamna i psykos i samband med bruk av cannabis och en del tål knappt att dricka alkohol överhuvudtaget. Dessutom påverkas vi olika mycket av placeboeffekten, piller kan ge stor effektivitet endast på grund av placeboeffekten. Att piller inte alltid hjälper och har stor effektivitet kan man läsa om i många olika inlägg här på forumet, jag har själv ätit antidepressiva men fick ingen effekt av dem. Av sömntabletter som exempelvis Imovane, Stilnoct eller Zopiklon kan man få värre insomnings- och sömnproblem samt ångest vid bruk av dem.

Det vore JÄTTEBRA om man kunde få reda på sånt. Men är det inte så att man måste betala ett sånt test själv och att det är ganska dyrt? Vad jag vet så bekostar sjukvården inga DNA-tester?

kiddie skrev:Jag skulle vilja varna lite för att enbart diagnostisera borderline om det finns tecken på ADHD. Hade en kompis som pga svår utstötthet och t o m misshandel från "kamraterna" för att hon var annorlunda utvecklade taskigt självförtroende. Utvecklade på det lindrig alkoholism. Vet inte om det var primärt eller sekundärt men utvecklade ett hetsigt humör och hade hatkärlek till folk, kunde vända fort pga detaljer som de gjorde. Uppförde sig rätt borderlineaktigt men hade samtidigt den mest solklara ADHD:n. Så man får nog inte stirra sig blind på emotionell instabilitet, den kan vara primär för ADHD eller sekundär pga konstant utsatt situation.

Jag håller helt med dig. Har också en kompis med borderline-diagnos som verkar ha solklar ADHD. Jag ser borderline som en komplikation, som sekundär till ADHD. Psykiatern som utredde mig sa att han skulle kunna sätta Borderline-diagnos på så gott som alla vuxna med ADHD, det är bara en fråga av vilken syn man har på saken.

Toblerone skrev:

Wine skrev:
Igår sändes sista avsnittet i serien "Helt sjukt" som sänts i TV4, ca 7 minuter och 30 sekunder in i klippet får man se hur en ADHD utredning går till:

TV4 Play - Helt sjukt del 6 - ADHD

I programmet får man reda på att utredningen går till på i princip samma sätt för vuxna som för barn.

Inte ett ord om vare sig provtagningar eller syn och hörseltester eller att man gör någon noggrann medicinsk utredning för att utesluta differentialdiagnoser och andra möjliga förklaringar till ADHD symtomen/besvären/problemen.

Tack för länken, jag har tittat på hela programmet. Väldigt bra faktiskt! För de som inte vet så mycket om det än är det en bra översikt.

Men vad är din poäng? Om diagnostiken sas ju knappt något! Du kan ju inte bara dra slutsatsen att det görs slarvigt, bara för att det bara visas en liten del i programmet! Och att de inte visar mera om det, förstår jag också. Det är inte det första folk är intresserade av om de själva börjar misstänka att de har ADHD. Då vill de hellre veta hur livet förändras genom en diagnos och vart man vänder sig. SEDAN kanske man vill veta hur det går till.

Jag drar givetvis inte den slutsatsen endast av att ha sett detta program utan av att jag vet att alla utredningar inte går till på samma sätt, det har tidigare beskrivits och diskuterats både i denna tråd och i andra trådar på forumet. Hänvisar också till denna artikel där exempelvis Ylva Ginsberg uttalar sig:

Aftonbladet - Slutsats #2: STOPPA DIAGNOSSKOJARNA
Startsidan / Nyheter 2011-10-25

Socialminister Göran Hägglund: Det finns så mycket hokus pokus på det här området

Läkarstudenten Tomas, 27, hade länge haft problem med koncentrationssvårigheter när han vände sig till landstinget i Västmanland. Han fick en remiss till en ­psykiatrisk avdelning och ­hamnade – som tusentals andra – i en ny kö.

