svt skrev:Hittills har forskare vetat ganska lite om vad som driver vargar att ropa efter varandra när de skiljs åt. En grupp forskare har nu studerat vargar i Österrike för att se om ylandet är en automatisk reaktion på känslomässig stress, eller om vargarna kan kontrollera och anpassa sitt ylande beroende på hur deras sociala relationer ser ut.

Relationen avgör
Forskarna har undersökt nio vargar i fångenskap. De har kartlagt rangordningen mellan vargarna, och hur bra olika vargar trivs ihop. Sedan har det tagit ut en varg i taget på långa promenader och studerat hur de kvarvarande vargarna beter sig. Forskarna har också mätt hur vargarnas nivåer av stresshormonet kortisol påverkats när en gruppmedlem försvinner.

Resultaten visar att vargar ylar mer ju bättre relation de har till den som försvinner från gruppen. Och ylandet ökar också i fall den försvunna vargen står högt i rang.

Vill återknyta kontakt
Däremot fanns det ingen koppling mellan många ylanden och höga nivåer av stresshormon.

– Förmodligen handlar ylandet om att vargarna vill återknyta kontakten med den individ som lämnat flocken, säger Simon Townsend.

Heidi79 skrev:Trode dom ylar därför att är vargar?

En ranghög varg morrar, medan den ranglåge gnäller eller gläfser. Skäller gör vargarna när de känner sig hotade eller skrämda. Ylar gör de för att stärka sammanhållningen i flocken, markera flockens revir och för att på långt håll få kontakt med andra vargar i flocken. Vargen ylar inte mer vid fullmåne än annars – det är en myt!

Trollmor skrev:Om någon vill prata mera om detta kanske vi bör be Moderator om en ny tråd?

Kahlokatt skrev:

Trollmor skrev:Om någon vill prata mera om detta kanske vi bör be Moderator om en ny tråd?

Jag tror det finns en. Men jag skriver helst inte där, för jag blir så arg att jag inte kan koncentrera mig.

nallen skrev:Jag har för mig att det funnits fler, men här är en annan tråd i alla fall: Vargfrågan

Coppinger vet en del både om att föda upp hundar och att uppfostra vargar. Vilda vargar blir helt enkelt inte så tama säger han. Det skulle kräva hundratals, för att inte säga tusentals individer som avlas under många generationer under kontrollerade former för att lyckas. Och innan dess är de vuxna vargarna livsfarliga för ägaren.

Ett av problemen är att vargar inte låter sig avlas hur som helst. De är brunstiga en gång per år, och då vill de själva välja partner. Ett sådant projekt hade stenåldersjägarna varken tid eller möjlighet att genomföra, säger Raymond Coppinger.
Istället tror han att det var vargarna som tämjde sig själva. De lockades till människornas mer eller mindre tillfälliga boplatser redan under stenåldern.
Gammal mat, slaktavfall, fiskrens och avföring måste ha varit lockande för många vilda djur ständigt på jakt efter näring.
Det uppstod en ny livsmiljö, en ekologisk nisch, där ett av de viktigaste kraven för överlevnad var att kunna leva i människans närhet. I den här nischen lever idag till exempel möss, råttor, duvor och många insekter utan några större svårigheter. För en varg gällde det att kunna plocka åt sig godbitar från skräphögarna före de andra.
Och det var de vargar som först vågade sig fram till människornas boningar och som kunde stanna längst som fick mest att äta. Coppinger tänker sig att en lokal vargstam på det här viset långsamt delade sig i två grenar, där den ena gruppen genom naturligt urval blev alltmer anpassad till ett liv som avfallsätare runt människans hyddor och grottor. De djur som bär på egenskapen att tåla stressen från människans närvaro får mer att äta och kan därmed fostra fler ungar. Deras gener sprids alltså i gruppen och arten förändras. De som inte klarade av livet runt lägereldarna fick försörja sig på gammalt hederligt sätt i vildmarken.

DN Vetenskap skrev:I fredags kom senaste nytt, publicerat i tidskriften Science. Enligt denna nya studie utvecklades vargar till tama hundar i Europa, någon gång under istiden mellan 30.000 och 20.000 år sedan.
---
Studien som publicerades i Science i fredags har lagt till en mycket viktig aspekt – den arkeologiska. I forskargruppen ingår bland annat svenske Svante Pääbo, som är världsledande på analyser av gammalt dna.

Han och hans medarbetare har använt den senaste spjutspetstekniken och lyckats analysera dna från utgrävningar i Europa och Sibirien. Både ben som arkeologer anser komma från ”vargar” och sådana som de tror kommer från ”hundar”. Nu är det ganska svårt att se på ben som är många tusen år gamla om de satt på en varg eller hund.

Forskare som arbetar med de här frågorna brukar betona att hunden verkar ha tämjt oss män-niskor i minst lika hög utsträckning som vi har tämjt dem. Det började med att vargar letade efter mat i närheten av mänskliga läger. Sakta men säkert lyckades en del vargar förmå människor att fixa föda. De vargar som var skickligast på att samarbeta med oss klarade sig bäst.

Mortalis skrev:Den här brukar jag tänka på angående vargars ylande.

Alien skrev:Ett vargquiz på 8 frågor, Hur mycket vet du om vargen?

http://quiz.svd.se/default.aspx?sTid=907

Polar Park skrev:---
Du må være minimum 160 cm
Du har generelt god helse og bevegelighet (ingen kneskader eller nedsatt førlighet)
Du er ikke gravid
Du kan ikke ta sterke hormonmedisiner eller blodfortynnende medikamenter
Du kan ikke ha en sykdom eller tilstand som fører til ukontrollerte bevegelser eller utbrudd
Du bør ikke være redd for hunder
Du må forstå og kommunisere godt på norsk eller engelsk
---

Du kan ikke bruke parfyme eller parfymerte kremer/oljer
Du kan ikke bruke lue, hansker, pannebånd eller noe som dekker til ansiktet eller hodet mens vi er inne hos ulvene
Mørke briller og solbriller må tas av, øynene må være synlige
De ytre kleslagene dine kan ikke være laget av dun, pels, lær eller andre materialer fra dyr, heller ikke fleece. Kle deg ytterst i syntetiske plagg.

Du kan ikke være påvirket av alkohol eller medisin som påvirker din adferd

Fabela skrev:Intressant det där med glas-/solglasögon och att inte täcka huvud och ansikte. Undrar om det är för vargarnas skull, eller för att personalen ska se att man t.ex. inte håller på att tuppa av, eller nåt sånt.
Mina hundar kunde nämligen reagera på folk med t.ex. hoodies med så stor huva, att ansiktet inte syntes.