Ithiliom skrev:Det jag undrar är, vad som kan utgöra en så stark grund för en övertygelse om att ADHD inte finns... än så länge har jag läst några citat från R Saul, och en del av symtom han syftar på har inte med saken att göra och det är av den slutsatsen som jag pekar ut honom som bluff.

Att det sedan finns de som använder preparat även fast de inte behöver det, har inget att göra med om ADHD finns eller inte, om det inte vore så att alla som tog preparatet endast visar en liten kognitiv förbättring... som om socker vore en drog och som inte får inta innan man är färdig med det man håller på med...eller koffein, nikotin...

Men jo, jag påstår bestämt att mina symtom är ett bevis på att det vi kallar för ADHD finns.
Jag ser bra, hör bra, ingen järnbrist... jag har alltid haft sömnsvårigheter (medicinen gör ingen skillnad)... jag vet inte vilka som vittnade om att de undersökningar de var på inte behövde svara på frågor, men för mig låter dessa som ev. oseriösa undersökningar... alla punkter som togs upp här i tråden gicks igenom, grundligt.

So it is with ADHD. Dr. Saul does make a valid and important point in his book, a point that the title unfortunately buries: Different causes may lead to many of the symptoms summarized in the diagnostic shorthand term, ADHD:

> Some of the symptoms may be the result of poor vision, poor hearing, or a hyperactive or hypoactive thyroid gland.

> Some may result from child neglect or abuse.

> Symptoms may result from too much time spent on electronics and not enough time spent at family dinner.

> They may be caused by spousal abuse, drug abuse, caffeine abuse, or Internet abuse.

> They may be caused by a lack of human connection, or by toxic human connections.

> They may be caused by genetics, head injury, lead poisoning, or lack of oxygen at birth.

> The may be caused by depression, an anxiety disorder, or the heartache of romance.

In other words, people may show many of the symptoms associated with ADHD for many different reasons. That’s why a careful diagnostic workup is so important. I commend Dr. Saul for pointing this out in his book. A more accurate title, though not nearly as sensational, might have been, ADHD Is Not Always What It Seems to Be.

Ithiliom skrev:

mikael skrev:Bra artikel:

Robert Whitaker är inte samhällsfilosof eller särskilt mycket vänster; han är undersökande journalist. Hans Pillerparadoxen knyter dock an till antipsykiatri-traditionen. Den paradox han ställer upp är följande:
Läkemedelsindustrin producerar ständigt nya påstått välgörande läkemedel mot mentala sjukdomar, ändå växer antalet psykiskt sjuka epidemiskt snabbt. Piller och mediciner förefaller med den logiken inte särskilt effektiva.

Whitaker påstår att läkemedlen gör medborgare och patienter allt sjukare. Vi alla är utsatta för en konspiration: läkemedelsindustrin i allians med korrupta psykiatriker berikar sig omåttligt på att överdiagnostisera mentala sjukdomar. De döljer vetenskapliga studier, kritiska mot psykiatrin. Det psyko-industriella komplexet utnyttjar barn och ungdomar genom att på lösa eller helt falska grunder ge dem diagnoser som ADHD, autism, aspberger med mera. Whitaker ställer sig också mycket nära antipsykiatrin genom att helt enkelt definiera bort schizofreni som en mental sjukdom.

http://www.aftonbladet.se/kultur/article18726968.ab

Nja... tycker den verkar väldigt vinklad...
Visst det kan vara sant, men det kan även vilken existensiell filosofi också vara... det jag menar är att använda sig av konspirationsteorier av det här slaget känns lite överdrivet. Dessutom har inte artikelförfattaren inte grävt tillräckligt, eftersom då hade denna fått reda på att piller ger stor effektivitet.

Läkemedelsvärlden - Genetiken styr läkemedelseffekten
18 juni 2004, klockan 18:18

Patienter reagerar ofta olika på samma läkemedelsbehandling. Ofta – men inte alltid – beror det på genetiska faktorer. Möjligheterna att anpassa behandlingar efter individens genetiska förutsättningar har länge ansetts vara stora – men det sker alltjämt sällan i klinisk praxis.

Vi är alla olika – inte minst när det gäller hur vi svarar på läkemedelsbehandling.

