Debbido skrev:...Ja, det är ju så att de flesta aspergare har friska kroppar och därmed många möjligheter att göra något bra av sitt liv.

Eutanasi har ingenting med friska människor att göra utan med dem vars smärta blivit ohanterbar, man klarar inte fler operationer och svåra behandlingar, som ändå inte leder till tillfrisknande.

Jag ligger inte sjuk på långvården eller har en stab av människor som hjälper mig. Jag ligger mest utmattad i en säng ENSAM. För att ta mig ur ensamheten behöver jag fysisk energi. Om man sällan orkar göra något eller bryta isolering förlorar livet sin mening. Om det fanns kollektiv för sjuka personer som inte är gamla, om det fanns fungerande omsorg och stimulansåtgärder - då hamnar allt i ett annat läge....

....Kan DU förstå det? Kan någon som inte varit i den situationen förstå det?....

Tror nog inte jag personligen kan förstå om någon vill dö, närmaste jag varit är ett tillfälle då jag inte brydde mig om livet i ett par timmar.
Haft några år då det var urbota tråkigt och jag egentligen inte orkade jobba och trodde jag var lat, jag hade bara låg ämnesomsättning efter en infektion då jag fick ligga på sjukhus och få pencillin i armen.


Hur skulle du vilja att det var i livet?
Antar att du har olika viljor och intressen?
Vet inte hur mobil eller omobil du är eller riktigt vad du upplever.
Själv har jag märkt att när jag suttit inne mycket en tid och blivit mer nere så tar det runt en vecka med söliga promenader tills jag börjar känna mig bättre.
Märkt att jag inte får gå för fort i början för då tycker jag att det är jobbigt och struntar i promenaderna tills jag får för mig o gå ut igen.
Brukar bli rätt planlöst och titta på vad jag får för mig att titta på och så tycker jag att jag varit duktig som faktiskt gjort en vinst i att gå på samma tid som jag annars suttit på en stol.
Antar att jag bara skrapar på ytan här men jag hoppas det kan hjälpa någon

Nanomaskiner är maskiner som vanligen bara består av några hundratusen atomer och vanligen är tanken att man ska kunna placera valfri atom exakt där man vill, då kan man tom kopiera valfri cell.
Förmodar att det låter utopiskt men tanken är att kunna reparera kroppen så att den fungerar som den ska, i teorin så kan de underhålla kroppen så länge man låter dem vara i kroppen precis som blodplättar.
Man kommer att kunna ta itu med soporna på jorden och dela upp dem i atomer och sedan sätta ihop det till tackor av olika material eller vad man vill bygga.
I teorin skulle man kunna kopiera en kropp rakt av precis som man idag kopierar en CD till en identisk kopia.
Reparera är kanske fel ord, byta tex en arm är nog mer korrekt och du ska inte märka annat än att armen blir bra för det tar nog ett par månader att byta ut armen om man inte vill känna processen.
Skulle nog påstå att det är en ny teknisk revolution, bara människan kan hantera det hela och förstå tillräckligt för att kunna andvända det i lagom omfattning.

Förmodar att läkarna redan tittat på detta när det gäller era smärtor och andra bekymmer men jag märkte att allt hos mig började fungera bättre när jag började äta Levaxin för ämnesomsättningen.
Jag fick lättare att fundera och det blev mera rätt från början och jag kom ihåg mer, dessutom blev jag av med det mesta av förhårdnader jag har under stortån och div småskavanker bara försvann, min hud blev jättemysig och mjuk
Som jag uppfattade det så blev varenda cell i kroppen förbättrad.
Nu är jag som sagt inte läkare och kan inget om detta egentligen men det vore ju kul om det fungerade även på er.
Jag hade aldrig gjort en hälsoundersökning och läkaren frågade om han fick ta ett gäng standardprover och jag sade ja och så upptäcktes det av en slump
Första hälsoundersökning jag någonsin gjort.

