Dagobert skrev:Jag ska bara påpeka att jag inte är feministfientlig. Du kliver upp på barrikaden ganska ofta och när nån säger emot så är vederbörande feministfientlig...
Förstår du inte att det åtminstone från min sida är tvärtom? Jag är för jämställdhet och tror att det är viktigt att öka förståelsen för att nå dit, därför talar jag om vad jag tycker. Du talar om vad du tycker, och att det vanligen är du som gör det är inte mitt fel.

Den uppfattning jag har är att feminismen och jämställdheten har sin värsta fiende i feministernas egna led. Inte nån särskilt välgrundad uppfattning förvisso. Och jag är ingen större tänkare och uttrycker mig säkert klumpigt ibland.

Det är inte jag som börjar med att kliva upp på barrikaderna och skriva om feminism, det är andra som börjar med att kritisera/håna feminister:

slackern skrev:Jag hoppas verkligen att alla tjejer som kallar sig feminister för sin trovärdighets skull känner sig kränkta att mannen ska uppvakta henne med en middag. Det borde ju vara en självklarhet att dom kan försörja sig själva.

DIProgan skrev:Hahaha feminister.

Andra kommer med argument för och emot "ska mannen bjuda på middag", liksom för och emot "gentlemannaidealet". Och just jag (som inte har ett svartvitt tänkande där utan mer anser att det beror på situationen) får inte säga något utan att bli personligen angripen:

slackern skrev:Med andra ord kan du inte vara en äkta feminist. I och med att du lever kvar i gamla könsmönster. Tragiskt att dom som skriker högst är dom som är minst för jämställdhet.

elle håller i motsats till slackern på det gamla gentlemannaidealet. Trots detta så skriver hon

elle skrev:Medhåll.

Min slutsats: När det gäller att komma åt feminister (el åt just mig) behöver man inte vara konsekvent.
På vilket vis är jag "minst för jämställdhet"?

slackern skrev:Fast då är man ju inte idealist och då blir det ju bara falskt och ingen människa tar den personen på allvar.

I en diskussion gäller det argumenten, inte hur man bedömer personens privatliv (som man ändå inte vet något om).

Dagobert skrev:Förvänta sig att män följer det urgamla mönstret för att vara attraktiva, medan hon själv vill kunna välja huruvida hon ska följa mönstret eller inte. Och bli indignerad över kvinnans hårda villkor och att könsrollsmönstret är svårt att bryta.

Hur många kvinnor i dejtingsituationer börjar med att berätta om att de är feminister? Med tanke på att så många är negativt inställda gentemot feminism och feminister, så lär de vänta med det.
Som sagt, damned if you do, damned if you don't.

Dette er litt off-topic, men det har med dejting å gjøre og jeg likte denne ideen. I et forhold = rød lue. Singel = grønn lue. Lue-merking i fjellet.

http://www.vg.no/nyheter/innenriks/naa-kan-du-lue-sjekke-opp-folk-i-fjellet/a/10139210/

Grön luva då

kapuni skrev:Det ligger väl i människans natur att mannen är den som uppvaktar damen?

Jag tycker det finns för lite gentlemän i Sverige.

Nu är det inte aktuellt, men om jag skulle gå på date skulle jag tänka att han vore en ouppfostrad och icke världsvan egoistisk morsgris om han börjar prata om hur mycket jag ska betala etc för att det ska bli jämlikt. Jag tycker det ska komma naturligt från mannen att han står för uppvaktningen.

Däremot skulle jag alltid vara beredd att betala för mig, alltså man måste ju förberedd att man kan hamna i en veklings sällskap, så man själv inte själv verkar snål eller bortskämd.

jag älskar dina inlägg .

Hur skall man tolka kvinnor som insisterar på att betala för mannen då?

För jag har råkat ut för det väldigt många ggr från olika kvinnor jag träffat, att de vill bjuda mig både på restauranger, drinkar, eller på hemmagjord mat och detta till trotts att jag oftast försöker vara den som bjuder.