Skillnaderna kan bero på allt möjligt – olika följsamhet till behandlingen, vilka andra läkemedel vi tar, vilken sjukdom vi lider av och hur den påverkar njurfunktionen och i vilken grad enzymer induceras eller inhiberas av maten vi äter eller de läkemedel vi tar.

Polymorfa enzymer

I grova drag finns tre typer av genetisk variation som kan påverka läkemedels effekt och biverkningar. Viktigast är i de flesta fall variationer i läkemedelsmetaboliserande enzymer, främst de som ingår i det omfattande enzymsystemet cytokrom P450.

Uppemot 70 procent av de läkemedel som idag finns på marknaden elimineras huvudsakligen i så kallad fas 1-reaktion med hjälp av cytokrom P450-enzymer. Omkring 40 procent av denna läkemedelsmetabolism utförs i sin tur av så kallade polymorfa enzymer, det vill säga enzymer som föreligger i funktionellt olika genetiska varianter hos olika individer.

Tredelad kurva

I ett typfall med ett läkemedel som metaboliseras av ett polymorft enzym, kan de som fått behandlingen delas upp i tre grupper med avseende på de plasmakoncentrationer som uppnås. De som har två defekta kopior (alleler) av genen för enzymet har inget fungerande enzym; metabolismen går långsammare och via alternativa nedbrytningsvägar. Resultatet blir höga plasmanivåer och större risk för biverkningar.
De som har en fungerande och en defekt allel av enzymgenen tillhör ofta ”normalgruppen”, som svarar tillfredställande på behandlingen.

Patienter med två funktionella alleler får höga enzymnivåer och snabb metabolism. Plasmanivåerna av läkemedel blir lägre och effekten i många fall sämre.

Hypersnabb metabolism

Utöver detta finns i Västeuropa 5,5 procent av befolkningen som är hypersnabba metaboliserare eftersom de har fler än en aktiv genkopia per allel – så kallad genduplicing. Detta fenomen beskrevs för första gången av forskargruppen kring Leif Bertilsson och Folke Sjöqvist i slutet av 1980-talet. Magnus Ingelman-Sundbergs grupp klarlade sedan den molekylärgenetiska bakgrunden i början av 1990-talet. Genduplicering gäller i första hand ett enzym, CYP2D6, som metaboliserar 20-25 procent av alla läkemedel.
Dessa forskargrupper har länge varit ledande inom forskningen kring cytokrom P450-polymorfismer och deras betydelse för läkemedelseffekten.

Kaukasier snabbare

Skillnaderna i metaboliseringsförmåga är ofta relaterade till etniskt ursprung. Mest välkänd är kanske den hos asiater ofta förekommande avsaknaden av högaffinitetsformen av det aldehydmetaboliserande enzymet aldehyddehydrogenas, som ger en överkänslighet för alkohol. Vad gäller läkemedel har asiater och afrikaner generellt sett en långsammare metabolism än kaukasier.

På grund av de etniskt betingade variationerna är resultat från kliniska prövningar utförda i västvärlden, och de kliniska rekommendationer som de lett fram till, inte alltid överförbara till exempelvis Asien.

Hästdoser av omeprazol

Ett illustrativt exempel gäller protonpumpshämmare, exempelvis Astrazenecas flaggskepp omeprazol (Losec) som till stor del metaboliseras av enzymet CYP2C19. I den japanska befolkningen har ungefär hälften en defekt allel och cirka 20 procent två defekta alleler av genen för enzymet.

– Därför metaboliserar bara en minoritet på omkring 30 procent i den japanska befolkningen omeprazol lika bra som majoriteten av kaukasier. Mutationerna är betydligt ovanligare här, berättar doktoranden Sarah Sim vid Karolinska institutet som forskar på CYP2C19. Hon har nyligen funnit en vanlig variant av CYP2C19-genen som ger ultrasnabb läkemedelsmetabolism.
De etniska skillnaderna är dock inget som de nationella myndigheterna tagit någon större hänsyn till vid registreringen eller framtagandet av behandlingsrekommendationer.