Skulle vara kul att få göra bra saker med den tekniken men problemet är nog mer mänskigheten än tekniken i sig.
Knepigheten ligger nog mest i att få alla människor att göra bra saker, 99% är nog inget problem men den sista %-en är nog det.
Har en del funderingar på hur man skulle kunna göra en sorts crashcourse för den saken och göra någon sorts ekonomi där alla blir beroende av varandra och ingen tillåts att bli fattig.
Iaf en bit på vägen.

Vet inte om jag ska ta det med IQ som en komplimang men meningen är ju såklart att alla ska få leva och må bra och kunna få nya kroppar såklart.
Det är ingen dyr teknik heller, men den kräver kunnande som blir mycket lättare att forska fram när man ändå kan mäta kring och i enskilda celler.
Förmodligen kommer vi att se en snabbare utveckling än den vi sett med elektronik och datorers prestanda.
De kommer att vara billigare att tillverka än bakterier så snart man har en nanomaskin som kan kopiera sig själv.
Fast egentligen ska man nog för säkerhets skull ha tillverkande nanomaskiner och andra specialiserade nanomaskiner för att de inte ska kunna kopiera sig okontrollerat som en cancercell.
Men onekligen kan de andvändas för väldigt bra saker

Alla som sett nåt avsnitt av Stargate SG-1 om replicators fattar att självreplikerande nanomaskiner vore en extremt dålig idé...

När intelligensen, tekniken och experimentlustan utvecklas tusen gånger snabbare än visdomen, empatin och försiktigheten så är det svårt att känna full tillit till att de vet vad de pysslar med.

Det har du alldeles rätt i, det ligger en hel del i dessa replicators.
Bara att nanomaskiner är mycket mindre än de minsta beståndsdelarna i de replicators som fanns i Stargate SG-1, de blir snarare som en vätska eller riskigt fint damm.
Det finns en teori jag aldrig hoppas blir verklighet, teorin om "the grey goo", det vore hemskt.

Hittade några länkar och det som står just nu på wiki verkar ju hyffsat korrekt
http://en.wikipedia.org/wiki/Grey_goo
Denna påstår att det är ofarligt, jag menar att det är rakt av inte alls sant, det är farligt, riktigt farligt och jag vet inte hur man ska hantera farligheten.
http://www.crnano.org/BD-Goo.htm

Vet egentligen inte i vilken ände man börjar för o göra det hela bergsäkert och det är dit jag vill komma iaf.
Tror det är en kombination av människa och teknik som ställer till det.
Du skrev bra, helt klart finns det människor utan empati, de blir ett problem, sedan är ju frågan om man själv är så vis egentligen.
Personligen tycker jag mig ha experimentlusta och försiktigthet.
Fast det betyder ju inte att jag uppfattat mig rätt för den skull, skulle nog vara bra att ha många att diskutera med ikring tekniken och allt vad som kan komma upp, undrar om man kan hindra spridningen då.
Knepigt är det i varje fall oavsett hur bra det än är sålänge tekniken andvänds till bra saker.

Jag vill att det hela ska bli bra för alla iaf.

inte för att vara negativ men om det där med nano teknik blir sanning måste ni ju tänka på att man måste förbjuda att nya barn föds eftersom världen redan är överbefolkad.

Känns ju illa med att förbjuda men man kanske kan tänka sig någon sorts arrangemang som innebär att man får lov att sterilisera sig som någon sorts motprestation eller så?
Förslag önskas såklart.
Så som människor blir till idag så kommer man ju förr eller senare råka ut för att det blir för mycket människor.

Detta må låta otroligt men...
Visserligen tror jag att nanomaskiner kommer att ge möjligheten att bygga koltorn rätt ut i rymden och bygga solpaneler så att jorden kommer att likna saturnus med sina ringar men även då kommer man ju till slut till en punkt där det inte får plats mer människor på jorden.
Blir ju alltid en bortre gräns hur man än vänder och vrider på saken.

nano skrev:Känns ju illa med att förbjuda men man kanske kan tänka sig någon sorts arrangemang som innebär att man får lov att sterilisera sig som någon sorts motprestation eller så?
Förslag önskas såklart.
Så som människor blir till idag så kommer man ju förr eller senare råka ut för att det blir för mycket människor.

