Antingen är man anställningsbar och självgående, dvs arbetsförmedlingen slipper lägga ned några resurser på dig. Eller så är du funktionskodad och då får du stödinsatser.

Neuroförbundet skrev:Enligt Arbetsförmedlingens kodning klassas var fjärde arbetssökande idag som funktionshindrad på något sätt. För tjugo år sedan var det bara en på tio.
-Orsaken är arbetslivets ökade krav på effektivitet, färre lågkvalificerade jobb och en normalitetsförskjutning i arbetslivet, säger Ida Seing, en av studiens författare.

http://www.neuroforbundet.se/opinion/ny ... edlingen-/

År 1992 kodades 10% som funktionshindrade, 2011 alltså 25,3%. Vadan denna ökning? Dels finns det fler diagnoser/diagnoserna är mer kända nu. Dels har kraven i arbetslivet ökat.

Den kraftiga ökningen analyseras i en artikel av Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, och Ida Seing, doktorand vid RAR, Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Linköpings universitet. De har intervjuat specialister på Arbetsförmedlingen, som arbetar just med funktionshinderkodning. Deras artikel heter "En möjliggörande arbetsmarknadspolitik? Arbetsförmedlingens utredning och klassificering av klienters arbetsförmåga, anställbarhet och funktionshinder".

Det positiva med funktionshinderkoden är alltså extra stöd och t ex möjlighet till lönebidrag.

- För människor utan funktionshinder finns annars inte så mycket att erbjuda, det handlar mest om att "putsa på individen", som Ida Seing formulerar det, att få tillgång till en coach och lära sig skriva bra CV. Hon fortsätter:
- Arbetslöshet har gjorts till ett individuellt problem. Ansvaret har skjutits över från samhället till individen. Rätten till anställning har omvandlats till en skyldighet att vara anställbar.

En av de intervjuade på af säger:

"Idag bedömer vi någon som funktionshindrad som vi inte skulle gjort för 20 år sedan. Det krävs inte mycket tafflighet för att man inte ska vara gångbar på arbetsmarknaden"..., som några av dem säger.

Det har blivit en "normalitetsförskjutning" i arbetslivet, det krävs alltmer för att man ska passa in som normal:

"Man har inte råd med den här som inte presterar, som går på halvfart och är lite halvmysko", som en arbetspsykolog uttrycker det.

Det finns 14 funktinshinderkoder. En av dem kallas "Socialmedinskt funktionshinder" och det är:

kriminell bakgrund eller missbruk, men de som intervjuats exemplifierar också med ett avvikande utseende, kraftig övervikt, piercing och bristfällig hygien. Den socialmedicinska koden blir "ett slags restkategori för människor…som av olika skäl inte lever upp till kraven på social kompetens, flexibilitet och reflexivitet", skriver de två forskarna.
Resultatet blir en rundgång i systemet: Personer som inte anses anställbara klassas som funktionshindrade, och de som klassas som funktionshindrade anses inte anställbara. Att inte leva upp till arbetsmarknadens krav blir med denna logik i sig självt ett funktionshinder.

Här är listan på alla 14:

Kod Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
11 Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom 1991-07
(20) Hörselskada dövhet 1991-07 2000-06
21 Barndomsdövhet 2000-07
22 Hörselskada 2000-07
(30) Synskada 1991-07 2000-06
31 Grav synskada 2000-07
32 Synsvaghet 2000-07
(40) Rörelsehinder 1991-07 2000-06
41 Rörelsehinder som kräver hjälpmedel av typ rollator eller rullstol 2000-07
42 Övriga rörelsehinder 2000-07
51 Övriga somatiskt relaterade funktionshinder 1991-07
61 Psykiskt funktionshinder 1991-07
71 Generella inlärningssvårigheter 1991-07
81 Socialmedicinskt funktionshinder 1991-07
91 Astma/allergi/överkänslighet 2000-07
92 Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter 2000-07
93 Förvärvad hjärnskada 2000-07

Och var finns vi aspergare i den listan? Jag gissar på nr 61 el 71.

Om det är någon som tycker min trådrubrik är konstig så syftar den alltså dels på den berömda målningen Blir du lönsam, lille vän?, dels på låten Är du lönsam, lille vän? med Gläns över sjo och strand:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/53 ... ramid=3315



Då hette det lönsam, idag heter det anställningsbar.

Alien skrev:Om det är någon som tycker min trådrubrik är konstig så syftar den alltså dels på den berömda målningen Blir du lönsam, lille vän, dels på låten Är du lönsam, lille vän med Gläns över sjo och strand:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/53 ... ramid=3315

[Youtube]https://www.youtube.com/watch?v=BDdPWJDxJso[/Youtube]

Då hette det lönsam, idag heter det anställningsbar.