– Japanerna tar protonpumpshämmare i västerländsk dosering trots att det i praktiken i många fall innebär hästdoser. Man tar tabletter på 20 milligram fast det för majoriteten skulle räcka med tre milligram. Tack och lov ger en funktionell överdosering av omeprazol inga direkta biverkningar, så i praktiken spelar det kanske inte så stor roll. Men man kan ifrågasätta om kronisk behandling med omeprazol i standarddosering till dessa japaner verkligen är vettig i relation till de dosrekommendationer vi har i västvärlden, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

barracuber skrev:På tal om "många olika orsaker " så pratar Allen Frances just om det i intervjun jag hörde (ska länka vid tillfälle).

För det första är vår hjärna den mest komplicerade saken vi känner till i hela universum, med det komplex detta medför för både grundforskning och klinisk verksamhet.

För det andra så menar Frances , som en följd av denna komplexitet, att de flesta av de vanliga diagnoserna idag var och en kan ha mängder med orsaker, ofta hundratals orsaker. Det gäller t ex för de tre diagnoser som ökat mest sedan DSM 4 kom, nämligen ADHD, autism / asperger och bipolär. Exempelvis autism / asperger har tjugodubblats i USA under de senaste decennierna.

barracuber skrev:P1-morgon idag: Ny manual för psykiatrisk diagnos kritiseras

EDIT: det sänds direkt just nu 8.15 (i radion alltså)

SvD - Trotjänare gör uppror i diagnosfabriken
7 november 2011 kl 00:01

FALSK SJUKDOM? DSM-IV, handboken om psykiatriska diagnoser har orsakat falska epidemier av autism och adhd. Det menar Allen Frances som ledde arbetet med den förra upplagan. Nu är en revidering i gång och han är den skarpaste kritikern.

Nu ska den revideras och bråk har utbrutit. Det är förvisso inte första gången som det stormar om innehållet i boken, men den här gången kommer den hårdaste kritiken från de egna leden. Psykiatern Allen Frances, som ledde arbetet med nuvarande upplagan av DSM, är förskräckt över hur hans alster, DSM-IV från 1994, har orsakat ”falska epidemier” av psykisk ohälsa.

– DSM-5 kommer sannolikt att ytterligare blåsa upp bubblan av diagnostisk inflation och över­behandling, säger Allen Frances i en mejlintervju med SvD.

Ithiliom skrev:

Wine skrev:

Alien skrev:Robert Whitaker är tydligen kontroversiell. En del tycker att hans åsikter är väl nära scientologernas.
...

Självklart, det är väl inte så konstigt att han av somliga anses vara kontroversiell när han är kritisk mot läkemedelsindustrin? Jag förstår heller inte riktigt vad befogad kritik mot psykiatrin samt läkemedelsindustrin överhuvudtaget har att göra med scientologin och det har jag men även andra påpekat här på forumet.

Att de som vill försvara läkemedelsindustrin hela tiden systematiskt använder sig av svartmålning och misstänkliggörande och försöker göra kopplingar mellan kritiker av läkemedelsindustrin och scientologin är ju en smart taktik, då kan man ju lätt avfärda dem som är kritiska oavsett om kritiken är riktig och befogad eller inte för folk verkar ju bli avskräckta så fort ordet scientologi ens nämns.

Verkar som en osund inställning om man anser att inte en bransch ska kunna granskas eller tåla granskning eller att ingen ska kunna kritisera verksamheten som bedrivs utan att bli beskylld för att vara scientolog eller ha kopplingar till rörelsen.

Att inte heller olika ämnen, discipliner, vetenskap och/eller vetenskapliga artiklar och texter ska kunna prövas och granskas känns också väldigt osunt.

Varför tittar man inte istället på själva kritiken, det förekommer ju forskningsfusk och andra tveksamheter som mutor och korruption och läkemedelsbolag har blivit granskade och fällda och fått betala enorma belopp i skadestånd.

Självklart finns det oseriösa forskare och produktutvecklare, men att förutsätta att läkemedelsbranchen i huvudsak är oseriös ger mig paranoia-varning... jag är hellre naiv än bitter...

Toblerone skrev:

Wine skrev:

Koboshi skrev:Nu byter du ämne. Att det förekommer att personer utan ADHD använder centralstimulerande har aldrig ifrågasagts. Hela trådens frågan är finns ADHD eller inte.

