SVT skrev:Ras i matte på KTH och Chalmers

Hela 20 procent av studenterna som började sina civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm i höstas klarade inte ens grundskolenivån i skolans eget diagnostiska matteprov.

Det är dubbelt så många jämfört med 1998, skriver Svenska Dagbladet. Andelen studenter som nådde högsta poäng halverades i samma jämförelse.

För Chalmers i Göteborg, som i höstas beslöt att ge precis samma prov som 1992, var resultaten likartade. I majoriteten av frågorna var andelen som svarade rätt hälften så stor som 1992.

Vad tror du om detta?

Läskigt men väntat

Läste det nyss. Att det har varit illa länge är ju ingen nyhet, men detta låter horribelt. Det borde finnas returrätt till gymnasiet för universiteten.

Snart föreslår väl regeringen MVG+++++ för att kompensera

Kommunaliseringen, ändringsfloden, kass lön och stökiga klassrum. Det ser iaf jag som orsak.

Läste också om detta igår, sorgligt att det är så många som inte ens klarar grundskolenivån.

Tyckte det intressantaste var jämförelsen med provet från 1992..

Jag vet inte hur det är nuförtiden, men på LiTH körde man samma diagnostiska prov varje år i minst 20 års tid, tror jag, och det fanns en tydlig nedåtgående trend hela tiden. Då talar vi grov sett om mitten av 70-talet till mitten av 90-talet. Det skulle inte förvåna mig om det provet är för svårt för att användas idag.

Det handlar alltså egentligen inte om något nytt fenomen, utan om ett gammalt välkänt problem som bara blir värre och värre. Det sorgliga är ju sedan att studenterna inte klarar kurserna på universitetet och då pressas lärarna att sänka kraven och urvattna kurserna.

Jag finner det märkligt. Klarar man inte grundskolenivån i matte funkar man knappast ens som historiker, så hur fan ska man då klara en ingenjörsutbildning? Jag har iof svårt att förstå hur man inte kan klara grundskolematten. Den begrep jag till fullo långt innan jag gick ur nian.

Jag märkte ju själv inte av att de hade direkt låga krav på universitetet dock. Har för mig att ungefär 50% inte klarade den inledande analys kursen (fysiklinjen då, 2005), så de var ju inte överdrivet snälla bara för att studenterna var dåliga. Jag kan tänka mig att det framförallt är så att spridningen har blivit större. De bästa är fortfarande lika bra men de dåliga är mycket sämre liksom. Jag har iof inga uppgifter om huruvida det stämmer så nån kanske kan upplysa mig?

Jag undrar också hur man klarar gymnasiet med sådana bristande kunskaper. För att söka in på en ingenjörsutbildning krävs väl i alla fall godkänt i matte D? Då ska man ju åtminstone förstå sig på den mest elementära algebran och veta vad derivata och integraler är för nåt.

Jag vet förvisso att en del riktiga stolpskott ändå lyckas komma rätt långt. Jag vet en kille från Pakistan som var helt hopplös och obildbar i högre matte hankade sig igenom ett gäng kurser jag själv fann mycket utmanande (som funktionalanalys). Jag begrep ju åtminstone konceptuellt vad det handlade om men när vi skulle göra inlämningsuppgifterna tillsammans så blev det bara att jag gick igenom den senaste föreläsningen för honom (vanligtvis tog det dubbelt så lång tid för mig att göra det än vad föreläsningen var lång) eftersom han inte hade fattat nåt. Ibland undrar jag vad de egentligen mäter med traditionellt satta betyg. De borde inte köra annat än diagnostiska prov då o då för att se vad man har för kunskaper och skita i kursrelaterade tentor och muntor. Betyg är destruktivt för inlärning enligt mig.

Krake skrev:...
Jag undrar också hur man klarar gymnasiet med sådana bristande kunskaper.
...

De blir väl godkända för att inte skolorna ska få dåligt rykte och förlora "kundunderlag" och därmed ekonomisk finansiering.

Reglerteknik 001 ..

Tycker denna artikel var rätt intressant, man har ju tidigare läst om elever som anser sig kränkta för att de inte får de betyg de anser sig ska ha och här skriver Lena Anderson i DN om en vän som undervisar på en svensk högskola och dennes erfarenheter av hur studenter ser på "rätten" att bli utbildade, att "erhålla" en utbildning och examen:

DN - Läraren är ingen trollkarl
Publicerad 2014-04-04 18:54

Skolan handlar om det den alltid handlat om, att övning ger färdighet och repetition är inlärningens moder. Det hör till livsvillkoren och ingen finns att klandra, varför skoldebatten hamnar snett.

Jag gick in på OECD:s hemsida och gjorde matematikövningarna från Pisatestet. De var fullt relevanta och vettiga och ingen av dem svårare än att alla femtonåringar inom normalfördelningen skulle klara dem om de varje skoldag satt ner i ett tyst rum i fyrtio koncentrerade minuter och enskilt löste tal av liknande slag.