Är du lönsam för samhället? Om inte, skulle du vilja vara det?

Det är ju bara effekten utav att alla jobb har blivit mer automatiserade och datoriserade. Kontoristerna är totalt överflödiga och dyrt att ha dom anställda för att koka kaffe och vattna blommorna. Att fixa blommorna har man numera lagt ut på entreprenad.

Det gäller ju att välja bransch utifrån sina förutsättningar.

Ständigt aktuellt för egen del. Jag har bedömts, vid varenda kontakt med AF och andra berörda parter som övriga myndigheter, lärosäten och arbetsgivare, mycket goda resurser att fixa studier och arbete - dock så fungerar det inte i praktiken.

Aldrig av svårighetsgrader, utan av till synes orsaker som för andra är vardagliga... röriga scheman (och heltid på det dessutom), varierande arbetstider, många arbetspass, ständigt bombarderad av icke relevanta informationsflöden från medarbetare och som sinnesintryck, icke-stimulerande sociala miljöer som är informella krav... varenda yrke och arbetsplats verkar kräva att en är en social mångsysslare.

Jag har arbetat och studerat en hel del - inga problem med att arbeta inom vården, städa fabriksgolv, meka plåtar och bultar, vända papper och planera arbete, felsöka diverse etc... behöver längre återhämtning än andra när en har utsatts för nämnda händelser. Något som inte är möjligt på dagens arbetsmarknad eller studier - oavsett inriktning.

Jag har bett om att få bli tvål.

dasunbedingte skrev:Jag har bett om att få bli tvål.

Hade du önskemål på vilken doft tvålen skulle ha? Eller blir det bara au naturel?

slackern skrev:

dasunbedingte skrev:Jag har bett om att få bli tvål.

Hade du önskemål på vilken doft tvålen skulle ha? Eller blir det bara au naturel?

Mysk!

Alien skrev:
Här är listan på alla 14:

Kod Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
11 Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom 1991-07
(20) Hörselskada dövhet 1991-07 2000-06
21 Barndomsdövhet 2000-07
22 Hörselskada 2000-07
(30) Synskada 1991-07 2000-06
31 Grav synskada 2000-07
32 Synsvaghet 2000-07
(40) Rörelsehinder 1991-07 2000-06
41 Rörelsehinder som kräver hjälpmedel av typ rollator eller rullstol 2000-07
42 Övriga rörelsehinder 2000-07
51 Övriga somatiskt relaterade funktionshinder 1991-07
61 Psykiskt funktionshinder 1991-07
71 Generella inlärningssvårigheter 1991-07
81 Socialmedicinskt funktionshinder 1991-07
91 Astma/allergi/överkänslighet 2000-07
92 Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter 2000-07
93 Förvärvad hjärnskada 2000-07

Och var finns vi aspergare i den listan? Jag gissar på nr 61 el 71.

61 är den kod som jag har/hade i af.

Alien skrev:Här är listan på alla 14:

Kod Förklaring Fr.o.m. T.o.m.
11 Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom 1991-07
(20) Hörselskada dövhet 1991-07 2000-06
21 Barndomsdövhet 2000-07
22 Hörselskada 2000-07
(30) Synskada 1991-07 2000-06
31 Grav synskada 2000-07
32 Synsvaghet 2000-07
(40) Rörelsehinder 1991-07 2000-06
41 Rörelsehinder som kräver hjälpmedel av typ rollator eller rullstol 2000-07
42 Övriga rörelsehinder 2000-07
51 Övriga somatiskt relaterade funktionshinder 1991-07
61 Psykiskt funktionshinder 1991-07
71 Generella inlärningssvårigheter 1991-07
81 Socialmedicinskt funktionshinder 1991-07
91 Astma/allergi/överkänslighet 2000-07
92 Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter 2000-07
93 Förvärvad hjärnskada 2000-07

Och var finns vi aspergare i den listan? Jag gissar på nr 61 el 71.

Runt 2009 blev jag utredd av en arbetspsykolog som anlitades av AF. Utredningen bestod av två stycken entimmessamtal. I samtalen pratade vi mycket om Asperger och mina egna misstankar om Asperger, som en förklaring till mina svårigheter på arbetsmarknaden. (Min NPF-utredning inom vården gjordes först två år senare).

Efteråt skrev hon en rapport till AF där hon "gav" mig koden "specifika inlärningssvårigheter" (känner inte igen 92 men det var det nog). Enligt arbetspsykologen låg denna kod "närmast" Aspergers syndrom (eftersom AFs koder inte alls överensstämmer med psykiatrins synsätt, bara en sån sak som att de buntar ihop dyslexi med NPF, hallå liksom ).