Det just precis det som det handlar om, finns ADHD eller inte, läs om medicinering, placebo o.s.v. i de senaste inläggen jag postat och fundera lite.

Nej, det är det inte. Du svävar ut totalt nu, skriver om missbruk av medicinen - vilket inte har med diagnosens validitet att göra, om (påstådda) biverkningar av medicinen.... Den diskussion börjar bli riktigt tråkig.

Toblerone skrev:Dessutom svarar du ju aldrig på när man faktiskt motbevisar dina argument! Oupptäckta syn och hörselproblem? My ass!

Lärarförbundets tidning - förskolan - Kraftig ökning av diagnoser
Från Förskolan 2010-10-05 15:42

Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt på bara sex år. Det visar statistik från Socialstyrelsens patientregister.

Gunnar Åsén, projektledare för Skolverkets utvärderingar, säger att han tror att det starka sambandet mellan diagnos och stöd kan innebära en risk för ”överdiagnostisering”.

I USA, där antalet symtomdiagnoser, som adhd och autism, är betydligt fler än här, presenterades nyligen forskning som visar att en miljon barn kan vara feldiagnostiserade med adhd. Enligt den studien är det 60 procent troligare att de yngsta och minst mogna barnen får en diagnos.

SBU:s slutsatser

Instrumenten för diagnostik av ADHD bör undersökas bättre liksom hela den diagnostiska processen. Användandet av diagnostiska instrument bör ske på ett strukturerat och utvärderingsbart sätt. Vi har utvärderat 15 diagnostiska instrument som används i Sverige för att identifiera ADHD. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för samtliga. Diagnostiska instrument tillsammans med övriga utredningsmetoder är en del i processen för att identifiera ADHD. Det finns inga studier som utvärderar hela den diagnostiska processen.
...

Kvasir skrev:

Wine skrev:Centralstimulantia/metylfenidat är ju uppenbarligen eftertraktade läkemedel eftersom det faktiskt finns personer som fejkar och/eller överdriver symtom för att få diagnos och tillgång till dessa läkemedel, många har ju nytta av dem eftersom även personer som inte har ADHD svarar på dem och får effekt av dem. Här är ett klipp från ett program som sänts i SVT, i klippet beskrivs om hur olika läkemedel som används vid behandling av ADHD fungerar, hur en del använder dem för att förbättra sina prestationer som exempelvis studenter:

Och vanliga huvudvärkstabletter är så eftertraktade av ungdomar som tror att de går att missbruka att apoteken numera inte får sälja större förpackningar än 20 tabletter utan recept (eller om det bara är att de inte får ha dem på hyllorna). Det är bäst att vi förbjuder huvudvärkstabletter.

http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/nyheter/2012/97-manniskor-drunknade-2012-

Enligt vår egen undersökning genomförd i mars 2012, förklaras detta till viss del av ökat båtanvändande hos män, men den största förklaringen ligger i ökat riskbeteende och en lägre respekt för vatten och vattennära aktiviteter.

Expressen - Bokstavstrenden är farlig för barn
Publicerad 13 jan 2012 08:40

Föräldrarna måste vara på sin vakt - själv har jag bland annat sett B12-brist, struma och glutenintolerans felaktigt uppfattat som adhd, skriver Salomon Schulman.

Stopp och belägg säger nu SBU, Statens beredning för medicinska utvärderingar. Man menar att diagnosen adhd ställs på alltför bräcklig grund. Det finns inget diagnostiskt samförstånd i Sverige, utan bedömningarna görs ofta utifrån skilda terapeuters högst individuella erfaren­heter. Det vetenskapliga har fått ge vika för subjektiva omdömen.

Resultatet har blivit att adhd -diagnoserna har ökat explosionsartat under de senaste åren och med dessa också förskrivningar av preparat med en riskabel biverkningsprofil.

Bristande uppmärksamhet och omotiverade aggressionsutbrott parat med koncentrationssvårigheter för tankarna till adhd. Uttröttade lärare och utsjasade föräldrar, särskilt de lågutbildade, har aktualiserat denna nya diagnostiska klasskultur. Barnen ses inte längre som skilda individer med högst personliga behov utan som maskiner vilka skenat i väg bortom all kontroll.

