Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
55 inlägg
• Sida 3 av 3 • 1, 2, 3
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
Tar dagen som den kommer. Sällan saker blir bättre av att oroa sig. Har också mestadels positiva erfarenheter av att föra en inre dialog.
Senast redigerad av Parvlon 2014-03-13 23:33:11, redigerad totalt 1 gång.
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
elle skrev:Hettan skrev:elle skrev:Jag har slutat oroa mig i livet vilket innebär inte att jag har hamnat i positivt tänkande - fällan .
Hur har du lyckats med det?
Själv försöker jag distrahera mig när oron dyker upp genom att köra lekar i huvudet t.ex. "hur många röda objekt finns i min omgivning?" m.m.
Det jobbiga är att det tar mig skitlång tid innan jag agerar, jag liksom tappar mig i oro-momentet.
Jag har lätt att bli orkeslös och tappar snabbt energi i olika sammanhang och tycker det är inte värd att satsa ytterligare energi på att oroa sig oftast helt i onödan .
Din övning låter bra med att distrahera oro , man kan också föra en inre dialog varför man oroar sig och att det ger ingenting utom att man förlorar energi man skulle kanske behöva till annat .
Så du bryter oron genom att föra en inre dialog? Ja alla knep som kräver fokus funkar bra tycker jag. Ju mer fokus som krävs desto bättre
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
Parvlon skrev: Sällan saker blir bättre av att oroa sig.
klokt skrivet .
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
Jag oroar mig lite för mycket. Allt från 0-500 år framåt. Men mest för att jag inte är gift och har barnbarn när jag dör.
- Intressant
- Inlägg: 660
- Anslöt: 2013-10-11
- Ort: Stockholm
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
Det ska du definitivt inte oroa dig över, jag är snarare oroad över att mina barn och eventuella barnbarn ska behöva ta hand om den skit som skapats av nuvarande generationen.Intressant skrev:[...] mest för att jag inte är gift och har barnbarn när jag dör.
Ett bra ordspråk i sammanhanget (fritt citerat): Jorden lånar vi av våra barn och barnbarn, vårda den väl.
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
Miche skrev:Det ska du definitivt inte oroa dig över, jag är snarare oroad över att mina barn och eventuella barnbarn ska behöva ta hand om den skit som skapats av nuvarande generationen.Intressant skrev:[...] mest för att jag inte är gift och har barnbarn när jag dör.
Ett bra ordspråk i sammanhanget (fritt citerat): Jorden lånar vi av våra barn och barnbarn, vårda den väl.
Förstår vad du menar, men säg att livet och risken är en del av livet.Vi tar ju hand om en skitvärld som generationerna skapat åt oss. Livet har alltid varit grymt, det är min tro att vilja vara kär och omge mig med familj.
Jag oroar mig redan för mänskligheten och kommande generationer, men med mina gener så har de deffinitivt en bättre chans att bli en bättre plats. Jag skäms inte över den jag är, snarare tvärt om.
Jag ser även att världen harycket att ge, så mycket spännande saker de skulle få uppleva.
Senast redigerad av Intressant 2014-03-14 14:30:32, redigerad totalt 1 gång.
- Intressant
- Inlägg: 660
- Anslöt: 2013-10-11
- Ort: Stockholm
Hur långt i förväg oroar ni er och hur slappnar ni av?
alixha skrev:Brukar ni oroa er för saker som ska hända? (möten, beslut och så vidare).
Ibland oroar jag mig, beror på vad det är, men oftast inte. I alla fall inte för sådana saker som möten och FK-beslut utan mer privata/personliga saker. Men oftast är jag rätt "chill".
alixha skrev:Hur lång tid i förväg oroar ni er för saker som ska hända och vad brukar ni göra för att slappna av?
Beror också på vad det är, men allt ifrån en vecka till några timmar innan. Brukar mer behöva hjälp att slappna av efteråt än innan och det som hjälper mig är att rollspela på Tumblr.
- KaosPrinsessa
- Inlägg: 3153
- Anslöt: 2010-10-10
- Ort: Cardiff, Wales
Återgå till Övriga Aspergerfrågor