Idéer om hur civilisationen förstör människor utvecklades inom psykologin av Freud, Jung och Lacan. Det tillstånd människan försätts i av att leva i ett samhällssystem kallas alienation. Det nyfödda barnet, då det ännu inte hunnit betingas av civilisationen, är i det naturliga tillståndet. Uppfostran och de flesta former av pedagogik, samt den alienation som präglar kontakten med vuxna i barnets närmiljö bryter ner de instinkter som barnet har för att leva i en naturlig miljö. Med det menas den miljö människan evolutionärt anpassats till att leva i. Ursprungligt föräldraskap är en ansats att inte överföra alienation till barn genom osynliggörande och andra typer av subtilt våld/härskartekniker. Inspiration hämtas från samma källor som primitivism i allmänhet, d.v.s. antropologi med dess studier av ursprungsfolk, psykologi och civilisationskritik. Antropologer, patologer, samt paleopatologer har kunnat visa på att de flesta sjukdomar inte förekommer bland nomadiska ursprungsfolk, till exempel Amazonas nomadfolk, före kontakt med civilisationen, och i inte heller förekom i paleolitisk tid. Inom kostläran representerar den s.k. stenålderskosten en primitiv ansats, som i korthet går ut på att minimera tillagning av mat, samt undvika att äta domesticerade djur och växter.

Vilken författare! Karl Ove Knausgård får bokstäverna att sjunga. Till exempel när han i första delen sida upp och sida ned skriver om skurning så att man som läsare blir djupt indragen i en urinstinkande, slemmig och köttig kamp om själva livet, en förnyad dionysisk performance från antiken eller från 1960-talet.

Eller när han i andra delen (som är svagare) skriver om hur hustrun Linda likt ”ett djur”under våldsamma bröl föder fram deras barn som en liten säl. En orgie i närvaro.

Idémässigt är Karl Ove Knausgård en klassisk Primitivist. En som skäms för svaghet och dras till ”det verkliga”, till förmodernismen, till hjältar, blod och jord och vill få oss tomma kulturvarelser att åter lukta, känna och lida. Så gråter också huvudpersonen i ett kör.

Att det handlar om urgamla, blott till botgöring förklädda, maskulina riter är uppenbart. Och nu ligger de åter så rätt i tiden. För det är just manligheten som fått problem och måste söka nya identiteter. I den situationen har man även tidigare gått tillbaks till arkaisk manlighet och sökt känsla, närvaro och helighet.

Och när också Karl Ove Knausgård börjar beundra indianer är cirkeln sluten. Mönstret är detsamma som under den klassiska manlighetskrisen i början av 1900-talet när kvinnorna började röra sig mot männens planhalva.

Historien bjuder på en hel arsenal av färdiga grepp att ta till i en omvänt heroisk manlig författarstrategi. En tradition som så väl förvaltats av både D H Lawrence, Gauguin, Henry Miller och Lars Norén, före Knausgård. Och som han både öser ur och vidareutvecklar.

Aktionsanalytisk organisation (AAO), även känt som AA-kollektiv, Muehl-kollektiv, Friedrichshofgrupper eller Friedrichshof-kollektivet var ett levnadskollektiv som omkring 1970 uppstod ur ett bostadskollektiv i Wien. Organisationen grundades av aktionskonstnären Otto Muehl och omfattade under sin blomstringstid närmare 600 medlemmar. Den var omstridd och har betecknats från såväl kristet håll som av författarna Frank Nordhausen och Liane von Billerbeck som en "psykosekt". AAO såg sig själv som en icke-religiös organisation, vars principer stod för en "ny humanism". Organisationen upplöstes 1990.

Im Jahre 1988 wurde in Österreich ein Strafverfahren gegen Otto Muehl eröffnet, in dem auch Kommune-Mitglieder gegen ihn aussagten. Die Anklage legte dar, dass das „gemeinsame Aufziehen des Nachwuchses“ für Muehl den sexuellen Missbrauch sowie die Vergewaltigung von Kindern und Jugendlichen nicht ausgeschlossen habe.[19]
Dem setzte Muehl entgegen, dass alle sexuellen Handlungen stets nach den selbstgesetzten Regeln der Gruppe erfolgten, wobei Kinder gelernt hätten, frühzeitig und bewusst mit ihrer Sexualität umzugehen. Dass dies im Ergebnis einen klaren Widerspruch zu den Gesetzen in Österreich bildete, wollte Muehl nicht anerkennen und er wies Vorschläge seiner Berater, etwa durch Reue ein günstigeres Urteil zu erzielen, bis zuletzt ab.
Daneben wurde auch die Weitergabe von „weichen Drogen“ an Jugendliche und öffentliche Kritik als Erziehungsmittel angegriffen.
Otto Muehl wurde 1991 zu sieben Jahren Haft verurteilt, die er vollständig verbüßte. Der Staatsanwalt erklärte in seinem Plädoyer unter anderem: „Muehl hat Terror ausgeübt. ... Otto Muehl hat mit Menschen experimentiert, er hat sie manipuliert. ... Die Jugendlichen waren nicht freiwillig dort, er hatte ihnen die Eltern genommen und damit die Möglichkeit, die Kommune zu verlassen.

Alien skrev:Fri kärlek skulle det vara och monogami var förbjudet. (Låter iofs inte så fritt.)