Synsättet är upprörande. Borta är all ödmjukhet inför barnens förmågor, deras drömmar eller fantasifullhet. I stället benämns dessa som deprimerade eller ibland bipolära om de är ledset uppgivna. Om de är förbannade över världens orättvisor och får "impulsgenombrott" inrangeras de i neuropsykiatrin.

Få lyssnar till barns lidande - de observeras - och förses gång på gång med medikamenter.

Enligt Miljöpartiets gruppledare Pernilla Hagberg ska syftet med chemtrails, alltså hemliga utsläpp från flygplan, vara att kontrollera vädret, för att på så sätt styra naturen. Vem som ligger bakom är hon fortfarande osäker på men syftet kan vara att skaffa sig ökad kontroll av världsmarknaden, råvarupriser och matpriser.

Wine skrev:

Kvasir skrev:

Wine skrev:Centralstimulantia/metylfenidat är ju uppenbarligen eftertraktade läkemedel eftersom det faktiskt finns personer som fejkar och/eller överdriver symtom för att få diagnos och tillgång till dessa läkemedel, många har ju nytta av dem eftersom även personer som inte har ADHD svarar på dem och får effekt av dem. Här är ett klipp från ett program som sänts i SVT, i klippet beskrivs om hur olika läkemedel som används vid behandling av ADHD fungerar, hur en del använder dem för att förbättra sina prestationer som exempelvis studenter:

Och vanliga huvudvärkstabletter är så eftertraktade av ungdomar som tror att de går att missbruka att apoteken numera inte får sälja större förpackningar än 20 tabletter utan recept (eller om det bara är att de inte får ha dem på hyllorna). Det är bäst att vi förbjuder huvudvärkstabletter.

Det är ju ett problem det med, det är alltid svårt att undvika att en del kommer att missbruka substanser. Det kan ju faktiskt vara skadligt med vanliga huvudvärkstabletter med som av många anses harmlösa men i jämförelse med narkotiska preparat är de ju i alla fall inte beroendeframkallande på samma sätt.

One thing to remember is that these young animals had normal, healthy brains," she says. "In ADHD-affected brains — where the neurochemistry is already somewhat awry or the brain might be developing too fast — these changes might help 'reset' that balance in a healthy way. On the other hand, in brains without ADHD, Ritalin might have a more negative effect. We just don't know yet."

Methylphenidate (MPH) is a stimulant that increases extracellular levels of dopamine and noradrenaline. It can diminish risky decision-making tendencies in certain clinical populations. MPH is also used, without license, by healthy adults, but the impact on their decision-making is not well established. Previous work has found that dopamine receptor activity of healthy adults can modulate the influence of stake magnitude on decisions to persistently gamble after incurring a loss. In this study, we tested for modulation of this effect by MPH in 40 healthy human adults. In a double-blind experiment, 20 subjects received 20 mg of MPH, while 20 matched controls received a placebo. All were provided with 30 rounds of opportunities to accept an incurred loss from their assets or opt for a “double-or-nothing” gamble that would either avoid or double it. Rounds began with a variable loss that would double with every failed gamble until it was accepted, recovered, or reached a specified maximum. Probability of recovery on any gamble was low and ambiguous. Subjects receiving placebo gambled less as the magnitude of the stake was raised and as the magnitude of accumulated loss escalated over the course of the task. In contrast, subjects treated with MPH gambled at a consistent rate, well above chance, across all stakes and trials. Trait reward responsiveness also reduced the impact of high stakes. The findings suggest that elevated catecholamine activity by MPH can disrupt inhibitory influences on persistent risky choice in healthy adults.

Dopaminergic signaling and plasticity are essential to numerous CNS functions and pathologies, including movement, cognition, and addiction. The amphetamine- and cocaine-sensitive dopamine (DA) transporter (DAT) tightly controls extracellular DA concentrations and half-life. DAT function and surface expression are not static but are dynamically modulated by membrane trafficking. We recently demonstrated that the DAT C terminus encodes a PKC-sensitive internalization signal that also suppresses basal DAT endocytosis

Toblerone skrev:...