All kunskap och inlärning är praktisk. Man måste utföra den med sin kropp och sitt huvud. Inget annat fungerar. Ingen annan kan göra det åt en. Just detta gör social rörlighet möjlig. Studerandet på kammaren kommer ingen undan. Hur framstående föräldrar man än har måste kunskapen in även i den nya människans hjärna och där bli till förståelse genom studier i avskildhet.

En vän till mig som undervisar på en svensk högskola berättar ofta om hur hennes studenter på fullt allvar och med stor indignation anser att om de inte klarar tentan är det läraren (det vill säga makthavaren) som misskött sina åligganden. De tycker sig ha beställt en medborgerlig rättighetstjänst i form av utbildning, där kunskap ingår. På samma sätt som tjänsten hårklippning garanterar studenten ny frisyr mot att den går till salongen samt betalar, ska de få en examen och kunskap mot att de infinner sig på högskolan samt är medborgare med ett människovärde.

Frisörtjänster består som bekant i att frisörer arbetar med en annan persons hår utan dennes inblandning tills nöjaktigt resultat uppstått. Tror man att utbildningstjänster utgörs av att läraren bearbetar studentens tänkande och hjärna såsom frisören bearbetar kundens hår, har man gruvligt missuppfattat tingens väsen.

Wine skrev:femtonåringar inom normalfördelningen skulle klara dem om de varje skoldag satt ner i ett tyst rum i fyrtio koncentrerade minuter och enskilt löste tal av liknande slag.

Klassrum, 15 år och tyst?

Det är hela havet stormar i klassrummen, iaf på grundskolan..

IT-undret Sverige snart ett minne blott - titta på sport för att bli elitidrottsman
Lars Wilderäng har, som så ofta förr, något att säga även om skolans misslyckande.

Det man kanske lätt glömmer är att det kanske aldrig varit en stor andel elever med ambition och nyfikenhet utan att det är en efterkonstruktion som i ens minne som får en verklighetskollision när man ser till helheten av elever utan egen närkontakt som gör att man kan urskilja de som verkligen är frammåt.

http://www.math.kth.se/~boij/5B1118/Material/Diagnostiskt.pdf

Verkar vara något i den här stilen som artiklarna handlar om. Nu är jag inte ingenjör, men känns ändå som något som man skulle luska fram efter lite repetition. Frågan är om det har gjorts innan diagnosen? Många pluggar ju sent nu för tiden.

kvicksilver skrev:http://www.math.kth.se/~boij/5B1118/Material/Diagnostiskt.pdf

Verkar vara något i den här stilen som artiklarna handlar om. Nu är jag inte ingenjör, men känns ändå som något som man skulle luska fram efter lite repetition. Frågan är om det har gjorts innan diagnosen? Många pluggar ju sent nu för tiden.

Det verkar ändå för avancerat för att man ska lösa baserat på gymnasie kunskaper enbart. Vilken gymnasieelev vet vad en bipartid graf är eller Halls kriterium är?

Krake skrev:Jag finner det märkligt. Klarar man inte grundskolenivån i matte funkar man knappast ens som historiker, så hur fan ska man då klara en ingenjörsutbildning? Jag har iof svårt att förstå hur man inte kan klara grundskolematten. Den begrep jag till fullo långt innan jag gick ur nian.

Jag märkte ju själv inte av att de hade direkt låga krav på universitetet dock. Har för mig att ungefär 50% inte klarade den inledande analys kursen (fysiklinjen då, 2005), så de var ju inte överdrivet snälla bara för att studenterna var dåliga. Jag kan tänka mig att det framförallt är så att spridningen har blivit större. De bästa är fortfarande lika bra men de dåliga är mycket sämre liksom. Jag har iof inga uppgifter om huruvida det stämmer så nån kanske kan upplysa mig?

Jag undrar också hur man klarar gymnasiet med sådana bristande kunskaper. För att söka in på en ingenjörsutbildning krävs väl i alla fall godkänt i matte D? Då ska man ju åtminstone förstå sig på den mest elementära algebran och veta vad derivata och integraler är för nåt.

Ma E för civilingenjör, dagens Ma 5.

När jag har snackat med de som läst/läser till högskole-/civilingejör, så fastnar en hel del (mer än hälften) i matematikkurserna under första och andra terminen. Gapet är tämligen stort från gymnasiet och högskolan - nu har jag läst inledande matematik på GU - och ja, gapet är STORT (men inte omöjligt om en har stort intresse och engagemang för det en läser - tillgång till duktiga pedagoger är avgörande likväl, något inte vi hade).
En hel del som är "ingenjörer med enstaka tentor kvar" brukar vara just de med svårigheter att fixa tentorna i matematikkurser. Dock så verkar de kunna sköta sina yrken utan problem... Har inte ingenjörsprogrammen spärrar förresten?