Ett 20-tal personer berättar för oss om att de, i väntan på ­utredning, hamnat i årslånga köer.
Men Tomas, Stefan, Teo och Hanna ville inte vänta på att deras liv skulle börja.
De hittade en ny utväg.

Den privata marknaden för neuropsykiatriska ­diagnoser.

Patienterna berättar om uteblivna läkarbesök, hur de själva fick välja läke­medel, bristfälliga och snabba utredningar. Som Teo, 14. Han fick sin diagnos, Tourettes syndrom, efter två timmars psykologintervju med mamman.

Vår granskning av ett 30-tal företag i branschen, hälften helt nystartade, visar att samtliga ökat antalet utredningar det senaste året. Företagen erbjuder ­utredningar för mellan 15 000 och 40 000 kronor.

Utredningarna ­genomförs ofta på fem, fyra eller ibland bara två timmar.

En utredningstid som kan jämföras med psykiatr­i­överläkaren Ylva Ginsberg – som säger att hon i bara två fall av 100 ­lyckats göra så snabba utredningar på ett professionellt sätt.

Toblerone skrev:Vad vill du ta prov för? Du pratade tidigare t.o.m. om urinprov - där kan man väl inte något som är relevant för en ADHD-utredning.

Jo om det finns ett pågående missbruk, vilket är högst relevant eftersom missbruk, abstinensbesvär kan ge ADHD symtom, jag diskuterar inte i huvudsak utredningar av barn vid misstänkt ADHD utan även utredningar av vuxna.

Toblerone skrev:Jag frågade en gång min barnläkare varför man inte längre gör EEG under utredningen. Han sa: "för att man inte kan tolka resultaten." Det var ju ett bra svar! Om man inte ser någon skillnad hos en person med ADHD i undersökningen, så är det meningslöst att göra den.

Nej, det verkar ju inte som att man kan se några skillnader mellan individer med ADHD och individer utan ADHD vid en EEG-undersökning.

Toblerone skrev:Samma sak kan man säga om CAT-scan eller magnetröntgen. Där ser man det som man redan vet - att barnet är hyperaktivt och har svårt att koncentrera sig. Sånt vet man hur det ser ut i hjärnan då. Men orsaken kan man ju inte se. Och även om en halva är större än den andra - det finns ingen exakt gräns där, hur mycket större det ska vara för ADHD.

Ja du, en bra fråga, det har jag ingen aning om, var man ska sätta en gräns. Jag har i denna tråd tidigare postat ett inlägg där jag skrev att Adrian Raine, professor i kriminologi och psykiatri som i många år arbetat med avancerad teknik där man avbildar hjärnor och är en av forskningsfältets mest aktade har framhållit att hjärnavbildningstekniker i nuläget saknar diagnostisk och prediktiv validitet.

post1142494.html#p1142494

Toblerone skrev:Sköldkörtel? Kanske kan man ta nåt prov. Jag är ingen expert. Men det räcker kanske inte? Eller så kan man utesluta det med att fråga om vissa symptom finns? Har du tänkt på det? Att kanske såna frågor finns med?

Jag har postat ett inlägg tidigare med ett citat om differentialdiagnoser till ADHD här:

post1152171.html#p1152171

och i citatet kan man läsa bl.a. att somatisk sjuklighet ska utredas, däribland B12-brist, fibromyalgi samt sköldkörtelsjukdomar. Hypotyreos, underfunktion av sköldkörteln kan ge ADHD symtom. Genom att ta blodprov mäter man TSH och T4:

1177.se - Blodprov: TSH

Toblerone skrev:Syn och hörsel: Undersöks inte under utredning för att det undersöks vid andra tillfällen hos barn. Och hos vuxna brukar det inte förändras hur som helst. Närsynt blir man under barndomen, inte som vuxen. Och andra synfel uppträder snarare hos gamla. Hos en vuxen i medelåldern förändras inte synen särskilt mycket. Och inte hörseln heller, om man inte råkat ut för någon olycka eller liknande.