Detta må låta otroligt men...
Visserligen tror jag att nanomaskiner kommer att ge möjligheten att bygga koltorn rätt ut i rymden och bygga solpaneler så att jorden kommer att likna saturnus med sina ringar men även då kommer man ju till slut till en punkt där det inte får plats mer människor på jorden.
Blir ju alltid en bortre gräns hur man än vänder och vrider på saken.

eehh vi får redan inte plats med alla människor som ä på jorden nu.
nä helldre att jag kan få barn och dör när jag ska dö istället för att leva för evigt.

för jag menar dör man så dör man och det är inte mer med det. kanske återföds man, kanske kommer man till himlen, kanske inget (tror själv på en kombination av 1 och 2) man får ju bara veta det om amn dör.

Jag väljer gärna att leva för evigt, mycket kul man kan göra och tänk vad många goa kramar man kan vara med om

Jag tror inte att man kommer att få veta något av vad som skulle hända efter döden för jag tror inte att man upplever något någonsin igen.
Fast det är ju märkligt att man vet att man lever, antar att man inte lyckats lista ut vad som ligger bakom sitt eget medvetande.

Det skulle bli ett väldigt statiskt samhälle om folk aldrig dog, men vem vet vad forskarna kan hitta på i framtiden, även om människan inte kan få evigt liv, kanske man kan få ett enormt mycket längre liv med hög livskvalité.
Såg en intressant artikel i senaste numret av Illustrerad vetenskap:

Illustrerad vetenskap skrev:BIN BLIR YNGRE MED ÅLDERN:
När man åldras försvagas immunförsvaret och proteinerna bryts ned, men bin kan vända processen, så att kroppen föryngras och lever betydligt längre. Nu skall forskare försöka lära av bina, för att undvika åldersbetingade sjukdomar som alzheimer och parkinson.

Detta kanske är nyckeln till ungdomens källa?

Nog lever man även med nanomaskiner, frågan är nog om och i så fall hur man ska gå till väga, men när man får det att fungera så kommer man att få mycket gott om tid.
Först vill jag simulera en massa prylar i datorernas värld för att slippa göra uppenbara misstag.
Jag förväntar mig att det kommer att vara lika enkelt att göra misstag som i programmeringens värld men att felen kommer att vara mycket mer ödestigra, direkt livsfarliga.
Detta måste lösas först och jag är inte säker på att det är möjligt.

Förmodligen finns det nog dock de som inte ser livet som något annat än ett spel och kanske inte bryr sig om de eller någon annan slutar leva, är förmodligen farligt för hela planeten att sätta kunskapen i huvudet på en sådan personlighet eller vad tror ni, och kan man detektera det i förväg?
Och tänk om man egentligen inte kan lita på sig själv heller, man kan säkert bli personlighetsförändrad av något, då kanske tom jag som uppfattar mig som fredlig och snäll blir värsta tyrannen, hemska tanke.
Inget jag tror egentligen men om man jämför man sig själv med när man var 7 år så trodde man då aldrig att man skulle bli kär i någon, själv kunde jag inte inse hur det skulle gå till, men likaväl blev man det oavsett vad man själv ville.
Förändringar sker bevisligen menar jag.
Nå, hur det än är så behöver det lösas.
Blir man girig när man har nanomaskiner inom räckhåll måntro?

Själva grejen med att jag vänder och vrider på det hela är att få argument och vinklingar eller något för att ha när man diskuterar med folk som jobbar med nanomaskiner.

Vill också säga att jag har svårt att se sambandet mellan vad man tycker om att dö och vad man gjort eller inte gjort i livet.
Svårt att se att det skulle spela någon roll även om jag hört en del prata om saken.
Kanske säger mer om mig än någon annan i och för sig.

Jag har bett moderator skapa en separat nanotråd. Ursprungsämnet käns lite för allvarligt för att ha en nanodiskussion i samma tråd, samtidigt som nanodiskussionen också är intressant. (Avvaktar delning innan kommentar.)

Moderator:

Jag tänkte dela, men så mindes jag "Jakten på de försvunna inläggen" för ett tag sedan så jag vågade inte...

Moderator:

Tog tjuren vid hornen och delade. Zombies tips för att leta upp tråden funkade igen!