Hon sa också, som om hon ville lugna mig, att "specifika inlärningssvårigheter" inte är alls lika "allvarligt" som "generella inlärningssvårigheter", vilket ges till personer som är mer lågintelligenta och intellektuellt funktionshindrade.

Med tanke på den rovdrift och de krav som ställs så kanske man snart får betala för att jobba.

plåtmonster skrev:Med tanke på den rovdrift och de krav som ställs så kanske man snart får betala för att jobba.

Har du gått och blivit marxist?

Ja, samhället bäddar sannerligen för basinkomst - om man ska se något gott i det - när man utformar arbetsmarknaden så att var fjärde vuxen inte platsar på den. Snart är det väl varannan och då är det ekonomisk dårskap att fortsätta med bidragsapparaten och betala alla dess administratörer. Då inser de flesta att man inte har råd att inte införa medborgarlön!

@slackern, Absolut inte. bara ren ekonomisk analys av avtalsförhållandet på arbetsmarknaden.

Socialmedicinskt funktionshinder och dess beskrivning låter som nåt från Rasbiologiska institutet.
Vi kanske inte lämnat det tänket riktigt?

dasunbedingte skrev:varenda yrke och arbetsplats verkar kräva att en är en social mångsysslare.

Ja. (Undantaget om om man är riktigt bra på sina centrala arbetsuppgifter, och väl etablerad på sitt arbete.)
Den intressanta frågan för mig är då hur vi aspergare som trots detta vill arbeta förhåller oss till detta. (Alltså att det inte är de centrala arbetsuppgifterna som är det viktigaste för vår framgång. Om de fungerar styrs av andra faktorer.)
(Arbetsförmedlingen och andra NT:s förstår såklart inte något.)
Jag ser inga enkla och snabba lösningar.

TORatANDET skrev:

dasunbedingte skrev:varenda yrke och arbetsplats verkar kräva att en är en social mångsysslare.

Ja. (Undantaget om om man är riktigt bra på sina centrala arbetsuppgifter, och väl etablerad på sitt arbete.)
Den intressanta frågan för mig är då hur vi aspergare som trots detta vill arbeta förhåller oss till detta. (Alltså att det inte är de centrala arbetsuppgifterna som är det viktigaste för vår framgång. Om de fungerar styrs av andra faktorer.)
(Arbetsförmedlingen och andra NT:s förstår såklart inte något.)
Jag ser inga enkla och snabba lösningar.

Spelar inte ens roll då. Jag har goda omdömen - har inga direkta problem att komma på intervjuer eller bli anställd - problemet är att det ska vara hållbart i en längre tid. Från egen erfarenhet tycks det kvitta hur duktig en är - nåja, kanske om jag lyckas genomlida par kurser och tar en riktig examen som kan leda till ett yrke med mindre onödiga stressfaktorer, så vem vet... Det är min plan i dagsläget i alla fall.

Ser inga enkla och snabba lösningar heller - de lösningar jag har tänkt grundar sig uteslutande på att nuvarande nyliberalism och pengakåthet skrotas helt och hållet. Rotation av arbete och studier (där det är möjligt)... med andra ord, lösningar som i dagsläget ligger bortom ens kontroll.

I dagsläget ser jag att en lösning håller på att utvecklas i rasande fart. En slutgiltig lösning för alla problem som finns... det känns mer lockande än glida icke-sysselsatt (nåja, sysselsatt är jag med egenstudier, träning dylikt) och hänvisas till "individanpassade LSS-insatser" (läs blandat klientel på dagcenter).

Ett sätt kan ju vara att rikta in sig på ett yrke som saknar starka stressorer samt vara så kompetent att det inte går att ignorera.

Sedan kan man ifrågasätta upplägget med arbetstagare och anställare. Om man kan driva egen verksamhet eller tjäna pengar på annat sätt så kan man kliva ur hela cirkusföreställningen.

Vem tror ni de helst tar?
Blyga aspergaren Marie, som inte pratar om hon inte blir tilltalad, men som kan hitta och laga fel i en dator på en fiskvart, eller Skojsiga Sofie, som inte gör ett skapande grand på jobbet, men alltid har ett käckt och glatt humör och en rolig historia att bjuda på?

Kahlokatt skrev:Vem tror ni de helst tar?
Blyga aspergaren Marie, som inte pratar om hon inte blir tilltalad, men som kan hitta och laga fel i en dator på en fiskvart, eller Skojsiga Sofie, som inte gör ett skapande grand på jobbet, men alltid har ett käckt och glatt humör och en rolig historia att bjuda på?

Det vet dom inte först efter att provanställningen är klar. Då kommer inte Sofie att jobba kvar.