Det finns exempel på personer som diagnostiserats med utmattningsdepression som orsakats av att deras hörsel har försämrats. Både syn och hörsel kan försämras med åldern och på grund av sjukdom. Synen börjar för de flesta att försvagas redan vid ca 40 års ålder. En hörselnedsättning kan bero på arvsanlag, miljö, ålder samt sjukdom.

Toblerone skrev:De flesta differentialdiagnoser uteslutar man genom någon eller några frågor, som finns med när man intervjuar föräldrarna. Eller så kan man utesluta dem genom en enkel fysisk undersökning. De flesta genetiska syndrom har synliga tecken, så som cafe-au-lait-fläckar eller knölar under huden. Även i barnavårdscentralens journaler kan det finnas uppgifter som är relevanta. Så HUR skulle du veta att man inte INTE har uteslutit en massa saker?

Jag talar inte i huvudsak om utredningar av barn vid misstänkt ADHD. Jag hänvisar till inlägget tidigare om differentialdiagnoser som ska utredas vis misstanke om ADHD, det räcker inte att bara göra en enkel fysisk undersökning för att utesluta andra eventuella förklaringar till symtomen:

post1152171.html#p1152171

Wine skrev:Man får bättre koncentration med centralstimulantia/metylfenidat oavsett om man har ADHD eller inte, det är därför studenter använder ADHD läkemedel och ibland t.o.m. fejkar sig till en ADHD diagnos för att få tillgång till läkemedlen.

Jag får själv inte ökad koncentration. Tar jag medicinen fungerar jag mer normalt men min koncentration måste komma inifrån. För att jag ska kunna koncentrera mig måst jag få ett hyperfokus som är vanligt både hos ADD och AS. Däremot får jag ett starkare driv, mer psykisk energi, vilket väl är rätt självklart eftersom det är just en stimulerande medicin. Jag tror för egen del inte att min medicin funkar speciellt ADHD-aktigt på mig, snarare NT-aktigt. Dock kan jag i perioder känna mig lugn och avstressad av ritalin men det är inte under hela tiden den finns i kroppen. Jag antar att det är denna avstressadhet man är ute efter i ADHD-behandlingen mot hyperaktivitet.

Så jag tror inte att medicinen naturligt är rent koncentrationshöjande, eftersom den inte är det för mig.

Detta är ett svenskt forum, så gör gärna ett sammandrag på svenska istället för att bara citera engelska. Det kanske skulle läsas istället för hoppas över.

Långa inlägg + utrikiska = oläst.

När jag läser om alla här med ADHD/ADD-diagnos inser jag att utredning och uppföljning kan se väldigt olika ut. En del får nästan inget, andra får väldigt mycket. Personligen får jag för mycket. Jag är en ansvarsfull person utan tidigare missbruk, men som vården ser ut idag så har jag ingen läkare, alltså finns det ingen som kan skapa en relation med mig. Istället hittar man på regler då. Alla landsting har olika regler. Det vet jag för jag frågade om man fick testa ritalin medan man väntar på utredning och det får man inte här men i vissa andra landsting. Här har vi supermycket uppföljning och en del av den tror jag beror på läkarbrist.

De kan inte lita på en patient de inte känner. Så de kör skitmycket labb istället. Här damp det ner en kallelse till provtagning och det var över tio (!!!) droger de skulle testa mig för. De vill ta nytt EKG, det är väl snällt och mer för miin egen skull, men drogtesterna kan de köra upp i häcken.

Men bara för att det finns dåliga utredningar och dålig uppföljning visar det inte att ADHD ska ifrågasättas som diagnos. Man ska bara kolla så att utredningarna går rätt till. Min egen utredning var skitbra iom att jag hade en extremt insatt och passionerad utredningspsykolog. Den tog tre dagar att genomföra. Jag tror inte man kan utreda bättre i nuläget.