SoulPain skrev:Hur skall man tolka kvinnor som insisterar på att betala för mannen då?

För jag har råkat ut för det väldigt många ggr från olika kvinnor jag träffat, att de vill bjuda mig både på restauranger, drinkar, eller på hemmagjord mat och detta till trotts att jag oftast försöker vara den som bjuder.

Du ger säkert ett tafatt och pojkaktigt intryck. Så deras moderskänslor och beskyddar instinkter slår in.

Om han bjuder ut mig så är det han som betalar, bjuder jag så betalar jag. Simpelt.

SoulPain skrev:Hur skall man tolka kvinnor som insisterar på att betala för mannen då?

Går jag ut någonstans med en man jag inte redan har ett etablerat förhållande med betalar jag helst för oss båda.

Orsaken är inte att jag vill ta hand om honom utan för att det gör det enklare för mig. Då slipper jag ta ställning till om jag vill bli bjuden och vad som eventuellt kan förväntas av mig om jag låter mig bjudas. Jag slipper också fundera över om jag ska bjuda nästa gång och andra krångliga saker.

SoulPain skrev:För jag har råkat ut för det väldigt många ggr från olika kvinnor jag träffat, att de vill bjuda mig både på restauranger, drinkar, eller på hemmagjord mat

Ok, that`s just bragging.



Nej jag skojar bara. Det bare hørtes så morsomt ut på en måte, "väldigt många ggr", "restauranger" og "hemmagjord mat", wow! Jag är imponerad.

Titti skrev:

SoulPain skrev:Hur skall man tolka kvinnor som insisterar på att betala för mannen då?

Går jag ut någonstans med en man jag inte redan har ett etablerat förhållande med betalar jag helst för oss båda.

Orsaken är inte att jag vill ta hand om honom utan för att det gör det enklare för mig. Då slipper jag ta ställning till om jag vill bli bjuden och vad som eventuellt kan förväntas av mig om jag låter mig bjudas. Jag slipper också fundera över om jag ska bjuda nästa gång och andra krångliga saker.

Det låter onekligen praktiskt att göra såhär men samtidigt oromantiskt som en vanlig business lunch för två kontrahenter . Jag förstår inte hur en man kan gå med på det att en kvinna betalar för honom . Kanske en kulturgrej men ändå .

elle skrev:Det låter onekligen praktiskt att göra såhär men samtidigt oromantiskt som en vanlig business lunch för två kontrahenter . Jag förstår inte hur en man kan gå med på det att en kvinna betalar för honom . Kanske en kulturgrej men ändå .

Nu har jag ätit rätt många affärsluncher där jag mestadels har betalat för båda (eller alla) men inte alltid. Där är det ofta inte så laddat vem som betalar.

Kanske har jag vant mig vid det därifrån. Jag har inte funderat så mycket över det utan det har varit ett enkelt sätt att komma runt något krångligt.

Jag har för all del mestadels varit den som helt eller till större delen stått för familjeförsörjningen oavsett jag levt ensam med barnen eller med en man i familjen också.

kapuni skrev:Det ligger väl i människans natur att mannen är den som uppvaktar damen?

Jag tycker det finns för lite gentlemän i Sverige.

Vet du vad det finns mer utav i Sverige? Jämlikhet. Antalet historier från svenska kvinnor som upplevt det äckligt hur män beter sig t.ex. längre ner i Europa och hur deras rättsväsende betett sig dåligt är många. Att uppvakta och sliska sig kanske går hem för en kort romans men när det ska bli seriöst då är det hem till svenska män som gäller för de flesta svenska tjejer.

kapuni skrev:Nu är det inte aktuellt, men om jag skulle gå på date skulle jag tänka att han vore en ouppfostrad och icke världsvan egoistisk morsgris om han börjar prata om hur mycket jag ska betala etc för att det ska bli jämlikt. Jag tycker det ska komma naturligt från mannen att han står för uppvaktningen.

