Är det någon annan än jag som får mindre psykbryt när man vill veta något och bara får "kanske" "vi får se" "jag vet inte" till svar? Eller om någon lovar något, men sedan hör av sig och säger att det inte alls blir som man först planerat? I synnerhet om det är negativt blir jag tokig! Eller om någon ska höra av sig, men aldrig gör det. Listan kan göras lång. Vad gör ni i såna situationer?

Ja det er helt håpløst. Veldig irriterende og vanskelig å forholde seg til. Jeg gjør vel egentlig ikke noe spesiellt for å håndtere det, jeg har prøvd å slå meg til ro med at slik er det. Jeg forventer på en måte at folk sier èn ting og gjør noe helt annet, jeg blir ikke overrasket lenger.

Utgå från att det inte blir av? återkommer de sedan och vill få med dig så kan du barskt konstatera att "det ingår inte i min planering - plonk"..

En ting som er vanskelig, hvis noen sier f.eks "jeg ringer senere" eller "jeg kommer innom senere" eller "vi gjør det senere". Senere, det kan være om 10 minutter eller 10 uker og jeg blir gående å vente, får ikke gjort noe annet fordi jeg ikke vet når det skjer og det blir en irriterede slags venting. Klokkeslett er en fin ting, for eksempel 14:00 eller 23 juni klokken 17:40, veldig lettvint og enkelt.

Jag gör så att jag kräver tydliga besked och är mig själv och trevlig, jag tvingar fram tydlighet genom att ställa raka frågor, t.ex. i skolan "har jag någon läxa, ja eller nej?" och är läraren otydlig säger jag är det ja eller nej? De har lärt sig nu att jag kräver tydlighet så de svarar ja eller nej omgående, vilket är bra för då mår jag bättre och presterar bättre.

Ja.. Jag blir galen på såna "svar"!

Jag lider för det mesta i tysthet och försöker sedan i min ensamhet klura ut alla möjliga scenarion som kan tänkas uppstå och hur jag ska kunna hantera dem på bästa sätt.

Men det här med "kanske" , "vi får se" eller folk som inte hör av sig som bestämt, gör mig ändå så förbaskat frustrerad och stressad att det inte är sant.

Om personen inte kan bestämma en tid så kan jag inte bestämma om jag är tillgänglig..

-Försöker se till att få mer exakta svar.
Går inte det och personen är väldigt fladdrig och hit och dit med allting tolkar jag kanske som nej för att spara huvudbry.

Men i Sverige är vi nog rätt ordentliga på den punkten. Vi avtalar tid och plats för möten och normen är att man är punktlig eller lämnar återbud i god tid.

Kan tänka mig att det fungerar annorlunda i manana- och siesta-länder.
Hawaii ska visst vara ett sånt där hipp som happ-land där det är omöjligt att få hantverkare att komma i tid och göra det de ska.
Det ska visst finnas nåt eget uttryck för flegman; 'Hawaii-time'.

Ja, avskyr det.

KrigarSjäl skrev:Kan tänka mig att det fungerar annorlunda i manana- och siesta-länder.
Hawaii ska visst vara ett sånt där hipp som happ-land där det är omöjligt att få hantverkare att komma i tid och göra det de ska.
Det ska visst finnas nåt eget uttryck för flegman; 'Hawaii-time'.

Varje gång jag hör "laidback" ringer det varningsklockor hos mig.

Om någon velar eller ångrar sig och ändrar eller ställer in saker blir hela min dag förstörd ibland. Och jag kan bli så arg och ledsen så det håller i sig i flera dagar.
Jag vet inte hur man ska förklara hur man känner för såna personer som gör samma sak flera gånger? De verkar inte förstå hur allvarligt det är för mig.