Och farmaindustrin är ingen sekt, folk väljer själva om de har att göra med den eller inte. Och jag tror inte att de sätter särskilt mycket press på läkare att skriva ut vissa mediciner. Jag tror inte det skulle göra så mycket skillnad, läkare skriver ut alla möjliga mediciner, så jag tror att det jämnar ut sig och att de snarare tjänar på att inte försöka styra någon. Så gott som alla föreningar för nån sjukdom eller handikapp sponsras lite av läkemedelsföretagen, men de behöver inte koppla några krav till det, eftersom de tjänar på det ändå - genom att fler människor får information, diagnosticeras.

Seniorbloggen.se - ”Det satsas mer pengar på att muta läkare än på forskning”
av NISSE SIMONSON den 8 MAJ, 2012

En dotter till goda vänner, från södra Sverige, hade blivit dumpad av sin kille och tyckte att livet var trist efter detta. Hon gick till distriktsläkaren som naturligtvis tog upp receptblocket och gav henne antidepressiva tabletter.

Hon informerades inte om den ökade självmordsrisken och inte heller föräldrarna. Den är hos unga så hög att man nu i USA måste skriva in det på bipacksedlarna. Läkemedsindustrin har sedan början av 1990-talet vetat att självmordfrekvensen ökar hos unga som sätts på Antidepressiva eller så kallade SSRI-preparat.

Sedan har jag under 25 års tid (av och till) suttit med i Läkemedelskommittén. Jag har också under många år låtit mig mutas av läkemedelsföretagen på flotta resor för föreläsningar. Utan att ana hur sofistikerat det hela är upplagt.

– Pappa, sade min son som arbetat inom läkemedelsindustrin, du tror väl inte för en enda sekund att du fick föreläsa av andra skäl än att binda upp dig. Det satsas mer pengar på att muta läkare än på forskning. Fri sprit, mat och resa med flott hotell är betalt med ett enda recept på blodtrycksmedicin. Detta bara för att klargöra min bindning och mina synder. Jag är inte unik alla läkare, speciellt hjärtläkare har mutats hårt genom åren, liksom psykiaterkåren.

De mest flagranta brotten mot etik och där gigantiska summor betalats ut gäller amerikanska psykiatriker som fått böta miljoner dollars för forskningsfusk. Bland annat har de signerat skrivna läkemedelsartiklar av hyrda journalister och undersökningar som aldrig gjorts. Om ni söker ”US psychiatric bribery research cheating” på Google, kolla även ”Ghostwriting in psychiatry” så kommer ni att få så att ni storknar.

Koboshi skrev:

Wine skrev:.....

1) Det är rätt så svårt att diagnostisera vuxna också, alla utredningar ser inte likadana ut o.s.v. det finns ingen "standardmodell" för hur en utredning ska se ut och detta har också tidigare diskuterats i tråden.

2) Jag vet också hur en neuropsykiatrisk utredning kan gå till, jag har själv medverkat i en utredning.

3) Alla testas inte för exempelvis hypotyreos, underfunktion av sköldkörteln som kan också ge ADHD-symtom med hyperaktivitet, man gör inte noggranna provtagningar där individen får lämna blodprover vid alla utredningar, inte heller är det obligatoriskt att lämna urinprov vid alla utredningar och inte heller medverkar och intervjuas alltid anhörig/anhöriga eller annan person som kan bekräfta att symtomen/tillståndet/problemet/beteendet/besvären funnits sedan barndomen vilket är en av kriterierna för ADHD diagnosen. Detta har tidigare diskuterats i andra trådar på detta forum men eftersom du inte varit medlem så länge så kan du ju förstås inte ha läst allt som är postats här på forumet om ämnet.

4)

SvD - Kostbyte kan lindra adhd
4 februari 2011 kl 05:00

Den kontroversiella funktionsnedsättningen adhd kan bero på överkänslighet mot livsmedel. Ändrad kost borde därför testas på alla drabbade. Den sensationella förklaringen lanseras nu av en världsledande medicinsk tidskrift.