Koboshi skrev:1) Men V*******N vad har du innaför panbenet? Andra diagnoser kan ger symptom som vid ADHD men inte alla syptom som finns vid ADHD och dessutom finns då ADHD som diagnos. Det du tidigare har skrivit är att ADHD inte finns. Det är ju därför DSM och ICD finns. Så man kan skilja på ADHD och på andra diagnoser som ger liknande syptom. Genom att följa kriterierna kan man se om det handlar om ADHD eller något annat.

Ja men man måste ju ta prover för att kunna säkerställa objektivt att symtomen inte beror på något annat som exempelvis sköldkörtelsjukdomar som också kan ge ADHD symtom.

Varför tror du att det är så viktigt att utreda differentialdiagnoser, andra eventuella förklaringar till symtomen?

Så här står det om personlighetsstörningar vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsstörning som autismspektrumstörning eller ADHD:

svenskpsykiatri.se - PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR – kliniska riktlinjer för utredning och behandling

Vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsstörning som autismspektrumstörning eller ADHD skall man likaså genomföra särskild utredning (se även s. 37). I den kliniska vardagen görs avgränsningen gentemot personlighetsstörning med stöd av kriterietexterna i något av diagnossystemen DSM-IV eller ICD-10. Differentialdiagnostiken bygger med dagens kunskapsnivå främst på dessa kriterier. De skall därför läsas noggrant.

På sidan 36 kan man läsa om hur komplicerat och svårt det kan vara att skilja neuropsykiatriska störningar från personlighetsstörningar:

Differentialdiagnostik vid neuropsykiatriska störningar

Många neuropsykiatriska störningar under barn- och ungdomstiden kvarstår i vuxen ålder och kan vara svåra – eller omöjliga – att skilja från personlighetsstörningar. De kan också finnas samtidigt med en personlighetsstörning. Ett vanligt exempel är uppmärksamhetsstörning/ hyperaktivitet (eng. Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Senare studier visar att ADHD förekommer hos ett par procent av den vuxna befolkningen. Differentialdiagnostik av personlighetsstörningar kontra neuropsykiatriska störningar som kvarstår i vuxen ålder är oftast komplicerad. Detta blir särskilt tydligt då den neuropsykiatriska störningen inte diagnostiserats och behandlats under barn- eller ungdomsåren.

Utredning av neuropsykiatriska störningar hos vuxna bör utföras i ett teamarbete med erfarenhet av den här typen av bedömningar (se t.ex. Socialstyrelsens Kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna, 2002).

Koboshi skrev:3) Om ditt socker är bra tack vare kost betyder det inte att din diabetes är borta. Går du ifrån din kost får du tillbaka dina besvär. Om någon blir botad betyder det ju att besvären inte återkommer när kost m.m. ändras.

Ja om man "äter sig sjuk" så kan man på sikt få diabetes typ 2 och om man har haft diabetes typ 2 så kan man givetvis få diabetes typ 2 igen om man börjar äta sämre kost igen men har man blivit av med sin diabetes typ 2 så har man inte diabetes typ 2 längre, vet själv en person som blivit friskförklarad från diabetes typ 2 efter att ha lagt om kosten till LCHF.

Jag har inte skrivit att ADHD inte finns, jag har skrivit att jag tycker Dr. Richard Sauls synpunkter och åsikter är intressanta.

Citatet om diagnostik tycker jag säger ungefär att man ska passa sig för att enbart tänka personlighetsstörningar, för det finns faktiskt ADHD också fast man kanske inte diagnostiserats som barn. Dvs en varning för att tro att allt "bara" är personlighetsstörning.

Vilket jag håller med om och det var värre på den fronten förr. Då verkade det som en vagare NPF obönhörligen ledde till personlighetsstörningsdiagnos. För de som numera har AS var det ofta schizoid man gav. För ADHD kunde det vara bordeline men även andra.