Par år senare när jag läste grundläggande matematik för tekniker på högskolan (vilket motsvarande Ma A-B/C), så klarade inte alla tentamen första omgången... fastän tentan var löjligt lätt - in princip samma uppgifter som på föregående tentor (vilket vi hade fått öva oss på antal veckor i förväg...).
Sedan när matematiken skulle tillämpas i andra kurser, fastnade en hel del. Matten var ständigt återkommande, stundom motsvarade nivån den av Ma C-D på gymnasiet, ändå var behörighetskravet för programmet endast Ma A (hade varit Ma B tidigare, dock hade få ansökt när det höjdes, så högskolan beslöt att sänka kravet ytterligare).

Jämförelse med exempelvis sjuksköterskeprogrammet (jag har läst en del av programmet) som kräver Ma B/Ma 2. När jag frågade varför, så fick jag svaret att det berodde på kursmoment inom medicinsk beräkning. Tydligen var detta moment en flaskhals enligt äldre studenter/sjuksyrror/lärare, en fick bara ha 1-2 fel av ca 30-40 frågor. Oh my.

Svårighetsgraden av tentan? Lågstadienivå. Plus, minus, multiplikation, division - inget svårt. Noggrannhet trycktes det mer på. Jag klarade tentan med alla rätt. Dock så var det kanske 1/4 del av klassen omkring 100 personer som *inte* fixade den på första försöket. Pinsamt.

Saxar från NCM:

Kraftigt ras i högskolestudenters mattekunskaper

Resultaten på de diagnostiska prov i matematik som nyantagna ingenjörstudenter, på bland annat Chalmers och KTH, gör har rasat. Många studenter klarar inte ens uppgifter som ligger på högstadienivå.

»»» Låga mattekunskaper sänker nivån [SvD]

»»» Matteras på KTH och Chalmers [SVT]

»»» Färre Chalmerister klarar matten [GP]

Resultatet på dessa diagnoser har varit på nedgående under lång tid (se Aktuellt 2008-11-01) men de senaste åren har resultaten från KTH sett något bättre ut (se Aktuellt 2009-10-28). Andra länder har också motsvarande problem (se Aktuellt 2012-05-20). Högskoleverket gjorde 2005 en utredning om nybörjarstudenters kunskaper i matematik och där finns en sammanställning över diskussioner och rapporter om studenters bristande förkunskaper som sträcker sig tillbaka till 70-talet.

Under gymnasiet hade jag problem med matten och fysiken. Egentligen var det inte för komplicerat, utan allt skulle gå snabbt och det var överstimulans av sinnesintrycken (ljud, lukt, ljus). Hade ingen koncentration att sitta still - så läraren en hade, otroligt duktig pedagog, tillät mig vandra runt lite under mattelektionerna för att sedan återkomma med lösningar (en och annan slap i bakhuvudet och "Oh my fuckin' God *! How can you not get this!? You really must be stupid." )

Krake skrev:

kvicksilver skrev:http://www.math.kth.se/~boij/5B1118/Material/Diagnostiskt.pdf

Verkar vara något i den här stilen som artiklarna handlar om. Nu är jag inte ingenjör, men känns ändå som något som man skulle luska fram efter lite repetition. Frågan är om det har gjorts innan diagnosen? Många pluggar ju sent nu för tiden.

Det verkar ändå för avancerat för att man ska lösa baserat på gymnasie kunskaper enbart. Vilken gymnasieelev vet vad en bipartid graf är eller Halls kriterium är?

Jag läste lite snabbt bara, och mindes logaritmerna och sannolikheterna, men du har nog en poäng. Googlade runt lite bara för att hitta någon motsvarighet - svårt att bedöma och komma med åsikter om jag inte vet källan.

kvicksilver skrev:http://www.math.kth.se/~boij/5B1118/Material/Diagnostiskt.pdf

Verkar vara något i den här stilen som artiklarna handlar om. Nu är jag inte ingenjör, men känns ändå som något som man skulle luska fram efter lite repetition. Frågan är om det har gjorts innan diagnosen? Många pluggar ju sent nu för tiden.

Nej, det där är ju ett diagnostiskt prov inom en kurs i diskret matematik, så det förutsätter vad studenterna har lärt sig i den kursen.

Även om detta inte är ett prov så finns det många exempel på uppgifter som verkar vara representativa för vad de nyantagna studenterna förväntas kunna. Det känns som rimlig nivå, tycker jag. Möjligen för lätt.
http://www.math.kth.se/gmhf/Nationella_prov.pdf

Har sett högskolestuderande misslyckas med Pythagoras sats...

Kotten skrev:Har sett högskolestuderande misslyckas med Pythagoras sats...

Ekonomer?

dasunbedingte skrev:

Kotten skrev:Har sett högskolestuderande misslyckas med Pythagoras sats...

Ekonomer?

Eller socionomer?

Miche skrev:

dasunbedingte skrev:

Kotten skrev:Har sett högskolestuderande misslyckas med Pythagoras sats...

Ekonomer?

Eller socionomer?

<3