1) Öhhh.... Är inte DSM och ICD just detta? De har ju kriterier på vad som skall kollas efter. Och man kan kolla efter en sak på olika sätt t. ex. kolla koncentrationen genom test eller genom iaktaga personen i fråga.

Koboshi skrev:2) Då så.... Och den diagnosen du fick där var förstås falsk?

3) Nå det är klart. Skall läkarna börja kolla efter sådant vid benbrott också? Sköldkörtelfel har andra syptom också och allt är ju ett samspel mellan olika syptom och om andra syptom inte förekommer är det ju onödigt att utersluta den diagnosen. Åter i gen det skull vara som om läkaren började ta prover för att kolla järnbrist eller diabetes eller canser eller allergi när en person med brutet ben kommer för det kan ju förklara syptomen.

Koboshi skrev:4) Där är nyckelordet - lindra - inte bota. ADHD botas inte men besvären kan lindras av medicin, terapi, kostomlägning eller yoga. Om bara syptomen hyperaktivitet finns kan den ha andra orsaker och den är inte skäl nog för en ADHD-diagnos utan de andra syptomen måste finnas för att kunna ställa ADHD-diagnos. Om läkaren inte kan detta är denne på fel plats och då ifrågarsätter jag dennes lämplighet att ha läkarlegimitation.

So it is with ADHD. Dr. Saul does make a valid and important point in his book, a point that the title unfortunately buries: Different causes may lead to many of the symptoms summarized in the diagnostic shorthand term, ADHD:

> Some of the symptoms may be the result of poor vision, poor hearing, or a hyperactive or hypoactive thyroid gland.

Toblerone skrev:Och det kollar man ju först

> Some may result from child neglect or abuse.

Toblerone skrev:Det kollar man också

> Symptoms may result from too much time spent on electronics and not enough time spent at family dinner.

Toblerone skrev:Dumheter! Även lärare och fritispedagoger kan skilja på sånt.

> They may be caused by spousal abuse, drug abuse, caffeine abuse, or Internet abuse.

Toblerone skrev:Alltså.... om barnet själv är hög, då kan man inte bedömma någonting så klart. Koffein och internet - dumheter! Spousal abuse.... äh.... inte så vanligt och nog inte så lik heller. Då kan man nog ha alla möjliga psykiska symptom, men inte just och endast dem som räknas till ADHD.

> They may be caused by a lack of human connection, or by toxic human connections.

Toblerone skrev:Vad är det för knäppgök? Ska man hitta på alternativa möjliga orsaker - jag skulle åtminstone hitta på mer sannolika.

> The may be caused by depression, an anxiety disorder, or the heartache of romance.

Toblerone skrev:Knäppgök....

In other words, people may show many of the symptoms associated with ADHD for many different reasons. That’s why a careful diagnostic workup is so important. I commend Dr. Saul for pointing this out in his book. A more accurate title, though not nearly as sensational, might have been, ADHD Is Not Always What It Seems to Be.

Toblerone skrev:Säkert kan många ADHD-symptom finnas hos andra tillstånd också. Men oftast är det ju inget annat. Det är som att säga att alla som har huvudvärk måste ha en CT för att utesluta hjärntumör.

Och framför allt så har ADHD ju många symptom som är "vanliga symptom" och som ingår hos andra tillstånd. Alla psykiatriska diagnoser har likheter. Och det finns flera dussin genetiska syndrom där det ingår ADHD-symptom. Hos en del så många att man ställer ADHD-diagnos. Det är också en punkt: SKA man ställa ADHD-diagnos hos en utvecklingsstörd person, där man vet att det ligger ett speciellt genetiskt syndrom bakom (låt oss säga t.ex. Fragile X)? Oftast får de en ADHD-diagnos också. Jag vet inte om du är medveten om det?

Koboshi skrev:1) DSM och ICD är manualer som ställer upp kriterirna för vad som krävs för att få diagnos = samma kriterier över allt. Hur man går tillväga behöver inte se likadant ut. Det är stora skilnader mellan syptomen vid ADHD och syptomen vid sköldkötelfel. Kollar inte läkaren det är denne på fel plats. Detta borde vara självklart för vilken läkare som helst som undersöker - att man samlar in syptom och sedan utesluter den ena diagnosen efter den andra tills man träffar rätt.
...