Ja, om du framställer det sådär så låter det osnyggt och inte särskilt romantiskt, men det finns ju andra sätt att dela på betalningen, till exempel att bjuda varannan gång. Man behöver inte göra en stor grej av det.

Visst kan det vara trevligt att bli uppvaktad, men om mannen hela tiden skulle betala för mig skulle jag känna mig obekväm och osjälvständig. Och otidsenlig. Jag förstår inte riktigt varför det fortfarande ses som en självklarhet att mannen ska bjuda nu när de flesta kvinnor står på egna ben.

kapuni skrev:Däremot skulle jag alltid vara beredd att betala för mig, alltså man måste ju förberedd att man kan hamna i en veklings sällskap, så man själv inte själv verkar snål eller bortskämd.

Vad menar du med vekling? Är en man som inte följer "bjuda kvinnan"-normen en vekling?

Sjuckert skrev: Man behöver inte göra en stor grej av det.

Visst kan det vara trevligt att bli uppvaktad, men om mannen hela tiden skulle betala för mig skulle jag känna mig obekväm och osjälvständig. Och otidsenlig. Jag förstår inte riktigt varför det fortfarande ses som en självklarhet att mannen ska bjuda nu när de flesta kvinnor står på egna ben.

Jeg tror det er litt viktig, at inte göra en stor grej ut av det.

Hvorfor skal mannen bjuda när kvinnor står på egna ben....jeg tror kanskje det kan være en slags misforståelse. Når mannen bjuder så behøver ikke det å bety at han tror kvinnor ikke klarer å stå på egne ben. Altså, mannen betaler ikke fordi han tror damen ikke har penger, det har ikke noe med det å gjøre.

For eksempel, det å åpne dører for damene ble før sett på som høflig. Men hvis man gjør det nå så risikerer man at damene blir sure fordi de klarer jo å åpne en dør selv. De trenger da ikke hjelp av en mann for å åpne en dør! Men det er jo egentlig ikke hjelp, det er mer en måte å vise oppmerksomhet på synes jeg.

De gånger jag använt mig av nätdejtingsiter så har jag blivit skapligt irriterad på att tjejerna har varit helt passiva. Jag kunde tillochmed bli förbannad.
Men när jag tänker efter så kanske könsrollerna var rätt bra för mig ändå. För tänk om det hade varit jämnställt och ingen hörde av sig... Det skulle vara tungt. Då känns det bättre att tänka att de sitter och väntar på att jag ska ta första steget

xGOVINDAx skrev:Då känns det bättre att tänka att de sitter och väntar på att jag ska ta första steget

Props för att kunna se det positivt

Jeopardy Lane skrev:Hvorfor skal mannen bjuda när kvinnor står på egna ben....jeg tror kanskje det kan være en slags misforståelse. Når mannen bjuder så behøver ikke det å bety at han tror kvinnor ikke klarer å stå på egne ben. Altså, mannen betaler ikke fordi han tror damen ikke har penger, det har ikke noe med det å gjøre.

For eksempel, det å åpne dører for damene ble før sett på som høflig. Men hvis man gjør det nå så risikerer man at damene blir sure fordi de klarer jo å åpne en dør selv. De trenger da ikke hjelp av en mann for å åpne en dør! Men det er jo egentlig ikke hjelp, det er mer en måte å vise oppmerksomhet på synes jeg.

Jag håller med, det är artigt att hålla upp dörren, och artighet är bara trevligt! Jag håller själv upp dörren för folk, män som kvinnor, gamla som unga. Det jag inte förstår är varför det bara är mannen som ska stå för artigheten (och notan). Det känns lite förlegat och gammaldags.

Sjuckert skrev:Det jag inte förstår är varför det bara är mannen som ska stå för artigheten (och notan). Det känns lite förlegat och gammaldags.

En gentlemansgrej. inte alla kanske gillar gentlemän men det gör en del kvinnor .

elle skrev:

Sjuckert skrev:Det jag inte förstår är varför det bara är mannen som ska stå för artigheten (och notan). Det känns lite förlegat och gammaldags.

En gentlemansgrej. inte alla kanske gillar gentlemän men det gör en del kvinnor .

Så kvinnor behöver inte vara artiga eller behöver aldrig betala notan (vilket många ändå har råd med)?

Sjuckert skrev:Det jag inte förstår är varför det bara är mannen som ska stå för artigheten (och notan). Det känns lite förlegat och gammaldags.

Håller med. Tycker det rent rationellt sätt känns helt befängt att bara ena parten ska vara artig och uppvaktande medans andra parten bara ska ta emot utan en logisk anledning till detta. Att vara schjysst och artig mot sina medmänniskor anser jag personligen vara en väldigt bra och trevlig egenskap oavsett kön.

Skulle en tjej visa tydliga förväntningar på att jag skulle bjuda eller bli sur om jag inte gör det ser jag det som en stor varningssignal för att det är en tjej/kvinna med ologiska värderingar som går helt emot mina egna. Gillar inte när personer lägger för stor vikt vid materialistiska saker i allmänhet och vill att min partner ska bli intressarad av "mig" och inte vad jag kan bidra med ekonomiskt. Tror inte jag skulle ha några större problem med att bli bjuden av en tjej heller i nuläget då min ekonomi är rätt dålig för tillfället, även om det skulle kännas lite udda. Känner jag att jag vill och har hyfsat lätt att avvara pengarna så kan jag självklart bjuda också, men jag vill inte göra det för att det förväntas av mig.

Jag förstår ju logiken till att mannen skulle bjuda förr när hans huvudsakliga uppgift var att försörja familjen. Då måste det ju självklart ha varit ganska avskräckande för en kvinna med en man som inte tjänade tillräckligt bra för att stå för notan utan problem.

Sjuckert skrev: Det jag inte förstår är varför det bara är mannen som ska stå för artigheten (och notan). Det känns lite förlegat och gammaldags.

Ja, jo, jeg tror jeg forstår hva du mener. Men jeg ser det litt slik at f,eks det å betale, det er en måte menn viser oppmerksomhet på. Kvinnor har andre måter å vise oppmerksomhet på.

Vi viser oppmerksomhet på litt forkskjellige måter kanskje, det er jo to ulike kjønn så det er ikke så rart. Men kanskje det er litt gammeldags også, jeg vet ikke helt.

Traditionellt tjänade mannen mer pengar medan kvinnan kunde laga mat. Så mannen bjöd kvinnan på restaurang och kvinnan bjöd tillbaka genom att laga en middag hemma. Dvs han bidrog med det han hade/kunde och hon med det hon hade/kunde. Inget konstigt alls.

Men nu är förhållandena annorlunda. Hur det är med dejting i allmänhet vet jag inte, men enligt startinlägget är det just i nätdejtingen som de gamla könsrollerna lever vidare. Vilket alltså jag tror beror på att ingen känner sig riktig bekväm, och då återfaller man i gamla (trygga?) roller.

Givetvis finns samma krav på kvinnor att vara artiga och trevliga, vem har påstått något annat? Däremot har man väl haft olika krav på hur artigheten visar sig. T ex att mannen ska öppna dörrar, dra fram stolen, gå närmast gatan m m. Bakgrunden är väl att mannen ansågs som starkast och därför skulle beskydda kvinnan. På amerikansk film ser jag förundrat hur mannen måste gå runt bilen för att öppna bildörren för den bräckliga kvinnan. Nuförtiden antar jag att mannen på sin höjd sträcker sig och öppnar bildörren inifrån.

Alien skrev:Men nu är förhållandena annorlunda. Hur det är med dejting i allmänhet vet jag inte, men enligt startinlägget är det just i nätdejtingen som de gamla könsrollerna lever vidare. Vilket alltså jag tror beror på att ingen känner sig riktig bekväm, och då återfaller man i gamla (trygga?) roller.

+1

Vid osäkerhet --> Gör det som är känt och tryggt

Låter som en rätt trolig analys.